Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Många fler arbetsgivare ser brist på distriktssköterskor Bristen på lärare och sjuksköterskor håller i sig. Foto: Bertil Ericson

Många fler arbetsgivare ser brist på distriktssköterskor

Bristyrken Andelen arbetsgivare som anger brist på distriktssköterskor har ökat med 10 procentenheter sedan förra året, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2017. Samtidigt fortsätter landstingens kostnader för hyrsjuksköterskor att skjuta i höjden.
8 Dec 2017

Enligt SCB ses ännu ingen ljusning. Bristen på såväl sjuksköterskor som lärare är fortsatt stor, enligt årets Arbetskraftsbarometer som publicerades på fredagen och tar tempen på hur arbetsgivarna ser på tillgången på kompetens.

Här ser flest arbetsgivare brist

Här är de utbildningar där störst andel av arbetsgivarna angett brist:

  • Grundskollärarutbildning: Senare år, MA/NO
  • Fritidspedagogutbildning
  • Fordonsutbildning (gymnasial nivå)
  • Speciallärar- och specialpedagogutbildning
  • Tandläkarutbildning
  • Fritidspedagogutbildning
  • Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik
  • Distriktssköterskeutbildning
  • Byggutbildning (gymnasial nivå)

Källa: SCB

+ Expandera

Bland sjuksköterskor är det brist på både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor, och flest arbetsgivare ser brist på distriktssköterskor. Dessutom råder brist på personer med vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå.

För lärare rör sig bristen framför allt om grundskollärare i MA/NO (96 procent av arbetsgivarna anger brist på nyutexaminerade), liksom lärare med speciallärar- och specialpedagogutbildning.

 

– Den stora skillnaden mot föregående år är att bristen på arbetskraft har breddats till fler yrkesgrupper och vi ser att fler arbetsgivare också anger brist på arbetskraft med gymnasiala utbildningar, exempelvis fordonsutbildning eller teknikutbildning, säger Therese Landerholm, utredare på SCB och ansvarig för Arbetskraftsbarometern.

Fler arbetsgivare rapporterar också att tillgången på ekonomer, samhällsvetare och jurister blivit mer balanserad.

– Det är en förändring från att arbetsgivarna tidigare angav tillgången som god och det här kan ses som ett tecken på att vi har en stark arbetsmarknad, säger Therese Landerholm.

Flera studier om vårdkrisen

På uppdrag av regeringen gjorde SCB tidigare i år en studie av varför sjuksköterskor väljer att lämna yrket. I ”Sjuksköterskor utanför yrket” framkommer att ungefär 6 av 10 sjuksköterskor som lämnat yrket anger att arbetsvillkoren var en bidragande orsak till att de tog beslutet att göra något annat.

Arbetskraftsbarometern

  • Arbetskraftsbarometern 2017 är en undersökning från SCB som ger information om det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna de närmaste åren för 72 utbildningar, varav 13 gymnasiala och 59 eftergymnasiala.
  • Drygt 10 000 blanketter skickat ut till ca 7 500 personalchefer på ett urval av arbetsställen. De tillfrågas bland annat om tillgången på sökande samt hur de bedömer att antalet anställda med de aktuella utbildningarna kommer att förändras på ett respektive tre års sikt.

Källa: SCB

+ Expandera

Runt hälften sade att arbetsbelastningen i förhållande till arbetstid hade stor betydelse för beslutet att lämna yrket, och bristande ledarskap var en helt eller till stor del bidragande orsak för ungefär 45 procent.

Behoven av vård ökar och kommer att fortsätta öka

Lönen hade också en stor betydelse för bytet av karriär; ungefär 55 procent av de svarande menade att lönen i förhållande till utbildningen var en helt eller bidragande orsak till varför de lämnade den senaste anställningen som sjuksköterska. 6 av 10 kunde ändå tänka sig att återvända till yrket.

Att utbildad personal väljer att lämna ett bristyrke är förstås problematiskt, men det betyder inte att sjuksköterskor lämnar yrket i massor. En studie från 2015 visade att 87 procent av sjuksköterskorna är kvar i yrket efter 10 års tid. Det är också siffror som Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, gärna påminner om när hon får frågan om hur man ska lösa bristen inom vården.

Anställs flest

Här är de utbildningar där störst andel av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka till år 2020:

  • Programmerar- och systemvetarutbildning
  • Civilingenjörsutbildning: Elektronik, datateknik och automation
  • Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik
  • Högskoleingenjörsutbildning: El, elektroteknik och datateknik
  • Civilingenjörsutbildning: Byggnadsteknik

Källa: SCB

+ Expandera

– Bilden av att sjuksköterskor flyr yrket som kan förekomma i debatten stämmer inte om man tittar på statistiken. Socialstyrelsen och UKÄ genomförde ganska nyligen en studie som visar att 9 av 10 av de som utbildar sig till sjuksköterskor stannar i yrket, säger Caroline Olsson till Arbetsvärlden.

– En del av de som i statistiken lämnar yrket är också kvar inom vården, och kanske blir chefer till exempel.

Hon kan dock inte ge någon siffra på just hur många vakanser som finns för sjuksköterskor.

– Men det är tveklöst så att vi har en brist på sjuksköterskor. Behoven av vård ökar och kommer att fortsätta öka; vi lever längre och kommer behöva mer vård. Det innebär att vi kommer behöva både fler sjuksköterskor och andra yrkesgrupper, säger Caroline Olsson.

164 miljoner kronor mer för hyrpersonal

Bristen på sjuksköterskor har lett till ett omfattande beroende av hyrpersonal. Det är dock ett tillstånd som såväl arbetsgivarsidan som facket vill komma ifrån. Samtliga regioner och landsting arbetar med SKL för att bli helt oberoende av inhyrd personal till 1 januari 2019. Den senaste rapporten från SKL som jämför kostnaderna under tredje kvartalet i år med samma period förra året visar dock att kostnaderna för hyrpersonal totalt sett fortsatt att öka med 14 procent, eller 164 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär årskostnaden för 285 heltidsanställda grundutbildade sjuksköterskor eller cirka 246 specialistutbildade sjuksköterskor. Ungefärlig årskostnad plus personalomkostnader beräknas till 575 00 kronor för en grundutbildad sjuksköterska och 665 000 kronor för en specialistutbildad sjuksköterska. Den genomsnittliga lönen i exemplet uppgår till 32 000 kronor respektive 37 000 kronor i månaden. (Lönekostnader och personalomkostnader för så kallade rörliga tillägg, OB och övertid är inte inräknat)

Stockholms Läns Landsting hör till de landsting där kostnaderna för hyrsjuksköterskor stiger.

 

Ett problem är att belastningen på sjuksköterskorna har ökat. Tidigare i år kom en studie som visade att tidspress för sjuksköterskor också ökar dödligheten hos patienterna.

– Om man tittar på antalet sjuksköterskor per capita så ligger Sverige högre än snittet för OECD-länderna. Men då har man tagit bort undersköterskor och vårdbiträden och här pågår det just nu en diskussion i nästan alla landsting och regioner om vad för bemanningsmix man ska ha för att sjuksköterskorna ska få ägna sig åt sina arbetsuppgifter, säger Caroline Olsson.

– Det är möjligt att vi behöver fler assisterande tjänster som kan avlasta sjuksköterskorna.

Hög stress och arbetsbelastning

En annan uppmärksammad studie på sjuksköterskornas villkor är den så kallade Lust-studien, som följt nyexaminerade sjuksköterskors första år i yrket och tittat på hur deras inställning till jobbet förändrats. Petter Gustavsson, professor på Karolinska universitet, är en av forskarna bakom studien.

– Vi brukar räkna med att var tionde person har starka intentioner om att lämna yrket efter ett år. Inom fem år har den siffran ökat till 20 procent, säger Petter Gustavsson till Arbetsvärlden.

Många gör bedömningen att det inte är lönt att vidareutbilda sig

För de här nybakade sjuksköterskorna är stressen en starkt bidragande orsak till viljan att göra annat.

– Det vi ser är att det framför allt är stressnivåerna som driver de här intentionerna att lämna yrket. Det kan sammanfattas som hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö, säger Petter Gustavsson.

En uppföljning av studien är på gång och väntas bli klar i februari nästa år.

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, pekar också ut ett behov av att ge sjuksköterskorna möjlighet att genomföra en specialistutbildning vid sidan av jobbet. Här går Vårdförbundet så långt att de ropar efter lagstiftning för att försäkra sig om att sjuksköterskorna garanteras den möjligheten.

– Det är stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och i dag gör många bedömningen att det inte är lönt att vidareutbilda sig. Vi vill att arbetsgivaren ska ha en skyldighet att möjliggöra för sjuksköterskorna att läsa in specialistkompetens på deltid vid sidan av arbetet. På så vis skulle också verksamheten direkt få del av värdet från utbildningen, säger Sineva Ribeiro till Arbetsvärlden.

Vårdförbundet har tagit fram en egen modell för detta: AST, eller akademisk specialisttjänstgöring. Tjänsten är heltid med full lön, men utbildning är del av tjänsten och studietakten kan variera. Flera arbetsgivare erbjuder redan i dag AST.

Eric Carlström, professor i vårdvetenskap och själv sjuksköterska, menar att en fråga som uppmärksammas för lite i debatten är svårigheten att rekrytera kvalificerade lärare till sjuksköterskeutbildningen.

– Vi har brist på kvalificerade lärare i dag och det riskerar att bli ett hinder om vi inte har tillräckligt många som kan handleda och examinera på alla nivåer, säger Eric Carlström.

Han berättar också att brist på sjuksköterskor inte är unikt för Sverige, utan är symptomatiskt för flera europeiska länder och USA.

– I USA räknar man med vakanser för 1,2 miljoner sjuksköterskor under åren 2014–2022. I Storbritannien anger 9 av 10 sjukhus att de har brist, säger Eric Carlström.

8 Dec 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.