Så vill Timbro och Oikos begränsa svenska modellen – ”Djupt oroande” Tankesmedjorna Timbro och Oikos vill uppdatera Tidösamarbetet. På bilden näringsminister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M), Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) efter pressträff för att presentera en budgetnyhet på Rosenbad. Foto: Fredrik Sandberg / TT, Faksimil

Så vill Timbro och Oikos begränsa svenska modellen – ”Djupt oroande”

Den svenska modellen Förslagen i Timbro och Oikos egna färdplan för en ny Tidöregering har kallats både ”uppiggande” och ”ett angrepp på den svenska modellen”. Timbros Adam Danieli talar klarspråk: fackens och arbetsgivarnas inflytande över arbetsmarknaden måste skäras ned.
25 sep 2025 | 06:31
+1
0
+1
1
+1
0
+1
2
+1
3
+1
1

Tankesmedjorna Timbro och Oikos vill minska arbetsgivarorganisationerna och fackens inflytande över svensk arbetsmarknad. Det är vad de menar med formuleringen i dokumentet ”Tidö 2.0” med att hålla ”särintressenas inflytande på en rimlig nivå”. 

– Med det menar vi parterna – fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna. Även om jag är mer kritisk till partsmodellen än vad Arvid [Hallén på Oikos] är, har vi hittat en samsyn här. Det finns ett problem att parterna har för stort inflytande, säger Adam Danieli, programansvarig på Timbro

Era förslag har kallades nyligen ”ett angrepp på den svenska modellen”. Hur ser du på det?

– Jag skulle säga strama åt den. Man ändrar balansen men grundläggande mekanismer rör vi inte. Är det ett angrepp på den svenska modellen får det väl vara det, säger Adam Danieli. 

Project 2025 för Tidöregering

Samtidigt som förhandlingar pågår mellan Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna om en ny valallians gör arbetsgivarfinansierade tankesmedjan Timbro gemensam sak med SD-anknutna Oikos. 

Ur Tidö 2.0

  • A-kassan förstatligas. Dagens system med många a-kassor är splittrat och ineffektivt. Samtliga samlas i ett enhetligt grundskyddssystem under Försäkringskassan.
  • En förenklad anställningsform tas fram (svenska “mini-jobs”). En särskild, enkel anställningsform för personer långt från arbetsmarknaden utreds. Den ska kännetecknas av lägre lön, enklare regler och mindre anställningsskydd, för att göra det möjligt för arbetsgivare att erbjuda fler enkla jobb. Anställningsformen bör göras så generell och enkel att använda som möjligt.
  • Arbetsdomstolen avskaffas. Dömandet i svenska domstolar ska utövas av opartiska domare, inte av intresseorganisationer. Arbetsdomstolen läggs ned och arbetsrätten överförs till allmän domstol.
  • Omställningsstudiestödet och etableringsjobben avskaffas. Programmen har visat sig vara ineffektiva och fasas ut.
  • Diskrimineringsförbudet på arbetsmarknaden vidgas. Högre krav på saklighet ställs på arbetsmarknadens parter. Diskrimineringsförbudet för organisationer på arbetsmarknaden och olika ersättningssystem knutna till dem vidgas till att även omfatta politisk uppfattning eller tillhörighet.

Källa: Tidö 2.0 – En nystart för Sverige

+ Expandera

Genom dokumentet ”Tidö 2.0”, samma namn som ett uppdaterat politiskt projekt har kallats, hoppas de två tankesmedjorna putta politiksamarbetet i en mer ”offensiv” riktning. Hos ledarskribenter och offentliga tyckare har projektet kallats ett svenskt ”Project 2025”, med en referens till det konservativa program som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation lade fram för Donald Trump att genomföra. 

Förslag som att kunna dra in uppehållstillstånd och utvisa personer ”vid misstanke” om allvarlig brottslighet har skapat reaktioner. Tillsammans med slopande av kvotflyktingmottagande, sänkta skatter och översyn av myndigheter som sysslar med mänskliga rättigheter har det kallats både ”uppiggande” och ”klasspolitik”.  

Även om dokumentet har en kraftig slagsida mot andra politikområden finns även förslag på arbetsmarknadsområdet, som kan uppfattas som nog så offensiva.

Avskaffa Arbetsdomstolen – ”en dinosaurie”

Dokumentet efterfrågar ”strukturreformer”, med ”sänkta trösklar” som ger ”möjligheterna och incitamenten för meningsfullt arbete”. Och så måste ”särintressena” begränsas, det vill säga de parter som vanligen beskrivs som de som faktiskt utformar och förvaltar villkoren på den svenska arbetsmarknaden.

De flesta reformförslag känns igen som hållningar redan framförda av Timbro själva. Exempel på det är lyftande av a-kassan ur fackens händer genom förstatligande. Liksom införandet av ”mini-jobb” med begränsat arbetsrättsligt skydd. 

Men även det mest omvälvande, avskaffande av Arbetsdomstolen, känns igen. Den är en av de ”kommandohöjder” som Timbro identifierat som en socialdemokratisk bastion. När den nu åter presenteras är det som ett exempel på när arbetsmarknadens parter ges ett omotiverat stort inflytande över arbetsmarknaden.

En ung vuxen med kort, ljusbrunt hår och en gräddfärgad stickad tröja står mot en solid blå bakgrund och tittar direkt in i kameran med ett neutralt uttryck, vilket förkroppsligar den minimalistiska stilen hos Oikos Timbo.
Adam Danieli. Foto: Erik Johnsson

– Arbetsdomstolen är en dinosaurie. De som sitter där är intresseledamöter och partiska. Så är det tänkt, men de är tydligt jäviga. Man kan inte ha jäviga domare. Sedan tror jag den är obsolet. Arbetsrätten är idag inte så ovanlig jämfört med andra rättsområden som tidigare. Det behövs ingen särskild instans, säger Adam Danieli.

I dag avgörs mål i Arbetsdomstolen av en opartisk ordförande och vice ordförande, en representant från en statlig myndighet och fyra som utsetts av fack- och arbetsgivarorganisationer.

Adam Danieli säger att han är fullt medveten om att det är en konstruktion som grundar sig i den svenska modellen där organiserade arbetsgivare och arbetstagare utformar arbetsrätten. Men det är otidsenligt, ett utslag för korporativism och konstruktionen lever inte upp till Europakonventionens krav på oberoende domstolar.

Förbjud facken att diskriminera Sverigedemokrater

Timbro och Oikos anser också att omställningsstudiestödet bör avskaffas tillsammans med etableringsjobben. Den förra erbjöds facken som motvaluta för att gå med på förändringar i lagen om anställningsskydd. 

Det förslag som särskilt bär Oikos prägel är vad som presenteras som ”ett vidgat diskrimineringsförbud på arbetsmarknaden”. Förbudet ska innebära att” högre krav på saklighet ställs på arbetsmarknadens parter.” 

Reformen är riktad mot facket. Vad det handlar om är att göra det otillåtet att särbehandla medlemmar, främst Sverigedemokrater, utifrån vad man kallar ”politisk uppfattning eller tillhörighet”.

– Jag kan köpa den svenska modellen, men då måste det stramas upp hur man kan behandlar medlemmar. Särskilt på arbetstagarsidan. Har vi ett system som ska företräda alla arbetstagare då måste alla kunna ta del av det skyddet, säger Adam Danieli.

Samtidigt menar ju facken att det är en del av föreningsrätten att själva bestämma över sina stadgar och vad som är eller inte är förenligt med organisationens värderingar. 

– Jag köper argumenten men det går inte ihop med att ha inställningen att föreningen har den priviligierade maktposition de har, säger han. 

TCO: ”Blottar en brist på insikt”

Från fackligt håll är responsen avvisande. LO avböjer att kommentera överhuvudtaget. 

”Jag tror och hoppas att dessa mycket långtgående förslag saknar bäring för framtiden”, skriver Sacos ordförande Göran Arrius till Arbetsvärlden, med tillägget att han inte önskar kommentera dokumentet i mer detalj.

Therese Svanström, En kvinna med långt svart hår, runda glasögon och ett allvarligt uttryck bär en vit kavaj över en svart topp. Hon står framför en suddig stadsbakgrund.
Therese Svanström. Foto: Eva Edsjö

Från TCO:s håll ventileras en viss oro. 

”Jag är tyvärr inte förvånad, men förslagen blottar en enorm brist på insikt gällande hur svensk arbetsmarknad fungerar. Det är djupt oroande att man inte ser värdet av den modell som byggt Sverige starkt, bidragit till reallöneökningar och lett till välfärd och välstånd.”, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström till Arbetsvärlden.

– Den har också lett till 10 procent i arbetslöshet. Så beskriver en insider det alltid, som en brist på insikt. Det tyder på en bristande förståelse för problemen på svensk arbetsmarknad och kraven som ställs på domstolsväsendet, replikerar Adam Danieli.

Arbetsvärlden har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar, men arbetsgivarorganisationen avböjer. 

25 sep 2025 | 06:31

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev