Resultatet av presidentvalet får stor betydelse för den amerikanska fackföreningsrörelsens framtid, menar Mitchell Downey, forskare i nationalekonomi och arbetsmarknadsekonomi vid institutet för internationell ekonomi på Stockholms Universitet.
Med Donald Trump väntar en fortsatt försvagning av facken i ett USA där organisationsgraden är nere på låga 6,2 procent i privat sektor och 33,6 procent i offentlig sektor. Totalt är organisationsgraden nere på 10,5 procent hos den amerikanska arbetsstyrkan.
Med Joe Biden finns däremot en chans till en återupplivning.
Han vill exempelvis förbjuda arbetsgivarna från att hålla obligatoriska anti-fackliga möten
– Det är viktigt att förstå historien där Republikanerna under de senaste decennierna strävat efter att knuffa tillbaka facken, en linje som drevs av kongressledamot Newt Gingrich på 1990-talet. Demokraterna tog sida med facken och har alltid fått betydande kampanjstöd från fackföreningsrörelsen, någonting Republikanerna pekat på för att argumentera att de inte är goda kapitalister och att de är korrupta, säger Mitchell Downey till Arbetsvärlden.
Han menar att lagstiftning som bekämpar facken blivit ett sätt för Republikanerna att undergräva Demokraternas stöd och citerar republikanen och skattesänkarförespråkaren Grover Norquist för att illustrera sentimentet: ”Every worker who doesn’t join the union is another worker who doesn’t pay $500 a year to organized labor’s political machine.”
Mitchell Downey.
Joe Biden identifierar däremot fackföreningsrörelsen och kollektivavtalsförhandlingar som avgörande för
att expandera och stärka den amerikanska medelklassen och har lanserat en rad reformförslag för att vända trenden med minskande organisationsgrad.
– Han vill exempelvis förbjuda arbetsgivarna från att hålla obligatoriska anti-fackliga möten med de anställda. I dag är det vanligt att anställda tvingas lyssna på föredrag om varför facklig organisering skulle vara dåligt för företaget när de planerar att organisera sig, säger Mitchell Downey.
Bland Joe Bidens vallöften finns också lagstiftning som tvingar arbetsgivare att rapportera in till arbetsmarknadsdepartementet när de använder konsulter för att övertyga arbetstagarna att inte organisera sig fackligt, så kallade anti-fackliga kampanjer eller ”union busting”.
Vill expandera branschvisa kollektivförhandlingar
Joe Biden utlovar också inrättandet av en arbetsgrupp på kabinettnivå (ungefär statsrådsberedning, red. anm.) som enbart ska fokusera på att stärka fackföreningsrörelsen och kollektiva förhandlingar i offentlig
och privat sektor. Under de första hundra dagarna av Biden-administrationen ska arbetsgruppen leverera en plan för att dramatiskt öka facklig organisering och bekämpa ekonomisk ojämlikhet.Arbetsgruppen ska samarbeta med fackförbund för att utforska en expansion av branschvisa kollektivavtalsförhandlingar.
Offentliga upphandlingar skulle kunna vara ett mycket kraftfullt verktyg.
I en tidigare intervju i Arbetsvärlden pekade den amerikanske fackledaren David Rolf ut just det amerikanska systemet med företagsbaserade kollektivavtalsförhandlingar som akilleshälen för den amerikanska fackföreningsrörelsen.
Biden-Sanders task force
– Det finns också ett dokument som författats i samarbete mellan Joe Bidens och Bernie Sanders falanger inom Demokraterna, ”Biden-Sanders Unity Task Force Recommendations”, som tittar på möjligheter att ändra i lagstiftning för offentlig upphandling med krav på goda arbetsvillkor. I dag måste offentliga upphandlingar köpa in det billigaste budet, men med krav på arbetsvillkor skulle upphandlingarna styras om till tillverkare med kollektivavtal, säger Mitchell Downey.
Han påpekar dock att det ännu inte är klart hur pass viktigt dokumentet är för en eventuell Biden-administration, men noterar att Joe Biden frekvent sträcker ut handen till vänstersidan inom Demokraterna för att nå konsensus.
– Offentliga upphandlingar skulle kunna vara ett mycket kraftfullt verktyg för att stärka fackföreningsrörelsen i USA. Exempelvis har den amerikanska staten en fordonsflotta på omkring tre miljoner bilar. När de byts ut är det enorma beställningar, säger Mitchell Downey.
Föräldraledighet och minimilön
Joe Biden har också flera andra arbetsmarknadspolitiska reformer i sin valplattform. Bland annat vill han satsa 775 miljarder dollar, eller 6 536 miljarder kronor, över en tioårsperiod för att bygga ut barnomsorgen, inte minst med förskoleverksamheter på arbetsplatserna. Joe Biden vill också införa 12 veckors betald föräldraledighet och sjukledighet.
Därutöver vill Demokraternas presidentkandidat också införa en minimlön på 15 dollar i timmen, eller 131 kronor, på federal nivå. Det är mer än en fördubbling av dagens federala minimilön på 7,25 dollar, eller 63 kronor, i timmen.