Facken inom industrin kräver 4,4 procent – högsta kravet någonsin Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall under en pressträff där facken inom industrin presenterar gemensamt lönekrav inför 2023 års avtalsrörelse. Foto: Claudio Bresciani / TT

Facken inom industrin kräver 4,4 procent – högsta kravet någonsin

Avtalsrörelsen 2023 Facken inom industrin kräver löneökningar på 4,4 procent. Det är industrifackens högsta krav någonsin. Dessutom vill de att lägstalönerna ska höjas med 1 600 kronor.
Göran Jacobsson
31 okt 2022 | 14:36
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Den nivå där  industrifacken och arbetsgivarna slutligen landar i avtalsrörelsen brukar kallas för märket och sätter standard för alla parter på arbetsmarknaden.  

Avtalskraven presenterades på en presskonferens tidigare idag.

– Det goda utgångsläget motiverar en uppväxling av löneökningstakten, sa Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Facken inom industrin består av LO-förbunden Livs, GS och IF Metall och Unionen som tillhör TCO samt SACO-förbundet Sveriges Ingenjörer.

På presskonferensen deltog de fem fackförbundens ordföranden: IF Metalls Marie Nilsson, Unionens Martin Linder, Sveriges Ingenjörers Ulrika Lindstrand, Per-Olof Sjöö från GS och Eva Guovelin från Livs.

Kräver höjning av lägstalönerna

Facken inom industrin vill prioritera tre frågor. Det är en uppväxlad löneökningstakt, en rejäl höjning av avtalens lägsta löner och avsättningar till deltidspension/ flexpension.

Inte sedan 2007 har Facken inom industrin krävt höjning av lägstalönerna.

Lönsamheten är god i de svenska företagen

Tidigare har industrifacken krävt satsningar på jämställdhet och arbetsmiljö.

Det anser facken inte behövs nu eftersom det redan finns ett bra arbete kring det med arbetsgivarna.

 ”Svensk industri har stärkt sin konkurrenskraft”

Industrifacken tänker sig att de ska sluta de första avtalen i den kommande avtalsrörelsen och att deras uppgörelse ska bli löneledande för hela arbetsmarknaden – att industrin även i den här avtalsrörelsen ska sätta märket.

Avtalskrav från Facken inom industrin:

  • Ettårigt avtal
  • Löneökningar på 4,4 procent
  • Höjning av lägstalönerna med 1600 kronor
  •  Avsättning till deltidspension/flexpension
+ Expandera

De anser att det nu finns skäl att växla upp löneökningstakten. Som skäl anger de att den svenska konkurrenskraften stärkts, att lönsamheten är god i de svenska företagen, att sysselsättningen är hög och att lönerna ökar mer i konkurrentländerna i Europa.

– Svensk industri har otvetydigt stärkt sin konkurrenskraft, sa Martin Linder, Unionens ordförande.
Han sa också att vinstandelarna av förädlingsvärdet är högre än någon gång under industriavtalets tid.

Kräver inte kompensation för inflationen

I den kommande avtalsrörelsen kommer inte Facken inom industrin att kräva lönekompensation för den höga inflationen. De tror att det kan leda till ännu högre inflation och högre ränta, vilket i sin tur ger urholkade löner och ökad arbetslöshet enligt dem.

Industrifacken tänker sig att Riksbankens inflationsmål är en utgångspunkt för avtalskraven och att växla upp lönekraven, men inte så mycket att löneökningarna bidrar till ökad inflation.

De tror inte att det blir någon reallöneökning i den kommande avtalsrörelsen, men förhoppningen är att på sikt få sådan igen.

Per-Olof Sjöö, ordförande för GS, förklarade att det nuvarande avtalet löper på 29 månader och ger sammanlagt 5,4 procent. Det har inneburit reallöneökningar 2020 och 2021 medan det i år inte blir någon reallöneökning till följd av inflationen.

– Det gagnar inte våra medlemmar att kräva kompensation för inflationen för det skulle leda till ännu mer inflation och högre ränta.

Göran Jacobsson
31 okt 2022 | 14:36

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev