De allra flesta landsting rapporterar brist på personal inom flertalet av de tio legitimationsyrken som Socialstyrelsen tittat på. Myndigheten har på uppdrag av regeringen gjort en bedömning av personalläget i vården de senaste 15 åren. De kan se en tydlig trend i att antalet sysselsatta har blivit fler i de allra flesta yrkena, även i relation till en större befolkning. Men efterfrågan ökar ännu mer. En svårighet är att det framför allt är erfaren personal som saknas.
Sjuksköterskor lämnar yrket för att underbemanningen gör deras arbetssituation så stressig.
– I vissa yrkesgrupper är väldigt många unga. Det kan självklart vara bra för framtiden, men just nu behöver de mycket handledning. Och då gäller det att finns någon som kan ge det, säger Katarina Sandberg, projektledare på Socialstyrelsen.
Trots att antalet läkare har blivit 38 procent fler under 2000-talet rapporterar 15 av 18 landsting att det råder brist på ett flertal typer av specialistläkare, särskilt inom allmänmedicin och psykiatri.
Bättre vård ger fler vårdbesök
Den främsta anledningen till att behovet av vårdpersonal växer snabbare än den ökade tillgången är förmodligen att befolkningen blir äldre och sjukare, säger Katarina Sandberg. Antalet vårdbesök ökar mer än antalet patienter.
Hennes analys delas av Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
– Vi har en utveckling där professionerna är bättre, vi kan göra mer. De patienter som för tjugo år sedan skulle ha dött kan idag i stället leva hela sina liv med en hanterbar sjukdom. Men det kräver mer av sjukvården, säger hon.
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Samtidigt väntas stora pensionsavgångar inom många av legitimationsyrkena, vilket naturligtvis ger ett ännu större personalbehov.
Allra sämst ser det ut med tillgången på specialistsjuksköterskor. Tvärtemot trenden i de andra yrkena har de nämligen minskat med 15 procent under de sista femton åren. Antalet barnmorskor ökade länge, men nu har ökningen avtagit. Samtidigt ökade antalet förlossningar med 16 procent 2005-2015.
– Sjuksköterskor lämnar yrket för att underbemanningen gör deras arbetssituation så stressig. De säger också att de känner sig för pressade för att kunna följa sina etiska åtaganden. Självklart går det här ut över patienterna, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Stor risk för lindriga vårdskador
Även Socialstyrelsen pekar på att personalbrist ger en stor risk för vårdskador. I en enkätundersökning till chefer inom akutsjukvård svarar en tredjedel att problem med bemanning och kompetens leder till fördröjd behandling av patienter.
Störst är risken för lindriga vårdskador såsom trycksår (tidigare kallat liggsår), visar undersökningen.
Läkaren Carina MacDougall på akuten i Malmö vittnar för Arbetsvärlden om att väntetiderna på akuten enkelt kan nå upp till åtta timmar på grund av att bemanningen inte är tillräckligt hög för inflödet av patienter. Lokalerna fylls och sjukhuset kan få gå upp i stabsläge för att hantera volymerna. De långa väntetiderna har gjort att tryckskador – också på akutmottagningen – blir en risk.
– Tryckskador är något som vi normalt inte är vana att tänka på på en akutmottagning, men gamla, sjuka och sköra patienter kan får tryckskador på några timmar, säger Carina MacDougall.
– Vi ska inte ha ett enda trycksår i Sverige. Vi vet hur man gör för att inte få det. Det är så tydligt att det här beror på personalbrist, säger Sineva Ribeiro.
SKL har satt som mål att landstingen ska vara helt oberoende från hyrpersonal senast vid årsskiftet
Ytterligare en förklaring till en del av personalbristen i landstingen är att fler inom legitimationsyrkena idag jobbar inom privat sektor. Landstingens kostnader för inhyrning av personal fortsätter också att öka. Under det sista kvartalet 2017 betalade landstingen totalt 1 484 miljoner kronor för inhyrd personal, en ökning med 92 miljoner jämfört med motsvarande kvartal året innan.
SKL har satt som mål att landstingen ska vara helt oberoende från hyrpersonal senast vid årsskiftet 18/19. Och att kostnaderna fortsätter att öka gör inte det målet ouppnåeligt, menar de.
– Det är bra att kurvan planar ut. Nu är det knappt ett år kvar tills målet om oberoende ska vara uppnått. Landstingen och regionerna ökar takten i jobbet och lär av varandra. Det är bra och viktigt för att målet ska nås, säger, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL i ett pressmeddelande.
Vårdplatser finns – men måste öppnas upp
Och att personalbristen är mer komplex än ett lågt antal läkare och sjuksköterskor menar både Socialstyrelsen och Vårdförbundet.
– Vissa landsting uppger också att de egentligen inte borde ha brist på sjuksköterskor, men det är så många som arbetar deltid och så många som är föräldralediga att de har det ändå, säger Katarina Sandberg, projektledare på Socialstyrelsen.
Sineva Ribeiro tillägger att en vanlig missuppfattning är att det skulle vara för få platser i vården.
– Det har nog aldrig funnits så många vårdplatser i Sverige som det gör nu, men vi har inte kompetens nog att öppna upp dem. Det är inte sängar det är brist på, det är rätt personal.