Frågan är dock om enigheten består när de 14 förbunden ska bestämma nivån på löneökningarna.
− Det här känns bra, säger LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Han berättar att diskussionerna om avtalslinjen pågått till sent på måndagskvällen. I nästa steg ska LOs styrelsen sätta siffror på avtalskraven, som är en modell med procentuella löneökningar kombinerat med ett krontalspåslag för dem som har låg lön. LO har förespråkat en sådan modell de senaste två avtalsrörelserna.
Även Unionen har beslutat att prioritera lägstalönerna i den kommande avtalsrörelsen. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt vill dock inte kommentera LO:s avtalskrav. I ett mail meddelar han att Unionen generellt undviker att kommentera andra fackförbunds processer och beslut.
”Aggressiv låglönesatsning”
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har kommenterat LO:s avtalslinje.
Representantskapets beslut
- en avtalsperiod på 12 månader
- löneökning på x procent per månad och heltidsanställd räknat per individ inom avtalsområdet
- denna ökning ska dock vara lägst y kronor, som är x procent av 27 100 kronor plus 15 procent . Exempel. för ett avtalsområde där genomsnittslönen är 25 000 och den allmänna löneökning 3 procent blir löneutrymmet 115 procent av 3 procent av 27 100 kronor dvs 935 kronor per individ och månad på avtalsområdet
- avtalens lägsta löner höjs x och i y de fall där genomsnittslönen är under 27 100 kronor
- alla andra ersättningar i avtalen höjs med x och y
- förhandla om förbättringar av avtalsförsäkringar och avtalspension.
- en arbetsgrupp för tt förbereda förhandlingar om arbetsmiljö
- förbund som drabbas av försämringar av viktiga avtalsvillkor kan få få stöd av andra LO-förbund för att försvara sina avtalsvillkor
− LO har också ett ansvar för att de som står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete. En kraftig låglönesatsning höjer trösklarna och stänger dörrarna för dem.
Mattias Dahl säger också att parterna har ett ansvar för att vi får avtal som stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar möjligheter för fler jobb och ökat välstånd.
Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin har en liknande kommentar. Han kallar låglönesatsning för aggressiv och han säger:
−De krav som LO-förbunden samordnar kring är självfallet utmanande för de branscher som är ingångsjobb till arbetsmarknaden. Särskilt i ett läge när alla bedömare är eniga om att vi är på väg mot en kraftig konjunkturnedgång.
De branscher han tänker på när han pratar om ingångsjobb är handeln, restaurangbranschen och delar av transportsektorn.
LO:s avtalslinje presenterades på en presskonferens i ABF-huset i Stockholm direkt efter det beslutande representantskapsmötet. Det var LO:s ordförande Susanna Gideonsson som höll i konferensen. Dessutom deltog LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ordförandena för Kommunal, IF Metall och Transport.
LO:s medlemmar ska ta sig igenom vintern
LO:s ordförande berättade att den gemensamma linjen i avtalsrörelsen är första steget i avtalsförberedelserna. Nu är de 14 förbunden eniga. Hon tillade att både fack och arbetsgivare, men också regeringen bör ”ta ansvar”:
− Inflationen slår hårt mot LO-förbundens medlemmar. Vi tar ansvar och kommer ta ansvar, men vi tycker också att det är dags för andra att ta ansvar.
Det är intressant att de lyfter fram politikerna.
Hon pekade på regeringen och på arbetsgivarna. Hon sa att regeringen inte lagt fram ett enda konkret förslag och inte berättat hur de tänker kompensera för de höga energipriserna. Susanna Gideonsson vände sig till Svenskt Näringsliv och frågade på vilket vis arbetsgivarna tänker sig att bidra till att LOs medlemmar tar sig igenom vintern.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo säger:
− Det är ett otroligt styrkebesked att de kommit överens. Det är bra för den fortsatta processen och det är intressant att de lyfter fram politikerna, eftersom situationen är speciell och det finns saker löntagarna inte kan påverka.
4,5 procent ökning under ett år är rimligt. Där någonstans borde vi hamna.
”Behöver pengar, pengar, pengar”
Det kan bli svårt för LO-förbunden att komma överens om de procentuella lönekraven. Tommy Wreeth, Transports ordförande , tittar på löneutvecklingen i tyska industri – 6,5 procent på 18 månader och ett engångsbelopp.
− 4,5 procent ökning under ett år är rimligt. Där någonstans borde vi hamna, säger han och tillägger:
− Idag behöver våra medlemmar pengar, pengar, pengar.
Hos Facken inom industrin har man andra utgångspunkter. Veli-Perkka Säikkälä, avtalssekreterare hos IF Metall, säger:
− Vi ska ställa krav som är förenliga med Riksbankens inflationsmål och samtidigt ta ut så mycket som möjligt utan att bidra till att inflationen ökar.
Efter presskonferensen skickade de fem förbundet i 6F ut ett pressmeddelande, där de skriver att man står bakom modellen men kanske inte det slutgiltiga resultatet. Det beror på hur lönekraven kommer att se ut.
KI:s Lönebildningsrapport 2022
Konjunkturinstitutet, KI, skriver i sin nya Lönebildningsrapport att landets löntagare för första gången på mycket länge får sänkt reallön under 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen. I slutet av nästa år kommer dock inflationen att sjunka enligt myndigheten.
KI beskriver situationen som utmanande för den kommande avtalsrörelsen och hävdar att det är avgörande att Riksbankens inflationsmål fortsätter att vara makroekonomiskt ankare för den långsiktiga utvecklingen av välståndet. Samtidigt skriver myndigheten att sjunkande reallöner blir särkilt kännbar för dem med låg inkomst och det reser frågan om prioritering av låglönesatsningar i avtalsrörelsen.
Inflationen och räntorna kommer enligt KI skapa en lågkonjunktur och med den ökad arbetslöshet. Det sker dock samtidigt som näringslivet som helhet har ett högt vinstläge och arbetskraftsbrist är ett problem.
I rapporten skriver KI att företagens vinstandelar stigit sedan 2018 och att vinstandelarna under andra kvartalet i år låg klart över det historiska genomsnittet. Bland de branscher som har hög vinstandel finns tillverkningsindustri, handeln och byggbranschen.
I en kommentar skriver myndigheten att att hög vinstandelar kan ge utrymme för stora löneökningar men det är samtidigt ett grovt mått som varierar mycket och att det därför gäller att vara försiktigt i tolkningen av kortsiktiga variationer.