När Lärarnas riksförbund har kongress och Lärarförbundet extrakongress i maj är den stora frågan ett nytt förbund som ska kunna organisera alla lärare i Sverige.
– Vi inledde den här processen för ett år sedan. Vi har idag inte en organisering som till fullo gynnar medlemmarna, att vi är två organisationer är både fördyrande och försvagande, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Två förbund med lång, konfliktfylld relation
Frågan om ett enda lärarfack är långt ifrån ny och när den tidigare diskuterats är det framför allt konkurrensen om medlemmarna som lyfts. Båda förbund har under många år lagt stora resurser på att värva medlemmar, någonting som tagit tid och pengar från det fackliga arbetet. Efter att tidigare ha haft en tydligare uppdelning av yrkesgrupper inom lärarkåren – LR har endast organiserat akademiker, medan många av LFs medlemmar tillhört yrken som från början inte krävt en universitetsutbildning – har faktumet att alla nivåer av lärarutbildningen under en längre tid utvecklats mot att bli helt akademiska gjort att förbunden idag försöker värva samma individer.
En annan fråga som delat förbunden är kommunaliseringen av skolan. Dåvarande Facklärarförbundet och Sveriges lärarförbund (som sedan gick samman i Lärarförbundet) accepterade förslaget, medan Lärarnas Riksförbund var starkt kritiska och tog ut sina medlemmar i strejk i flera veckor i protest redan långt innan reformen gick igenom. LR har sedan 2008 haft frågan om ett återförstatligande högt på sin politiska dagordning. Lärarförbundet har i stället fortsatt försvara det kommunala styret, men har sedan ett år tillbaka uttryckt en något öppnare inställning. De säger dock fortfarande att ett förstatligande inte är en viktig fråga för förbundet.
Vi har som princip att vi vill se en enda organisation, medan de har som initial princip att de vill att organisationen ska vara av federativ karaktär.
Vägen till en ny organisation har helt enkelt varit lång och bitvis konfliktfylld. I slutet av 2018 tog LF kongressbeslut om att endast organisera behöriga lärare, det vill säga de med en akademisk lärarexamen. Samtidigt önskade kongressen att förbundet skulle verka för ett samlat lärarfack. LR ställde sig dock inte helt positiva. Senast i april uttryckte de att de inte såg frågan om sammanslagning som aktuell och att de tyckte att Lärarförbundet gav dubbla budskap när de samtidigt la mycket stora belopp på att värva medlemmar i konkurrens med Lärarnas Riksförbund. LR ville då hellre se ett nytt Saco-förbund för förskollärare.
Federativt styre en stötesten
Men i september förra året gick de både fackföreningarna ut med att de nu jobbar mot att skapa en ny organisation tillsammans.
Förbunden är ense om att de olika yrkesgrupperna – förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola, studenter och skolledare – ska vara tydligt representerade i en ny organisation. Men exakt hur fristående de eventuella föreningarna ska vara är inte helt klart. Lärarnas Riksförbund tänker sig en federativ modell, där de olika grupperna ska ha ett starkt självbestämmande och kunna driva sina egna politiska frågor, samlade under ett nationellt paraply. Men den modellen ser inte Lärarförbundet som självklar.
– Vi har som princip att vi vill se en enda organisation, medan de har som initial princip att de vill att organisationen ska vara av federativ karaktär. Frågan är hur federativ den kan bli utan att det för den sakens skull blir krångligare och dyrare för medlemmarna. Det finns behov av att säkra särarten mellan olika lärarkategoriers behov, men det här är en fråga som vi borrat extra mycket i och måste fortsätta titta på om vi får uppdraget, säger Johanna Jaara Åstrand.
LR kommer att ha medlemsomröstning
De separata mål som förbundsstyrelserna satt upp inför beslut om ett nytt förbund ser lite olika ut, men det beror inte på att de tycker olika, utan att de haft lite olika arbetsprocess, säger Johanna Jaara Åstrand. Att LR till exempel betonar vikten av transparens och behovet av ett granskande organ, är någonting som Lärarförbundet självklart ställer sig bakom.
För att arbetet nu ska kunna gå vidare krävs att båda kongresser röstar ja i maj.
Men det finns stora frågor som ännu inte diskuterats och som kan komma att bli avgörande. Bland annat har man ännu inte tagit tag i om ett nytt förbund ska tillhöra en centralorganisation och om det i så fall blir Lärarnas Riksförbunds Saco eller Lärarförbundets TCO.
– I dagsläget finns av förklarliga skäl inget ställningstagande, men i det fall vi får förtroende av kongressen att fortsätta utreda en ny organisation är det någonting som kommer att vara en viktig diskussion. Det är självklart en stor och viktig fråga.
För att arbetet nu ska kunna gå vidare krävs att båda kongresser röstar ja i maj. Men de röstar då inte ja till att en ny organisation bildas, utan att förbundsstyrelserna får mandat att utreda och ta fram ett förslag på ett nytt lärarfack. Därefter följer medlemsdialoger och vidare förankring i förbunden. Innan slutgiltiga kongressbeslut om en ny organisation kräver dessutom Lärarnas Riksförbunds stadgar en medlemsomröstning. Dessutom skulle det kunna bli aktuellt att de närliggande Saco-förbunden Skolledarna och SULF (som organiserar universitetslärare) skulle kunna inkluderas i organisationen. Hur det i så fall skulle se ut är inte heller tydligt i dagsläget.
Vägen till ett nytt lärarfack har en bit kvar.