Arbetsvärlden avslöjar: Här är förslaget om minimilöner EU-kommissionen ledd av Ursula von der Leyen har konstruerat ett sätt att undanta Sverige och andra länder där kollektivavtalen styr lönenivåerna från krav på minimilöner. Foto: John Thys, Pool via AP.

Arbetsvärlden avslöjar: Här är förslaget om minimilöner

Minimilöner Arbetsvärlden kan nu avslöja hur EU-kommissionens förslag till reglering av minimilöner på europanivå utformas. Alla arbetstagare ska skyddas via lag eller kollektivavtal, men inga siffror om nivån på minimilönerna finns i direktivet. Och de nordiska länderna undantas på ett finurligt sätt.
26 okt 2020

På onsdag släpper EU-kommissionen sitt förslag till direktiv om minimilöner. I den hett omdebatterade frågan om hur de nordiska länderna med sina kollektivavtalade minimilöner ska undantas har kommissionen lovat ett vattentätt undantag.

Arbetsvärlden har fått ta del av EU-kommissionens förslag, och kan nu avslöja att kommissionen löser det genom att lägga alla bestämmelser om hur minimilöner ska sättas i ett särskilt kapitel, som enbart riktar sig till länder med lagstadgade minimilöner.

Genom att den största och tyngsta delen av direktivet enbart riktar sig till länder med lagstadgade minimilöner ska dessa regler inte kunna användas i länder med kollektivavtalad reglering.

Redan i den första artikeln skriver kommissionen att inget i direktivet ska tolkas som en skyldighet för medlemsstater där lönerna uteslutande sätts via kollektivavtal att införa lagstadgade minimilöner

Redan i den första artikeln skriver kommissionen att inget i direktivet ska tolkas som en skyldighet för medlemsstater där lönerna uteslutande sätts via kollektivavtal att införa lagstadgade minimilöner. Det ska heller inte kunna tolkas som en skyldighet att allmängiltigförklara kollektivavtal.

Alla regler som närmare går in på hur minimilöner ska sättas finns i kapitel två, som riktar sig enbart till länder med lagstadgade minimilöner.

Lönenivån utanför direktivet

I frågan om nivån finns inga siffor. Däremot beskriver EU-kommission i en presentation av direktivet de instrument som brukar användas internationellt. Det handlar om nivåer på 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellönen.

I själva direktivet skriver kommissionen sedan: Medlemsländerna med lagstadgade minimilöner ska använda sig av vägledande referensvärden när de bedömer om minimilönerna ligger på tillräckligt hög nivå till exempel de som används internationellt.

En grundläggande utgångspunkt i kapitel två är att minimilönerna ska bidra till att uppnå anständiga arbetsvillkor och levnadsstandarder.

Skyldighet att rapportera om löner och avtal

Svenska arbetstagare omfattas främst av de allmänna bestämmelserna i direktivets tredje kapitel. Där finns en omfattande skyldighet för alla EU:s medlemsländer att rapportera in data om minimilöner.

Länder som reglerar dessa via kollektivavtal ska bland annat rapportera hur stor andel av arbetstagarna i gruppen med kollektivavtalstäckning som också har regler om minimilön.

Dessa länder ska också rapportera täckningsgraden av kollektivavtal och nivån på lönerna för de arbetstagare som inte har minimilöneskydd i sina kollektivavtal.

Denna fråga kan vara känslig för de svenska parterna, eftersom alla kollektivavtal inte är offentliga och inte kan läsas av var och en

Syftet är att informationen om lönebestämmelser i kollektivavtalen ska vara transparanta och åtkomliga för allmänheten, skriver EU-kommissionen i en kommentar.

Denna fråga kan vara känslig för de svenska parterna, eftersom alla kollektivavtal inte är offentliga och inte kan läsas av var och en. Dessutom har Sverige inte ett sådant rapportsystem som beskrivs i direktivet.

För länder med lagstadgade minimilöner gäller liknande rapportskyldighet.

Handlingsplaner för att främja kollektivavtal

Flera regler i direktivet tar också upp skyldigheter för länder där kollektivavtalen täcker färre än 70 procent av arbetstagarna. I dessa skyldigheter ingår att utforma handlingsplaner för att främja kollektivavtalsförhandlingar.

Sverige berörs inte heller av detta, eftersom vår täckningsgrad är 90 procent.

Inte minst betonas parternas medverkan när minimilönerna sätts i länder med lagstiftning. Det kan antingen ske i rådgivande organ eller genom trepartsöverenskommelser mellan statsmakt, arbetsgivare och fack, skriver kommissionen.

På onsdag offentliggörs direktivet.

26 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan