Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Alla partier vill ge professionerna mer inflytande i välfärden Arbetsvärlden lät samtliga riksdagspartier ta ställning till påståendet: "Professionerna ska ges mer inflytande i välfärden." Här var alla ense: svaret från politiken är Ja. Foto: Christine Olsson / TT / Arkiv

Alla partier vill ge professionerna mer inflytande i välfärden

Valrörelse 2018 I Arbetsvärldens valenkät uppger samtliga riksdagspartier att professionerna ska få större inflytande i välfärden. Samtidigt är det bara Vänsterpartiet som vill förbjuda vinster i välfärden, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill att vinsterna ska begränsas.
19 jun 2018

År 2022 räknar Sveriges kommuner och landsting, SKL, med underskott i välfärden på uppemot 62 miljarder kronor. Det är knappast förvånande att den framtida finansieringen av skola, vård och omsorg blivit hett omdebatterad.

I Arbetsvärldens valenkät har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om bland annat välfärdens finansiering. Alla partierna fick ta ställning till påståendet: Välfärden behöver kompletterande finansiering utöver skattsedeln.

Oseriösa aktörer ska inte begränsas av ett vinsttak, de ska inte finnas i välfärden alls

Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna svarar Nej. Socialdemokraterna svarar Ja, och syftar på att partiet vill öka statsbidragen till kommunerna.

Moderaterna svarar att det i framtiden, liksom i dag, kommer behövas inslag av egenavgifter i välfärden men avslöjar inte om man anser att graden av egenfinansiering bör öka. Däremot skriver partiet att man värnar om en gemensam grundfinansiering av välfärden. Miljöpartiet svarar Ja, men förtydligar att man inte ser behov av några större förändringar mot dagens modell.

Sverigedemokraterna svarar att Sverige behöver minska kostnaderna för migration och lägga pengarna på bland annat vården.

Mer inflytande åt professionerna

Arbetsvärlden lät också samtliga riksdagspartier ta ställning till påståendet: Professionerna ska ges mer inflytande i välfärden.

Här var alla ense: svaret från politiken är Ja.

”Det är professionen som i många fall bäst känner till verksamheten och vet vad den behöver för att utvecklas”, skriver Centerpartiet i sitt svar till Arbetsvärlden.

Vänsterpartiet svarar att välfärden behöver demokratiseras:

”Det behövs mer inflytande till de anställda som vet hur jobbet ska utföras och mindre byråkrati för exempelvis lärare och sjukvårdspersonal,” skriver Vänsterpartiet till Arbetsvärlden.

Ensamma om vinststopp

När det kommer till vinsstopp i välfärden står dock Vänsterpartiet ensamt. Samtliga riksdagspartier fick här ta ställning till påståendet: Förbjud inte vinster i välfärden, men skärp kvalitetskraven.

”Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Kvalitetskrav som ska motverka de krafterna blir dyra, svårövervakade och/eller tandlösa. Välfärden är till för oss alla – inte för att ge vinst åt ägare,” skriver Vänsterpartiet till Arbetsvärlden.

Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera.

Kristdemokraterna uttrycker däremot att privata utförare behövs.

”Privata utförare har en viktig roll i att utveckla och förbättra välfärden. Ska de kunna verka långsiktigt och hållbart måste de kunna få göra vinst,” skriver Kristdemokraterna.

Socialdemokraterna ligger närmast Vänsterpartiet i den mening att de åtminstone säger sig vilja begränsa vinsterna. Övriga partier är för skärpta kvalitetskrav i välfärden. Här kör Liberalerna med inarbetad, tuff retorik:

”Oseriösa aktörer ska inte begränsas av ett vinsttak, de ska inte finnas i välfärden alls,” svarar Liberalerna.

Fem av åtta partier vill att staten ska hjälpa mer

I flera glesbygdskommuner kan skattetrycket bli högt för att kommunen ska klara av att leverera samma välfärd som andra. Partierna fick därför även ta ställning till påståendet: Staten behöver ingripa mer för att stödja utsatta kommuner med höga skattenivåer.

Fem av åtta partier svarar Ja. Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar Nej. Moderaterna förtydligar dock att man anser att staten ska skjuta till mer medel de kommande åren:

”Dessa generella statsbidrag går till alla kommuner och fördelas enligt det gällande utjämningssystemet, och därmed spelar det ingen roll om kommunen har en hög eller låg skattesats,” skriver Moderaterna till Arbetsvärlden.

För Sverigedemokraternas del är lösningen i stället att minska kostnaderna för migrationen.

Centerpartiet vill se mer generella statsbidrag, så att kommunerna kan bestämma mer om hur pengarna används. Socialdemokraterna vill höja statsbidragen till kommunerna med minst 20 miljarder 2018-2022.

Valenkät om välfärden

Enkäten besvarades i maj. Samtliga riksdagspartier fick ta ställning till följande fyra påståenden:

1. Professionerna ska ges mer inflytande i välfärden

2. Förbjud inte vinster i välfärden, men skärp kvalitetskraven

3. Välfärden behöver kompletterande finansiering utöver skattsedeln

4. Staten behöver ingripa mer för att stödja utsatta kommuner med höga skattenivåer.

Så svarar partierna

Centerpartiet:

1. Ja. Det är professionen som i många fall bäst känner till verksamheten och vet vad den behöver för att utvecklas. För att vi ska få en hållbar välfärd måste därför utvecklingen ske tillsammans med profession och forskning.

2. Ja. Det viktigaste för oss är att kvalitén är hög hos den som tillhandahåller en tjänst. Vi vill se tydliga och skärpta kvalitetskrav för både privata och offentliga utförare. Brister kvalitén ska aktören inte få tillhandahålla sina tjänster oavsett vem som är huvudman.

3. Nej. Att fler kommer i arbete är avgörande för att klara välfärdens framtida finansiering. Goda förutsättningar för företag ger fler utförare som kan bidra till en bättre välfärd av hög kvalitet, det är avgörande för att vi ska klara av framtida utmaningar.

4. Nej. Skatteutjämningssystemet är grunden för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Vi vill också att delar av den statliga fastighetsskatten regionaliseras. Vi vill se mer generella statsbidrag eftersom de som lever och verkar i kommunen bäst vet var pengarna behövs.

Miljöpartiet:

1. Ja. Det är kommuner och landsting som beslutar om styrningen för sina ansvarsområden och vi har inga förslag om att ändra den ordningen från nationell nivå. Däremot är vi positiva till att professionen ska ha ett stort inflytande.

2. Miljöpartiet vill inte förbjuda vinster, däremot anser vi att eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten och att kvalitetskrav skärps. Miljöpartiet står bakom regeringens förslag om att begränsa möjligheten att ta ut ekonomisk vinst.

3. Ja. Så är det idag eftersom flera delar av välfärden idag tar ut avgifter. Vi har inga förslag om större förändringar av den ordning som gäller idag.

4. Ja. Att kommunerna ska ha likvärdiga förutsättningar är viktigt, därför har Miljöpartiet i regering tillsatt en utredning som inom kort tar fram förslag för att uppdatera det kommunala utjämningssystemet. Miljöpartiet föreslår även höjt grundavdrag i utsatta glesbygdskommuner.

Vänsterpartiet:

1. Ja. Välfärden behöver demokratiseras – inflytande över arbetet är en av de viktigaste faktorerna för att kunna göra ett kvalificerat arbete. Det behövs mer inflytande till de anställda som vet hur jobbet ska utföras och mindre byråkrati för exempelvis lärare och sjukvårdspersonal.

2. Nej. Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Kvalitetskrav som ska motverka de krafterna blir dyra, svårövervakade och/eller tandlösa. Välfärden är till för oss alla – inte för att ge vinst åt ägare.

3. Nej. Att öppna upp för mer privatfinansiering leder snabbt och effektivt till vidgade sociala klyftor och undergräver samtidigt själva välfärdsmodellen. Lösningar genom kollektivavtal är bättre men grundproblemet kvarstår.

4. Ja. Det finns kommuner och områden som alltför länge har lämnats efter och där staten behöver göra olika satsningar. Vi ser dock inte att det nödvändigtvis finns ett samband mellan skattenivån och en kommuns utsatthet.

Kristdemokraterna:

1. Ja. Det är viktigt att politiska beslut grundar sig i vetenskap och beprövad erfarenhet.

2. Ja. Uppföljning av ändamålsenliga, nationella och transparanta kvalitetskrav på offentliga, såväl som privata aktörer, är nödvändigt för att säkra och utveckla kvaliteten inom välfärden. Privata utförare har en viktig roll i att utveckla och förbättra välfärden. Ska de kunna verka långsiktigt och hållbart måste de kunna få göra vinst.

3. Nej. Välfärden ska finansieras gemensamt och det är politikens roll att se till att detta sker så effektivt och med så hög kvalitet som möjligt.

4. Ja, stödet för att hjälpa kommunerna att effektivisera verksamheten och hålla nere skattesatserna behöver stärkas genom att Ekonomistyrningsverket (ESV) får i uppdrag att skapa en särskild stödfunktion och erbjuda rådgivning för kommuner med svag ekonomi och hög skattesats.

Moderaterna:

1. Ja. Medarbetare i välfärden ska känna tillit att utföra sitt yrke självständigt. Chefer behöver finna former för medarbetare att kunna ifrågasätta arbetssätt till förmån för nya som förbättrar verksamheten. Politikens uppdrag är inte att detaljstyra.

2. Ja. En mångfald av utförare i välfärden är en förutsättning för att vi ska behålla den valfrihet som många människor uppskattar. Samtidigt ska höga krav ställas på kvalitet i välfärdsverksamheter, och kraven ska gälla för både offentliga och fristående utförare.

3. En gemensam grundfinansiering av välfärden är ett fundament som vi värnar. Även i framtiden kommer det dock, precis som idag, att krävas en viss självfinansiering genom till exempel patientavgifter i vården eller hemtjänstavgift inom äldreomsorgen.

4. Nej. Under de kommande åren anser vi att staten bör skjuta till medel för att stärka kommunerna. Dessa generella statsbidrag går till alla kommuner och fördelas enligt det gällande utjämningssystemet, och därmed spelar det ingen roll om kommunen har en hög eller låg skattesats.

Sverigedemokraterna:

1. Ja, Vi anser att det är bra att läkare och annan sjukvårdspersonal får vara delaktiga.

2. Ja. Sverigedemokraterna vill inte förbjuda vinster i välfärden och det är viktigt med skärpta kvalitetskrav.

3. Nej. Sverige behöver istället minska kostnaderna för migration och lägga pengarna på bland annat vården.

4. Nej. Minskade kostnader för migration kommer att minska behovet av höga kommunala skattesatser i vissa kommuner.

Liberalerna:

1. Ja. Kompetens och erfarenhet ska löna sig, inte bara i lönekuvertet utan också genom att man får arbetsuppgifter, ansvar och förtroende.

2. Ja. Kvalitetskraven ska vara höga och tillsynen skarp på alla i välfärden. Den som gör ett bra jobb ska vara välkommen i välfärden oavsett regi. Oseriösa aktörer ska inte begränsas av ett vinsttak, de ska inte finnas i välfärden alls.

3. Nej. Sjukvård, äldreomsorg, skola och andra välfärdstjänster ska i huvudsak betalas över skattsedeln, precis som i dag.

4. Ja. För att garantera en bra skola i hela landet bör staten ta över huvudmannaskapet. Det leder till att förutsättningarna blir rättvisa oavsett kommunens skattekraft.

Socialdemokraterna:

1. Ja. Vi vill låta proffsen vara proffs och utveckla styrningen av den offentliga sektorn. Den administrativa bördan för Sveriges alla lärare, sjuksköterskor, läkare m.fl. ska få mer tid att utveckla det de är bäst på.

2. Nej, vinsterna i sig ska inte förbjudas, men begränsas.

3. Ja, statsbidragen till kommunsektorn måste höjas. Vi vill höja dem med minst 20 miljarder 2018-2022.

4. Ja, vi vill öka stödet till de kommuner som har tuffare förutsättningar att möta de behov som finns i kommunen.

+ Expandera
19 jun 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.