Så påverkar SD-förslagen om brott och straff TCO-förbunden Till sitt tal i Almedalen tog Jimmie Åkesson (SD) med sig hundra stenar till Gotland som han menade att Magdalena Andersson skulle vända på för att få ordning på brottsligheten. Foto: Tommy Söderlund

Så påverkar SD-förslagen om brott och straff TCO-förbunden

Brott och straff Hårdare straff, mindre inslag av vård i kriminalvården, mer övervakning och fokus på att jaga kriminella i invandrartäta områden. Det är SD:s löften om brott och straff. Och de flesta av TCO-förbundens medlemmar berörs.
6 okt 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Ulf Kristersson har fått talmannens uppdrag att bilda regering. Allt tyder på att Sverigedemokraterna kommer att bli stödparti till regeringen och få stort inflytande över svensk politik den kommande mandatperioden.

Partiet har tilldelats ordförandeskapet i fyra av riksdagens utskott och Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof blir ordförande i justitieutskottet. Till Ekot säger han att det kommer att ta tid att minska brottsligheten.

Inför valrörelsen lanserade SD i somras ett hundrapunktersprogram som ett svar på Magdalena Anderssons första tal som statsminister där hon lovade att vända på varje sten för att komma åt den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten.

Många av punkterna handlar om att reformera straffrätten. Fokus ska ligga på straff och att hålla kriminella borta från samhället i stället för vård och återanpassning.

Partiet vill sänka straffmyndighetsåldern, skapa särskilda ungdomsfängelser, ta bort den så kallade ”staffrabatten”, införa förvaringsdomar på obestämd tid, fördubbla antalet fängelseplatser i Sverige till 2028, minska kostnaden för att låsa in kriminella och öka klienttätheten i kriminalvården.

ST: Förslagen missar förebyggande åtgärder

Det här oroar Tom Johnson, som sitter i fackförbundet ST:s förbundsstyrelse. Han är utredare inom polisen samt ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom Polisväsendet.

Han menar att de flesta som sökt sig till yrken inom kriminalvård, polis eller socialtjänst gjort det för att de vill hjälpa människor. Om arbetet förskjuts från vård till förvaring kan det göra att anställda väljer att lämna.

– Det beror på vad man söker för människor och vad man hyllar för ideal inom statliga myndigheter.

I dag har många som ambition att hjälpa människor.

– De flesta människor vill väl. Då vill man hjälpa sina medmänniskor att komma tillbaka till samhället. Man känner en seger för varje person man kunnat göra så med, säger Tom Johnson.

Han menar att de politiska förslagen missar de förebyggande åtgärderna.

– Det är viktigt att de sociala myndigheterna fungerar, att skola och förskola fungerar, att vi har en kultur som fångar upp barn och ungdomar.

– Nu koncentrerar de sig på de hårda frågorna och brott och straff och kan inte se vad det är som leder till brott. Men satsar man bara på repressiv verksamhet då får vi mycket, mycket, mycket att göra. Satsar man på förebyggande verksamhet då får vi mindre att göra.

Vill vi ha ett rättssamhälle eller ett orättssamhälle?

Att låsa in människor utan en tanke på att de ska återanpassas till samhället är kortsiktigt menar han.

– Det kan leda till att vi får än farligare människor.

Tom Johnson, styrelseledamot i fackförbundet ST.

Socialtjänsten har därför en viktig roll.

– Det finns ett visst skydd med de sociala myndigheterna med en omsorg om individen, där man inte ska låsas in i en cell där man blir upplärd av andra.

Bland SD:s hundra punkter finns också förslag att polisen regelmässigt ska använda hemliga tvångsmedel bland gängkriminella i förebyggande syfte.

– Jag tycker att man ska vara försiktig i användandet av hemliga tvångsmedel.

Det finns också förslag om att övervakningen ska öka och att anonyma vittnen ska tillåtas i domstolar.

– Det måste utredas ordentligt vad konsekvenserna kan bli. Man kan fråga sig vilket samhälle det leder till. Vill vi ha ett rättssamhälle eller ett orättssamhälle? Ett rättssamhälle kräver vissa saker. Man ska veta vad man är anklagad för och vem som anklagar en. Det leder till ett väldigt osäkert samhälle, säger Tom Johnsson.

Journalistförbundet: Öppenheten har minskat

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert håller med om att anonyma vittnen är problematiskt.

– Det som händer i rättssalen ska vara offentligt. Det blir svårare att granska om mer blir hemligt. Journalisters uppgift är att granska makten, det här är myndigheter som ska kunna granskas. Vi ska kunna vara allmänhetens ögon och öron och har det som jobb, även om det är viktigt att det är öppet även för allmänheten.

Ulrika Hyllert, Journalistförbundet

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, Foto: Tor Johnsson

Hon ser också en fara med den ökade övervakningen och hemliga tvångsmedel, men menar att det inte bara är SD som föreslagit det utan att det är en tendens som redan finns i politiken.

– Vi ser tydligt att de senaste fyra åren med den förra regeringen har öppenheten minskat. Sekretessen har ökat, det har blivit svårare för journalister att göra sitt jobb.

Det får aldrig hända att man avlyssnar en redaktion

De nya lagförslagen innebär inte bara att det blir svårare att arbeta som journalist utan också att grundläggande medborgerliga rättigheter, som att kunna vara anonym när man kontaktar en redaktion för att lämna uppgifter, hotas.

– Ett exempel är det som är på gång nu som handlar om hemliga tvångsmedel. Man resonerar inte tillräckligt mycket om att det här innebär risker för källskyddet. Det får aldrig hända att man avlyssnar en redaktion.

Detsamma gäller förslagen om ökad övervakning.

– Källskyddet är ju förutsättningen att man ska kunna göra stora avslöjanden och att vårt samhälle ska kunna funka. Allmänheten måste kunna lita på att man kan höra av sig till en journalist. Det får inte finnas några tveksamheter kring det, jag är orolig att det förtroendet kommer att påverkas.

– Även de som arbetar på myndigheter ska kunna lämna uppgifter. Det är effektivt för samhället och risken för korruption minskar.

Så tycker Polisförbundets medlemmar

En stor del av SD-förslagen handlar om polisens arbete. Förslag som att anställa fler poliser, ställa rätt krav på dem som går polisutbildningen och att bygga ut åklagarmyndigheten är varken nya eller specifika för Sverigedemokraterna.

Polisförbundet frågade i en enkät till medlemmarna vilka av de politiska förslagen i valrörelsen de anser är nödvändiga och vilka de inte anser är nödvändiga.

– Många poliser efterfrågar fler verktyg för att bekämpa den grova gängkriminaliteten. Men man efterfrågar också ökade möjligheter för förebyggande arbete och samverkan med andra samhällsaktörer, säger Karin Larsson, pressekreterare hos Polisförbundet.

Karin Larsson, pressekreterare Polisförbundet.

De som svarat på enkäten håller med om många av förslagen som berör rättsväsendet, som att avskaffa ”mängdrabatten” och den automatiska frigivningen efter två tredjedelar av strafftiden.

När det gäller de förslag som rör polisen tycker runt 60 procent att det är bra med fler poliser och att samverkan stärks mellan skola, socialtjänst, socialtjänst och fritidsverksamheter. Över hälften av dem som svarat vill också utöka möjligheterna till hemlig avlyssning och övervakning och polisens rätt till preventiva tvångsmedel vid organiserad brottslighet.

– Tvångsmedel som exempelvis hemlig avlyssning är så klart åtgärder som många poliser efterfrågar för att effektivisera arbetet mot den organiserade brottsligheten. Vi såg ju tex att Encrochat gav resultat. Men, vi kan inte lättsinnigt införa dessa. Vi måste upprätthålla förtroendet bland allmänheten och värna individers rättigheter och integritet. Det är en svår balansgång.

– Det finns också insatser som många poliser tror får negativ inverkan, däribland visitationszoner, säger Karin Larsson.

På listan över förslag medlemmarna inte tycker är nödvändiga har nästan 40 procent svarat att förslaget om visitationszoner är onödigt. Nästan 20 procent tycker att det är onödigt att ge polisen rätt att provocera fram brott och ungefär lika många tycker inte att anonyma vittnen behövs.

Tull-Kust: Ställer krav på utbildning och utrustning

Också tullen berörs av förslagen, där SD skriver att Tullverket ska bli en brottsbekämpande myndighet.
Det är den redan, menar Johan Lindgren, ordförande för Tull-Kust.

– Det ligger i uppdraget. Vi ska förhindra införandet av narkotika och vapen, det är ett brottsbekämpande uppdrag. Om man inte kan förhindra narkotika och vapen att komma in i landet blir det en ond cirkel som aldrig tar slut.

Johan Lindgren, förbundsordförande Tull-Kust. Foto: Björn Roos

Han menar att det finns en enighet om att man måste förstärka tullen och att förslaget redan finns på den politiska dagordningen från Socialdemokraterna till Moderaterna.

– Det har gjorts en genomlysning av Tullverkets befogenheter i en tullbefogenhetsutredning där man vill tydliggöra befogenheterna och därför föreslår en tullbefogenhetslag. Tidigare har man lutat sig på polislagstiftningen och andra lagar. Nu föreslår man att samla detta i en lag.

Samtidigt som man tydliggör uppdraget blir det större krav på de anställda

Johan Lindgren säger att det viktigaste för Tull-Kust är att klargöra att nya befogenheter kommer att ställa större krav på Tullverket.

– Det krävs mer utbildning och ställer krav på utrustning och resurser, för samtidigt som man tydliggör uppdraget blir det ett större krav på de anställda.

Utredningen lägger bland annat fram förslag om att tullen ska få använda mer våld än man gör i dag.

– Vi gjorde en undersökning som visar att tullare känner en stor otrygghet och utsätts för hot och våld när de arbetar med grov organiserad brottslighet. Man känner att man inte har rätt utrustning och utbildning hur man kan skydda sig.

Men det är också viktigt att allting hänger ihop och att Kustbevakningen får de resurser de behöver, menar Johan Lindgren.

– Utifrån tullens uppdrag måste man se till att polisen, tullverket och kustbevakningen har samma förutsättningar, det kan inte hänga på att den ena inte kan följa med.

Så ska försvaret och skolan bekämpa brott

Också andra yrkesgrupper berörs av förslagen.

SD vill att militären få utökade möjligheter att understödja polisen och vill se en utökad möjlighet att införa undantagslagar i utsatta områden.

Även skolan berörs. Partiet vill införa ordningsbetyg, klädkoder och möjlighet till övervakning, införa jourklasser för att nyanlända inte ska gå i samma klass som andra elever och införa statlig pliktskola dit ungdomar i gängmiljö ska flyttas för att uppfostras.

Partiet vill också införa ett strikt skadeståndsansvar och dra in bidrag och sociala rättigheter för föräldrar vars barn begår brott, införa obligatorisk förskola för invandrare i kulturellt belastade områden och utöka socialtjänstens möjlighet att tvångsomhänderta barn i riskområden.

TCO: Ser en fara för rättssäkerheten

Lise Donovan, jurist vid TCO, ser också en annan övergripande trend i förslagen.

– Utöver strängare straff så är det väldigt många ingripande förslag som handlar om personlig integritet och människors värdighet.

Bland annat vill SD lägga stora resurser på inre utlänningskontroller och skapa biometriska register över utlänningar som befinner sig i landet. Man vill också att unga som begår brott ska straffas genom att i särskilda uniformer utföra uppgifter under bestämd disciplin i sitt eget bostadsområde.

Speglar att man inte har respekt för de här människorna

– Förslagen speglar att man inte har respekt för de här människorna. Är man utlänning, kriminell eller misstänkt kriminell är tröskeln för vad staten ska få göra mycket lägre.

Lise Donovan, jurist TCO.

– Många av förslagen innebär också att man ska få göra långtgående integritetskränkande åtgärder i preventivt syfte, vilket innebär att man inte ens behöver vara misstänkt för ett brott. Det kan räcka att man bor på en viss plats eller umgås med vissa människor, säger Lise Donovan.

Det handlar bland annat om att man ska få göra husrannsakan i förebyggande syfte, även hemma hos människor utan att det finns någon misstanke om ett brott, att kameraövervakningen ska öka i hela samhället och att den som straffas för ett brott ska kunna övervakas elektroniskt även efter att straffet har avtjänats.

– Jag ser att det kan finnas en fara för rättssäkerheten, säger Lise Donovan.

Läs hela listan över förslag: SD-s hundra förslag

Relaterad läsning

Relaterade dokument

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Relaterade dokument

Hämtar fler artiklar