Facken hoppfulla när ”Union Joe” tillträder som president Joe Biden, ibland kallad "Union Joe", blir den förste presidenten på över 100 år som utsett en tidigare fackklubbsordförande till arbetsmarknadsminister. Foto: AP Photo/Carolyn Kaster

Facken hoppfulla när ”Union Joe” tillträder som president

USA Facken suckar lättat efter fyra år med fientligt inställde Donald Trump. Efterträdaren Joe Biden lovar att stärka arbetsrätten och har utsett en f d fackordförande till arbetsmarknadsminister.
Karin Henriksson
20 jan 2021 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Kollektiv utandning – det är bästa uttrycket för att beskriva stämningsläget i den amerikanska fackföreningsrörelsen nu när demokraten Joe Biden tar över presidentskapet.

Donald Trump och hans administration var emot ”labor” både vad gäller policy rent allmänt och sådant som arbetarskydd mer specifikt, menar Greg Lalevee, som ingår i ledningen i IUOE, International Union of Operating Engineers.

Greg Lalevee drar sig inte för att ta till stora ord som ”extremt hoppfull”. Joe Biden hade med fackrepresentanter i sitt övergångsteam och kallade sedan till möte med företag och facket för att skapa en bättre samarbetsanda.

Vi är övertygade om att Joe Biden kommer att reparera så mycket av skadorna som möjligt så snabbt som möjligt

Joe Biden, ibland kallad ”Union Joe”, lyfter ofta fram sin egen arbetarklassbakgrund i Pennsylvania och sjösatte sin kampanj i en facklig lokal i Pittsburgh. Hans program var ovanligt tydligt pro-fackligt – med löften om att underlätta organisering och kollektiva förhandlingar, höja minimilönerna, utdöma hårdare straff för brott mot arbetsmarknadslagarna och se till att medelklassen, ”ryggraden i samhället”, växer tack vare gröna jobb och jobb i avancerad tillverkningsindustri.

– Vi är övertygade om att Joe Biden kommer att reparera så mycket av skadorna som möjligt så snabbt som möjligt, säger Greg Lalevee som dessutom utgår ifrån att ett infrastrukturpaket – äntligen – kan klubbas nu när demokraterna fått övertaget i senaten.

Men, inget är lätt i amerikansk politik. Partikamrater till höger kan komma att motsätta sig alltför dyrbara förslag, till exempel föräldraledighet och gratis college. Partikamrater till vänster lär kräva betydligt radikalare förslag, till exempel beträffande vården, energin och klimatet. Och över alltsammans vilar en tung och mörk skugga – pandemin, vaccinationerna, pressen på sjukvården och behoven av nya stimulansåtgärder.

Fackklubbsordförande blir arbetsmarknadsminister

Biden har presenterat alla sina ministerkandidater, utan någon riktigt progressiv profil. Men han blir den förste presidenten på över 100 år som utsett en tidigare fackklubbsordförande till arbetsmarknadsminister. Den 53-årige Marty Walsh hade en bakgrund i byggarbetarfacket när han valdes till borgmästare i Boston 2013. På den posten prioriterade han bostäder för låginkomsttagare, satsningar på skolan, lärlingsprogram, kampanjer mot missbruk, bredbandsutbyggnad och främjande av kulturlivet.

– Marty vet, som jag, att medelklassen byggde det här landet och att facket byggde medelklassen, sa Joe Biden när han tillkännagav att han valt Walsh och sålunda inte rivaliserande vänsterkandidaten Bernie Sanders.

Den 53-årige Marty Walsh hade en bakgrund i byggarbetarfacket när han valdes till borgmästare i Boston 2013. Nu blir han Joe Bidens arbetsmarknadsminister. Foto: AP Photo/Susan Walsh

Ingen är tuffare än amerikanske arbetare och nu ska de få tillbaka makten igen

Det skulle, framhöll Biden, ha varit alltför riskabelt att låta Sanders lämna sin stol i senaten utan garantier för att vakansen skulle fyllas med en demokrat. Enligt Biden är Sanders nöjd med beslutet.

I sitt tal gick Walsh till hårt angrepp mot Trumpadministrationens ständiga attacker mot vanligt folk och förkunnade sedan:

– Ingen är tuffare än amerikanske arbetare och nu ska de få tillbaka makten igen.

Gordon Lafer, professor i arbetsrätt vid University of Oregon, poängterar allra först i sina kommentarer om maktskiftet att näringslivets anti-fackliga strategier i-n-t-e kommer att ändras. Han fortsätter att myndigheten NLRB definitivt kommer att ha en annan inställning men att det dröjer till november innan Biden kunnat tillsätta sina kandidater i ledningen.

– Jag utgår från att de river upp en del av de dåliga sakerna som Trumps NLRB gjorde, till exempel inskränkningarna i rätten för studenter att organisera sig och tillåtelsen för arbetsgivare att ta till löjliga argument för att fördröja omröstningar om facklig anslutning, säger Gordon Lafer.

Vill se ”dramatisk gest”

Från fackets sida har man uttryckt önskemål en dramatisk gest från Biden för att handgripligen visa att det nu är nya kvastar i Washington – kanske genom att resa till Alabama där 6 000 anställda på en Amazonanläggning ska rösta om att bilda en fackförening. Ett annat drag vore att verka för att exempelvis McDonald’s personal räknas som anställda i moderkoncernen dit vinsterna går, inte hos lokala franchisetagare. Om en sådan så kallad ”joint employer”-regel går igenom skulle alla McDonald’s-anställda i till exempel stor-New York ha större muskler i löneförhandlingar.

Gordon Lafer nämner ett förslag i kongressen, PRO Act, som skulle stärka arbetsrätten och utjämna inkomstklyftorna. Kruxet där är att skulle kräva kvalificerad majoritet (60 röster) i senaten för att gå igenom. En del demokrater anser att den regeln bör slopas men Lafer och många andra tvivlar på att Biden vill driva på för att få igenom det.

Det allra viktigaste är att se till att extremhögerns rekrytering inom arbetarklassen kvävs

– Det demokratiska partiet är väldigt beroende av donationer från Wall Street, it-sektorn och andra branscher. Där kan man tänka sig måttliga steg mot mer ekonomisk jämställdhet men inte något alltför radikalt, säger Gordon Lafer.

Men Gordon Lafer och många andra – pekar emellertid på att Biden måste visa Trumps kärnväljare att det är han som för en politik som gynnar dem.

– Det allra viktigaste är att se till att extremhögerns rekrytering inom arbetarklassen kvävs och det kan ske genom ett stort infrastrukturprogram – att bygga vägar, broar, vattenledningar, elnätet, it-infrastruktur, tåg – alltså jobb med bra löner som backas upp av den federala staten. Om folks tillvaro verkligen förbättrades på så sätt skulle det bli mycket svårare för extremhögern att bygga upp sin rörelse, menar Gordon Lafer.

Karin Henriksson
20 jan 2021 | 06:00

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev