Så vill parterna förbättra vården

Enligt en kartläggning som Vårdförbundets tidning Vårdfokus genomförde 2017 har andelen sjuksköterskor som säger upp sig fördubblats i flera landsting på bara några års tid.

I en annan kartläggning av personalomsättningen på Sveriges universitetssjukhus som Dagens Medicin gjort framgår att flera storsjukhus har svårigheter att behålla personal.

På Karolinska universitetssjukhuset ökade andelen sjuksköterskor som slutar från 13,6 procent per år till 16,4 procent 2017.

En siffra som innebär att ungefär 800 sjuksköterskor slutade 2017. Också Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har problem med hög personalomsättning, enligt granskningen. År 2017 slutade 729, eller 13,8 procent, av sjuksköterskorna på sjukhuset.

På många sätt är vården bättre än någonsin.

Samtidigt ökar vårdköerna. I juli 2011 fick i genomsnitt 20 procent av patienterna vänta längre än tre månader på operation (tidsgränsen för den nationella vårdgarantin). Samma siffra för juli i år landade på 35 procent.

Men köerna skiljer sig också kraftigt åt beroende på var i landet man bort. Patienter i Stockholms län får till exempel i snitt vänta betydligt kortare tid än patienter i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan olika landsting har fört upp frågan om statens ansvar för vården i debatten.

Men det finns fler bilder av vården i Sverige. I SKL:s egna internationella jämförelse från 2018 hamnar Sverige i toppskiktet vad gäller vårdkvalitet och effektivt resursutnyttjande.

I rapporten jämför SKL svensk vård med vården i tolv andra EU-länder, plus Kanada, Norge och USA. För första gången har SKL också kunnat jämföra väntetiderna till operation i Sverige med åtta andra OECD-länder. Här hamnar Sverige på en fjärdeplats.

Samtidigt har SKL:s egna ekonomiska prognoser varnat för ett budgetgap i välfärden i mångmiljardklassen fram till 2021 – pengar som alltså behövs för att kunna bibehålla dagens personaltäthet i kommuner och landsting.

”Inte någon vårdkris i Sverige”

Anders Henriksson, vice ordförnade SKL.

Anders Henriksson (S), vice ordförande i SKL, menar att vi inte kan tala om en vårdkris i Sverige.

– Vi har inte en kris i vården. På många sätt är vården bättre än någonsin. Vi ligger i topp när det kommer till medicinsk kvalitet, vi har näst bäst resursutnyttjande och när vi mäter tillgängligheten hamnar vi på fjärdeplats bland de länder vi har jämfört med, säger Anders Henriksson till Arbetsvärlden.

Däremot ser han behov av att rekrytera fler inom vården, och vården behöver moderniseras och digitaliseras om vi ska klara av att möta den demografiska utvecklingen med växande befolkning och fler äldre.

Har vi sjuksköterskebrist?

– Vi har sjuksköterskebrist på vissa håll, ja. Här finns stora utmaningar. Jag tror vi behöver fortsätta satsa på löner, arbetsvillkor och utbildning för att kunna ha tillräckligt attraktiva arbetsplatser som lockar till sig vårdpersonal, säger Anders Henriksson.

– Vi behöver också satsa på mer arbetsdelning där vi ser över vilka arbetsuppgifter som kan utföras av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, och även nya yrkesgrupper som kan avlasta vårdpersonalen.

Han tar upp ett exempel från sitt eget landsting, Kalmar, där man infört måltidsvärdar för att avlasta undersköterskorna.

Vi har bara 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare, medan Norge har 17,3

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet som organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, vill inte heller säga att vi har en vårdkris i Sverige.

– Jag skulle säga att vi har en kompetenskris i vården i Sverige. Den som kommer in i ambulans till sjukhuset med en diagnos får den allra bästa vården. Däremot om du är multisjuk med flera olika diagnoser och behöver flera typer av behandlingar så kan du få vänta och du får inte en lika effektiv vård, säger Sineva Ribeiro till Arbetsvärlden.

Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

I dag kan mycket av sjuksköterskors och undersköterskors tid gå åt till att städa sängar

För att råda bot på den har Vårdförbundet bland annat lanserat ett förslag om lönesatsning som skulle ge barnmorskor och specialistsjuksköterskor 2 000 kronor mer i månaden under fem års tid. Alltså 10 000 kronor mer i månaden efter fem år.

En satsning som förbundet beräknar skulle kosta staten nio miljarder kronor när den är fullt utbyggd.

– Sverige har nordens lägsta antal sjuksköterskor per capita. Vi har bara 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare, medan Norge har 17,3 och Danmark 16,7. Vi behöver öka bemanningen. Vårdförbundet har som målbild att vi ska ha 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare i Sverige. Köerna vi har i vården i dag beror just på brist på personal, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet ser också flera andra saker som staten behöver ta itu med.

Exempelvis borde staten se till att det finns specialistutbildningar att tillgå i hela landet, så att en grundutbildad sjuksköterska inte behöver flytta till annan ort för att vidareutbilda sig.

– I dag är sjuksköterskebristen så pass stor på många håll att chefer inte alltid har möjlighet att släppa sina sjuksköterskor till specialistutbildning, eftersom de behövs i verksamheten. Det innebär att många inte kan ta del av regeringens satsning på betald specialistutbildning, säger Sineva Ribeiro.

Sjuksköterskorna får städa

Hon är liksom Anders Henriksson inne på spåret att vården också behöver ta hjälp av andra yrkesgrupper.

– I dag kan exempelvis mycket av sjuksköterskors och undersköterskors tid gå åt till att städa sängar. Vi har en sådan rotation på patienter att samma säng kan ha tre patienter på en dag. Här skulle man kunna ha en separat sänghall där annan personal sköter städningen och vi kan beställa upp en ny, ren säng så fort en patient har blivit utskriven. Så var det när jag började som sjuksköterska på 1980-talet, säger Sineva Ribeiro.

Alla landsting är fullt medvetna om att vi behöver samordna oss

En annan viktig fråga är hur landstingen ska kunna koordinera sig för att tillsammans ta vara på den teknologiska utvecklingen och snabbt kunna tillämpa nya digitala lösningar och beslutsstöd. På det här området är Anders Henriksson full av självförtroende.

– Jag kan säga att vi aldrig har varit så koordinerade på det här området som vi är i dag. Alla landsting är fullt medvetna om att vi behöver samordna oss, säger Anders Henriksson.

Han lyfter att SKL tillsammans med regeringen har en gemensam e-hälsovision till 2025 och att de har konkretiserat en kunskapsstyrningsmodell för hur digitaliseringen och IT-utvecklingen ska gå till.

Sineva Ribeiro menar dock att digitaliseringen går för långsamt och efterlyser ett större statligt ansvar för samordningen, någonting som Vårdförbundet tillsammans med flera andra förbund påtalat redan för tio år sedan.

Två akilleshälar

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren identifierar två akilleshälar i svensk vård i dag: kontinuiteten och tillgängligheten.

Ett sätt att förbättra de här delarna är, enligt Läkarförbundet, införandet av fasta läkarkontakter för patienterna.

– I dag listas patienter på huset, en vårdcentral någonstans, men ett hus tar inget ansvar. Det gör en läkare. I dag flyttas patienter ofta runt i vården och får ta om allt från början igen med nya läkare hela tiden. Med en fast läkarkontakt blir vården säkrare, effektivare och mer personlig, säger Heidi Stensmyren.

Här sneglar Läkarförbundet på flera andra Europeiska länder som i dag har fasta läkarkontakter, exempelvis Frankrike, Danmark, Norge och Estland. Heidi Stensmyren berättar att studier gjorts som visar att en fast läkarkontakt ökar överlevnaden hos svårt sjuka patienter.

Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet. Foto: Rickard L Eriksson

Med en fast läkarkontakt blir vården säkrare, effektivare och mer personlig

– Det här förbättrar också arbetsmiljön för läkarna, som lär känna patienterna och skapar en relation. Det gör det också lättare att se om patientens hälsotillstånd har förändrats när läkaren känner patienten. Tillgängligheten blir också bättre med en läkarkontakt än i större, anonyma system.

Sineva Ribeiro menar att det är en bra idé med en fast vårdkontakt, men att det inte behöver vara en läkare.

–  Diabetespatienter behöver exempelvis sällan träffa en läkare. De flesta patienter skulle kunna ha en sjuksköterska som vårdkontakt. De kanske 10–15 procent av patienterna som är multisjuka borde däremot ha en fast läkarkontakt, säger Sineva Ribeiro.

Vårdplatserna behöver också bli fler för att öka tillgängligheten på vård, menar Heidi Stensmyren.

– Vi har i Sverige snart lägst antal vårdplatser per capita i hela världen. Vårdplatsbristen är resursineffektiv och skapar långa köer. Det påverkar också arbetsförhållandena inom sjukvården och många söker sig bort från vården som arbetsplats. Vi behöver se till att det finns rätt antal vårdplatser efter olika behov och typ av vård, säger Heidi Stensmyren.

Statligt ansvar för primärvården

Också Läkarförbundet har en åsikt när det kommer till hur statens och landstingens ansvar för sjukvården ska fördelas.

– Vi behöver en nationell primärvårdsreform där staten tar större ansvar för att primärvården erbjuder samma grunduppdrag i hela landet, som sedan kan anpassas efter lokala förhållanden. Vi behöver ett tydligt, nationellt regelverk för primärvården. Med en bättre fungerande primärvård skulle andra delar av vården, så som sjukhusvården, kunna avlastas, säger Heidi Stensmyren.

Läkarförbundet har länge förespråkat att det behövs satsningar på digitala beslutsstöd inom vården

För att minska personalomsättningen och göra det attraktivare att arbeta inom vården ser Heidi Stensmyren behov av en hållbar arbetsmiljöpolitik med bättre kingstöd. Det innebär bland annat fler undersköterskor som kan avlasta sjuksköterskor och läkare.

Dessutom behöver arbetstiderna bli flexiblare och läkarna få bättre möjligheter till fortbildning i arbetet.

– Läkarförbundet har länge förespråkat att det behövs satsningar på digitala beslutsstöd inom vården, och att de behöver vara integrerade med varandra. Vi behöver investera i ny teknik och det är viktigt att landstingen klarar av att koordinera sig. Här skulle staten kunna ta ett större ansvar, säger Heidi Stensmyren.

På frågan om vinster i välfärden har Läkarförbundet hållningen att det behövs privata alternativ inom vården.

– Privata, professionsdrivna sjukvårdsalternativ visar goda resultat och är nödvändiga inslag för att utveckla sjukvården. Det är också viktigt för arbetstagarna att det finns en mångfald olika arbetsgivare på arbetsmarknaden.