Hur långt ifrån Timbro står Svenskt Näringsliv i strejkfrågan? Svenskt näringsliv tar avstånd från Timbros förslag på konfliktinskränkningar...eller? Foto: Timbro, Kate Gabor

Hur långt ifrån Timbro står Svenskt Näringsliv i strejkfrågan?

Strejkrätten Ett konfliktinskränkarmanifest från Timbro har fått LO att ta till brösttoner. Men även Svenskt Näringslivs Mattias Dahl sade sig ha ”ett helt annat synsätt”. Men hur långt är avståndet mellan Timbro och Svenskt Näringsliv i frågan – egentligen?
22 feb 2024 | 11:26
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0

Tankesmedjan Timbros nya förslag på hur konflikträtten bör inskränkas i Tesla-konfliktens efterföljd har provocerat fackföreningsrörelsen. I Sveriges Radios Ekot mötte en upprörd LO-avtalssekreterare Svenskt Näringslivs Mattias Dahl med anklagelser om att det i själva verket var ett beställningsjobb från arbetsgivarorganisationen, vilken finansierar tankesmedjan. Men vice vd:n Mattias Dahl säger att i jämförelse med Svenskt Näringslivs har Timbro ”ett helt annat synsätt”.

– Man förespråkar att man ska ta bort den grundlagsfästa strejkrätten och det visar med önskvärd tydlighet hur långt Timbro befinner sig från Svenskt Näringslivs position i de här frågorna, säger han till Ekot

I rapporten ”Efter Tesla” lägger Timbro fram flera förslag för hur konflikträtten måste reformeras. De lyfter i inledningen själva fram de viktigaste fyra: avskaffa sympatiåtgärder och förbjud de som drabbar utomstående, förbjud samhällsfarliga stridsåtgärder, förbjud stridsåtgärder där facket inte har medlemmar och slutligen flytta rätten till stridsåtgärder ur grundlagen.

Den sista punkten är det tydligt att Mattias Dahl tar avstånd ifrån, men en genomgång av Svenskt näringslivs publikationer under de senaste 20 åren visar att de övriga tre alla är hållningar som organisationen lagt fram som sina egna i över tre decennier. 

Timbros lista sida vid sida med Svenskt näringslivs från 2005
Flera av Timbros förslag är identiska med de som Svenskt Näringsliv framförde i en rapport 2005.

Timbro: inte inspirerats av Svensk Näringsliv

Mattias Dahls avståndstagande tas emot med lätthet av Adam Danieli, en av Timbro-rapportens författare och programansvarig på organisationen. Svenskt Näringslivs hållningar har inte varit vägledande, säger han. Men noterar samtidigt själv gemensamma drag. 

Adam Danieli
Adam Danieli Foto: Timbro

– Jag vet faktiskt inte vad de tycker, kanske har det varierat lite. I början av 2000-talet föreslog Svenskt Näringsliv ett antal förändringar som liknar det vi går framåt med nu. Det är ingen slump att vi landar i samma reformer, men den har inte varit en större inspirationskälla, säger han.

Rapporten han talar om är ”Den svenska modellen har kantrat”, vilken Arbetsvärlden tidigare omskrivit. Precis som Timbro, publicerade Svenskt Näringsliv 2005 en önskelista på sju punkter med förändringar som måste till i konflikträtten. Dess punkt 2: ”förbjud sympatiåtgärder”, punkt 5: ”förbjud samhällsfarliga konflikter” och punkt 7: ”inför förbud för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot företag där organisationen saknar medlemmar” har identisk innebörd, som nu Timbros.

– Vi har definitivt inte övergett det. Vi har inte släppt någonting. Sympatirätten är något man bör titta på. Tittar man på årets avtalsrörelse så har LO agerat snabbare och hårdare med gemensamma sympativarsel. Det är ett nytt mönster och om det är ett mönster som ska fortsätta behövs ett annat förhållningssätt, sade Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv till Arbetsvärlden i november förra året.

Proportionalitetsprincip

Punkt 1 på Svenskt Näringslivs 2005 års önskelista är: ”inför en proportionalitetsregel”. Det innebär att en stridsåtgärds syfte och omfattning måste stå i relation till hur stor skada den orsakar för motparten och tredje man. 

Det är alltjämt en önskan från organisationen som Mattias Dahl lyfter i Arbetsvärlden, men som också idag är listad som en av de åtgärder de vill se i konflikträtten på sin hemsida. 

Svenskt Näringslivs årsredovisningar redogör för hur denna fråga och organisationens syn på konflikträtten, till exempel sympatiåtgärder, målmedvetet lobbas in hos politikerna. 

”Detta bidrog till att samtliga allianspartier förespråkar förändrade konfliktregler inför valåret 2018.”, rapporterar organisationen i årsredovisningen 2017.  

Men tillbaka till Timbros lista. Att åstadkomma proportionalitet presenteras i rapportens inledning som ett av huvudargumenten till att konflikträtten måste reformeras. Organisationen beklagar där också att en sådan inte infördes 1998 när frågan föreslogs i en statlig utredning.

I en rapport 2016 lyfter Svenskt Näringsliv fram Tysklands begränsade strejkrätt genom proportionalitetsprincip. ”en sådan förtjänar även svensk arbetsmarknad”, står det. Den bör införas, föreslås det, i enlighet med samma utredning som Timbro nu hänvisar till. 

I Timbros lista får kravet ingen egen punkt. Men finns där ändå i motiveringarna till flera av Timbros föreslagna åtgärder. 

Svenskt näringslivs årsredovisningar 2015 och 2017
I 2015 och 2017 års verksamhetsberättelser beskriver Svenskt näringsliv hur organisationen målmedvetet lobbar mot politiken för konflikträttsinskränkningar och hur det bär frukt.

Timbros tredje önskemål: Konfliktvarsel ska kosta

Precis som hos Svenskt Näringsliv har Timbros önskelista sju punkter. Punkt tre: ”inför ett system med varselavgifter” förklaras ha till syfte att förmå facket att ”undvika svagt motiverade konflikter”. 

Svenskt Näringsliv nämner redan i sin rapport 2005 varsel om konflikt i sig som ett problem och som många gånger kan ha lika stark verkan som en utlöst konflikt. Att facken varslar som påtryckning på ett ”oansvarigt sätt” och ”missbrukar systemet” har varit en återkommande kritik och är utgångspunkten för flera av organisationens publikationer. Det var också något som Mattias Dahl lyfte intervjun i Arbetsvärlden.

Organisationen har återkommande i sina publiceringar förordat införandet av en ”ultima ratio”-princip – varsel ska inte få läggas förrän alla möjligheter till förhandling först uttömts. 

Timbros fjärde önskemål: Förbjud politiska strejker 

Att facken kan vidta stridsåtgärder med annat syfte än att teckna kollektivavtal är fel, anser Timbro. 2019 togs steg i denna riktning när riksdagen klubbade den konflikträttsinskränkning som Svenskt Näringsliv, tillsammans med LO, TCO och SACO, drev igenom och som lovordas i Timbros rapport. Ett krav som börjat på Svenskt Näringslivs lista 2005 och som föregåtts av krav, i bland annat Tidningen Arbetaren, om att politisk strejk ska ”begränsas hårt”.

– Utrymmet för politiska strejker ska vara minimalt, sade Svenskt Näringslivs Kent Brorsson till tidningen

2014 lyfter Svenskt Näringsliv åter problemet i en rapport över hur organisationen anser att fackliga organisationer missbrukar konflikträtten. I publikationerna kan man följa hur organisationen lobbar för förändring som, enligt organisationen leder till en statlig utredning med lagändringsförslaget. Istället träffas överenskommelsen med facken 2018.

Men överenskommelsen, som senare låg till grund för inskränkningen 2019, lämnade fortfarande utrymme för politiska strejker, något Timbro nu anser bör täppas igen. 

Efter att ha lobbat för förändring sedan 2014 slöts, under tryck från politiken, en överenskommelse mellan LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv om att stridsåtgärder i huvudsak ska syfta till att teckna kollektivavtal. Peter Jeppson i mitten och Mattias Dahl till höger om honom. Foto: Jessica Gow/TT

Avvikarna: Timbros sjätte och sjunde önskemål

Timbros sjätte krav handlar om att förbjuda fack från att genom sina stridsåtgärder påverka funktioner som är lagreglerade. Kravet är direkt föranlett av Sekos och ST:s sympatiblockader av Teslas post och paket, vilket också påverkade Transportsstyrelsens möjlighet att skicka ut nya registreringsskyltar till Tesla. Det specifika kravet har inte sin motsvarighet hos Svenskt Näringslivs konflikträttsinvändningar. 

Svenskt näringsliv vill inte själva berätta

Totalt visar Arbetsvärldens genomgång av Svenskt Näringslivs hållningar under de senaste 20 åren, att så när som på den sjätte punkten och frågan om grundlagen, har alla Timbros identifierade problem också velat åtgärdas av organisationen. 

Hur Svenskt Näringsliv ser på likheterna och vad, förutom frågan om grundlagen, som helt skiljer deras hållningar till konflikträttsinskränkning åt får vi inte få svar på. Vi kan inte heller få svar på om Svenskt Näringsliv omvärderat sina tidigare hållningar. Organisationen vill inte ställa upp på en intervju med Arbetsvärlden i ämnet trots flera förfrågningar.

Istället hänvisar de till organisationens hemsida som översiktligt listar förändringar i konflikträtten de önskar se. Den nämner proportionalitetsregel, stridsåtgärder som sista åtgärd och varsel i sig som skadligt, ”begränsning” av sympatirätten och ”stärkt skydd” mot samhällsfarliga strejker. Hur problemen ska korrigeras specificeras inte, men ordet förbud nämns inte och har inte heller nämnts efter 2005 i de publikationerna Arbetsvärlden gått igenom. Därmed inte sagt att det aldrig nämnts av företrädare sedan dess.

– Egentligen tycker jag att de borde vara förbjudna. En viktig del med att ha kollektivavtal är att man köper sig fredsplikt. Ibland köper man den dessutom ganska dyrt, och så visar det sig snabbt att den inte gäller, sade Peter Jeppsson, dåvarande vd för Svenskt näringsliv till Arbetsvärlden 2017. 

Timbro kan få upp kontroversiella frågor till debatt

German Bender är utredningschef på tankesmedjan Arena Idé, som finansieras av LO, samt förbund inom LO, TCO och Saco. Han noterar likheterna mellan organisationernas förslag, när han tar del av Arbetsvärldens sammanställning. Men invänder samtidigt att vad en organisation tyckte för 20 år sedan, inte nödvändigtvis gäller idag. 

German Bender Foto: Anneli Nygårds

– Timbro har helt klart rollen att tänja på debatten, i vissa fall ganska extremt. Svenskt Näringsliv verkar tycka att det är bra att de spelar den rollen. Det gör att de kan få upp kontroversiella frågor på agendan, ta avstånd från förslagen, men ändå få upp ämnet på agendan. Men om det gäller i just detta fall vill jag låta vara osagt, säger han.

Men han säger att det finns en grundläggande skillnad. Medan han själv är övertygad om att Svenskt Näringsliv menar allvar med att de värnar den svenska modellen, visar Timbro inga sådana hänsyn. 

– En viktig skillnad är också om man vill reglera i lag eller kollektivavtal. Timbro vill ha förändringar i lag, men när jag hör Svenskt Näringsliv vill de förhandla om det i avtal, säger German Bender.

Svenskt näringsliv lobbar för lag i bakgrunden

Till Arbetsvärlden sade Mathias Dahl i november, mycket riktigt, att han hellre såg en överenskommelse mellan parterna, en invit som facken dock avvisat

– Jag vill i grunden inte blanda in politiken. Det är en av den svenska modellens kärnor. Vi ska inte springa till politiken och nyttja det även om det kan vara gynnsamt i en speciell fråga. Det är upp till oss parter gemensamt hitta lösningar för en balanserad arbetsmarknad. Det har vi ju också tidigare visat att vi kan, sade han till Arbetsvärlden. 

Men viljan till förhandling utesluter uppenbarligen inte ett parallellt spår med ”lobby”-arbete för förändring i lag, ett arbete som fortskridit sedan 2005. Så sent som 2022 skickade Svenskt Näringsliv in två förslag till Arbetsmarknadsdepartementet. I det första krävs ett förbud mot ” överdrivet långtgående stridsåtgärder” genom införande av en proportionalitetsprincip. 

Den andra kräver ”en ny lag som reglerar skydd mot samhällsfarliga konflikter”. En lag som ska ersätta dagens otillfredställande system där ansvaret vilar ”nästan helt på parterna själva.”

22 feb 2024 | 11:26

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev