Sverige måste införa EU:s direktiv om lönetransparens, som syftar till att motverka könsdiskriminering och skapa jämställda löner. Men arbetsgivarna är mycket missnöjda.
En enad allians av arbetsgivarnas organisationer i det privata, det offentliga och det statliga krävde för en vecka sedan ett omedelbart möte med ansvarig minister Nina Larsson. Ett brev som ännu inte besvarats.
– Vi väntar fortfarande på svar på frågan, säger Camilla Gannvik, löneexpert på Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv: ”Enorma konsekvenser”
I brevet, undertecknat av Svenskt Näringsliv, SKR och Arbetsgivarverket säger sig arbetsgivarna vara ”förvånade” över att regeringen i sin lagrådsremiss frångått utredningens förslag. Och det bara månader innan det ska träda i kraft den 1 juli i år.
De föreslagna förändringarna ”får enorma konsekvenser”, säger Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert. Det riskerar inte bara att skapa en orimlig administrativ börda för Sveriges arbetsgivare, utan även att sabotera deras arbete för jämställda löner.
– I betänkandet fick alla komma till tals och nu frångår man det utan att ha motsvarande dialog med någon av arbetsmarknadens parter. Har man förstått vilka konsekvenser det får i praktiken kan man fråga sig?, frågar sig Camilla Gannvik.
”Lättade” över att utredningen lyssnade
Direktivet uppdrar till alla EU:s medlemsländer att lagstifta om att arbetsgivare ska föra individuell statistik över lönerna. De uppgifterna ska sedan rapporteras till Diskrimineringsombudsmannen, men enskilda anställda ska också kunna begära ut uppgifter för att kunna kontrollera hur dennas förhåller sig till mäns och kvinnors genomsnittslön på arbetsplatsen.
Det är inte arbetsgivarna emot i sak, säger Camilla Gannvik. Arbetsgivarna var ”lättade” att utredningen hade konstaterat att den information som samlas in vid lönekartläggningar idag räcker.
”Obegripligt” vilken lön som ska redovisas
Men regeringens förslag på lagändring lägger sig närmare direktivets ordalydelse än utredningens förslag och kräver att lönen ska ”redovisas som årslön och timlön”.
I dag utgår lönekartläggningar ifrån månadslön där deltid räknas om till heltid samt att förmåner och tillägg som ob och övertid dras bort för att kunna skapa en jämförbar siffra.
Nu ska istället arbetsgivarna redovisa det exakta krontalet som överförts från arbetsgivare till anställd.
Det gör att den information som en anställd får ut blir missvisande, ”obegriplig” och i praktiken värdelös för att bedöma om lönen är jämställd.
– Det blir inte jämförbart. Du bakar in föräldralön och sjuklön, vilket bara är de mest galna exemplen. Vi har sedan decennier jobbat med facken kring lönekartläggning och är överens om att titta på jämförbara enheter. Det finns inarbetad metod och nu är det förändrat i grunden utan konsekvensanalys. Det är ansvarslöst, säger Camilla Gannvik.
Arbetsgivarna kräver både att lagförslaget formuleras om och att införandet skjuts till 1 januari 2027.
Stöter på patrull även hos lagrådet
Svaret på regeringens kritiserade lagrådsremiss dröjde längre än vanligt. Och när det kom var det också ovanligt utförligt. Enligt lagrådet är många av de föreslagna lagtexterna så pass otydliga och öppna för tolkning att det i sig kan göra det svårt att tillämpa lagen och svårt för arbetsgivare att uppfylla den. Bland annat är det oklart om det är föregående år eller innevarande år som ska rapporteras och att tillämpningen av beräkningen av för genomsnittslönerna är oklara.
– Det är nio sidor yttrande som tar sikte på ytterligare saker än de vi har kritik mot. Att man har nio sidor långt yttrande är ett tydligt tecken på dålig lagstiftningsprodukt, är Camilla Gannviks slutsats.
Oro hos Diskrimineringsombudsmannen
En del av konstruktionen är att Diskrimineringsombudsmannen ges tillsynsansvar med möjlighet att utdöma sanktionsavgift för den arbetsgivare som inte sköter rapporteringsplikten.
Arbetsvärlden erfar att det hos myndigheten, på grund av alla oklarheter som kvarstår bara månader innan uppdraget ska inledas, finns en oro kring hur det ens ska gå.
Tidningen har också tagit del av myndighetens dragning inför den referensgrupp bestående av representanter för arbetsmarknadens parter. Där framgår att även myndigheten delar synen på att siffrorna blir missvisande. Myndigheten bedömer även att hos arbetsgivare där lönerna faktiskt är jämställda kan beräkningen felaktigt visa upp stora löneskillnader.
”DO:s bedömning är att lönerapporter som är baserade på sådan information som lagrådsremissen föreslår, riskerar att ge en missvisande bild av löneskillnaderna mellan kvinnor och män.”, skriver myndigheten.
När Arbetsvärlden ber Diskrimineringsombudsmannen om en kommentar uppger myndigheten att de ser ”oklarheter i lagrådsremissen”, men som de hoppas kommer rätas ut. I övrigt är svaret diplomatiskt.
”Vi kommer att göra vad vi kan för att hitta bra lösningar som håller nere den administrativa bördan för arbetsgivarna samtidigt som vi säkrar en mer effektiv efterlevnad av likalöneprincipen. DO har fått ett rejält resurstillskott av regeringen som gör att vi står väl rustade inför vår nya uppgift.”, skriver Samuel Engblom, ställföreträdande Diskrimineringsombudsman i ett mejl.
Artikeln uppdaterades 20260212 11:12
