Helene Hellmark Knutsson, Utbildningsdepartementet. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet
Redan i valrörelsen talade både Socialdemokraterna och Miljöpartiet om satsningar på skolan och lärare. Nu har också samarbetsregeringen lovat en satsning på lärarlöner om 3 miljarder årligen med start nästa år. I februari kallades skolans parter till en nationell samling för att under regeringens ledning utarbeta en plan för hur lärarlyftet ska genomföras. Det ansvariga statsrådet Helene Hellmark Knutsson säger att även om satsningen riktar in sig på lärarnas löner, handlar den på sikt om kvaliteten i skolan.
− Men läraryrket har tappat i attraktivitet och status, och det handlar bland annat om lönen, säger hon.
Hon får medhåll från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
− Vi har länge påtalat vikten av att ha just en nationell samling kring läraryrkets attraktivitet. Den största anledningen att folk väljer bort läraryrket idag är lönen. Våra undersökningar visar också att sex av tio lärare funderar på att lämna yrket. Även där är lönen främsta anledningen.
Parterna ska fortsatt stå för den lokala löneprocessen
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet. Foto: Mikael Johansson/Lärarförbundet
Regeringen har uttryckligen sagt att detta inte innebär en övergång till en statlig lönepolitik för lärarna. Men samtidigt som det finns en bred samsyn i samhället om vikten av att ha en fungerande skola och att göra läraryrket attraktivt, pekar också kritiker på att politiker lägger sig i ett område som enligt den svenska modellen ska avtalas mellan arbetsmarknadens parter.
− Vi gör den här satsningen tillsammans med parterna, och vi sitter ju nu i samtal med dem. Parterna måste själva bära löneprocessen lokalt, sedan kommer det finnas pengar att söka för att höja lönerna, säger Helene Hellmark Knutsson.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand understryker också att Lärarförbundet naturligtvis står upp för att lönebildningen är parternas ansvar.
− Men situationen nu är så allvarlig att det inte räcker med lokala förhandlingar. Vi har inte råd att inte satsa på lärarna, säger hon.
Oklart om fler än lärare ska omfattas
Satsningen har också fått kritik för att den enbart syftar till att höja just lärargruppens löner, trots att skolan består av fler yrken än så. Detta fick också Skolledarna att hoppa av den nationella samlingen härom veckan, när det blev klart att rektorer inte skulle omfattas av lönelyften. Helene Hellmark Knutsson menar dock att det ännu inte är helt färdigt vilka grupper som kommer omfattas.
− Den här satsningen har två syften, dels att öka kvaliteten i skolan och dels att höja attraktiviteten i läraryrket. Men vi är inte färdiga med utformningen av det här, så vilka grupper som kommer omfattas är inte helt klart ännu.
Kritik har också framförts för att regeringen väljer att lyfta bara just lärare, samtidigt som det finns andra yrken som också skulle behöva stärkt attraktivitet och högre löner, såsom socialsekreterare. Helene Hellmark Knutsson menar dock att det handlar om att ta ett helhetspolitiskt grepp, eftersom skolans kvalitet har bäring på alla yrkesområden.
− Sverige står inför stora utmaningar vad gäller skolan. Om vi inte får grund- och gymnasieskolan att fungera så kommer vi att ha stora problem inom många yrkesområden om bara några år. Lärarna är nyckeln till det, säger hon.
Färdigt förslag i vår
För att ett lönelyft ska kunna få effekt måste satsningen ske under ett antal år framöver, för att undvika att lönerna sedan går ner när extrapengarna tagit slut.
− Det här är en långsiktig satsning, vi vill ju höja lärarlönerna på riktigt. Men en exakt tidplan finns inte i dagsläget, säger Helene Hellmark Knutsson.
Den nationella samlingens arbete kommer att fortsätta under de närmsta veckorna. Exakt när gruppens förslag är färdigt kan Helene Hellmark Knutsson inte säga, men avsikten är att det ska kunna läggas på remiss innan sommaren.
De parter som ingår i den nationella samlingen är: SKL, Almega, Friskolornas riksförbund, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund (det sistnämnda har dock nyligen hoppat av). Arbetsvärlden har sökt SKL för en kommentar, men de vill inte uttala sig innan den nationella samlingen har slutfört sitt arbete.
