Så mycket höjs din lön nästa år − med stor sannolikhet Arbetsvärlden har räknat på vad industrimärket kan landa på 2023. På bilden Mattias Dahl, vice vd Svenskt näringsliv och Susanna Giedeonsson, ordförande LO. Foto: TT

Så mycket höjs din lön nästa år − med stor sannolikhet

Avtal 2023 Arbetsvärlden har tittat i backspegeln och kan nu ge en sannolik siffra på vad löneökningarna i industrimärket landar på 2023.
Göran Jacobsson
7 nov 2022
+1
1
+1
2
+1
0
+1
1
+1
7
+1
4

I den kommande avtalsrörelsen kommer fack och arbetsgivare att sluta avtal som ger löneökningar på 3,3 procent − åtminstone om vi tittar bakåt på utfallet i tidigare avtalsrörelser och tror att det blir som det varit.

Arbetsvärlden gjorde en likadan analys inför den förra avtalsrörelsen och förutspådde en löneökning på 2,3 procent i ett årslångt avtal. Avtalsperioden blev visserligen längre men den årliga kostnadsökningen landade på 2,2 procent från att det nya avtalet började gälla (vilket visserligen föregicks av 7 månader utan löneökning).

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt förstår inte riktigt syftet med en sådan jämförelse och han pekar på att metoden inte beskriver en del komponenter.

− Om avtalsperioden är lång framgår det inte om större delen av löneökningen kommer i början eller slutet av perioden. Och man missar när och hur flexpension och arbetsförkortning läggs ut, säger Unionens förhandlingschef.

Rekordresultat 2007

I genomsnitt har förhandlingsresultatet varit 76 procent av industrifacken krav och det innebär för den kommande avtalsrörelsen att resultatet blir 3, 3 procent, som motsvarar 76 procent av fackens lönekrav på 4,4 procent. Vid 6 av de 9 senaste avtalsförhandlingarna har utfallet landat mellan 70 och 79 procent av det fackliga lönekravet. Den högsta nivån har varit 87 procent som var resultatet 2007 och den lägsta 65 procent var parternas överenskommelse 2010.

Det blir tuffare än vanligt att komma överens och det beror på LO, där oenigheten är stor.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin har ingen invändning mot metoden att jämföra med tidigare avtalsutfall. Men han tycker läget är alltför osäkert för att säga något om utgången av förhandlingarna. Det är trots allt fem månader kvar tills ett nytt avtal ska börja gälla.

− Det blir tuffare än vanligt att komma överens och det beror på LO, där oenigheten är stor. Hemmamarknadsfacken har presenterat höga lönekrav samtidigt som LO-förbunden verkligen försöker komma överens och bundit sig samman hårt. Och för LO:s industrifack gäller det att se till  att påslagen inte blir för höga för då ökar arbetslösheten bland medlemmarna.

Arbetsgivarna avgör

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikälä kontrar:

− Hur tufft det blir beror i allt väsentligt på om arbetsgivarna vill släppa igenom löneökningar till dem med de lägsta lönerna.

2007 fick facken igenom det största påslaget och den största andelen av sitt krav och det slöts när en borgerlig regering just tillträtt. Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin tror dock inte att regeringsskiftet nu har någon betydelse för kraven. Han säger att facken troligen hade lagts fram ungefär samma krav även om den förra regeringen suttit kvar.

− Det finns en legitim intressemotsättning mellan oss och facken. De företräder arbetstagarnas krav på lönehöjningar och vi arbetsgivarnas intresse av konkurrenskraft. Eftersom vi till slut måste komma överens så har de krav med prutmån och vi kommer ha invändningar mot kravet, säger Tomas Undin.

Inflationen ett stresstest

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger att den stora skillnaden jämfört med tidigare avtalsrörelser under industriavtalet är den höga inflationen.

− Det blir ett stresstest för vårt förhandlingssystem.

Att utfallet legat på en likartad nivå vid en stor del av avtalsförhandlingarna under 2000-talet kan vara ett belägg för att fackens förmåga att analysera omvärlden och ekonomin har varit ungefär lika bra inför de olika förhandlingstillfällena.

Om vintern blir blåsig och mild eller kall och vindstilla kommer påverka avtalsrörelsen.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo tror det kan ligga något i ett sådant resonemang. Hon säger att facken skickar en signal med sitt krav och det är bra om det är utformat så att det blir begripligt och hanterbart för arbetsgivarna.

− Inför den här avtalsrörelsen är läget ovanligt osäkert. Utvecklingen under vinter kommer få betydelse. Hur inflationen och särskilt elpriserna utvecklas, säger hon. Och hon tillägger:

− Om vintern blir blåsig och mild eller kall och vindstilla kommer påverka avtalsrörelsen.

Irene Wennemo berättar att Medlingsinstitutet gör som Arbetsvärlden − tittar bakåt för att förstå vad som kan hända i kommande avtalsrörelser. Till skillnad från Arbetsvärlden publicerar Medlingsinstitutet aldrig några förutsägelser om vad resultatet blir.

Unionens Martin Wästfelt har varit med och formulerat kravet på 4,4 procent. Han tycker att facken fångat verkligheten efter en ordentlig analys.

− Vi har redovisat hur vi tänker. Transparens är viktigt för att märket verkligen ska bli ett märke, säger han.

Nyheter

Krig men höga vinstandelar

Modellen med tillbakablick bygger på att det blir som det varit och att svaret på vad som kommer att hända finns i det förflutna. Men mycket är ju annorlunda. Det är krig i Ukraina. Inflationen är högre än någon gång under industriavtalets tid, reallönerna ökar inte för första gången på länge och många väntar sig en lågkonjunktur under nästa år. Å andra sidan har Konjunkturinstitutet visat att företagens vinstandelar andra kvartalet i år låg på historiskt höga nivåer. Konjunkturinstitutet konstaterar också att arbetskraftsbrist kan sätta press uppåt på lönerna. Samtidigt tror många bedömare att inflationen kommer att gå ner i slutet på nästa år.

Facken pekar på att industrin är starkare än tidigare i den internationella konkurrensen medan arbetsgivarna oroar sig för stigande arbetskraftskostnader och svag produktivitetsutveckling.

”Innehållet i budgeten får betydelse”

En ny regering har tillträtt. Det är inte lätt att avgöra hur den påverkar avtalsförhandlingarna.

Unionens Martin Wästfelt säger:

− Politikernas påverkan finns. Innehållet i budgeten får betydelse. Och samtidigt har finansminister   Elisabeth Svantesson sagt att regeringen respekterar att parterna sköter lönerörelsen.

Det är alltså en lång rad krafter som påverkar utgången i avtalsrörelsen. Det kan bli så att de tar ut varandra och resultatet blir en perfekt yoga-ställning där krafterna balanserar varandra. Och då resultatet blir som genomsnittet av de tidigare avtalsrörelserna under 2000-talet.

Relaterad läsning

Göran Jacobsson
7 nov 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar