I februari i år inleddes trepartssamtal om höjda lärarlöner, en satsning där regeringen har för avsikt att skjuta till 3 miljarder årligen för att förbättra löneutvecklingen för lärare, kopplat till kompetens och karriärutveckling. Förutom statsrådet Helene Hellmark Knutsson har representanter för skolans parter medverkat: SKL, Almega, Friskolornas riksförbund, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund.
Höll inte löfte
De sistnämnda valde dock i förra veckan att lämna samtalen efter att det blivit klart att skolledare inte kommer att omfattas av löneökningarna.
− Vi fick ett löfte i valrörelsen att våra medlemmar skulle ingå i en sådan satsning på skolan, men när vi sedan inledde trepartssamtal var det otydligt om det skulle bli något lönelyft för skolledare. En bit in i samtalen uppdagades att så inte var fallet och då valde vi att lämna gruppen, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges skolledarförbund.
Förhindrar karriärvägar
Han menar att det finns en stor risk att lönestrukturen inte kommer att gynna ledarskap, och att skolor därför kommer att ha svårt att rekrytera rektorer.
− Staten har redan varit inne och intervenerat i den svenska modellen i skolan genom förstelärarreformen. Förstelärare har idag en lön som motsvarar biträdande skolledare. Då kan man fråga sig vem som vill bli skolledare, det som tidigare var det naturliga steget för de lärare som ville göra karriär, säger Matz Nilsson.