‒ Jag blev förvånad över att facket skulle ha så stor betydelse för inkomsterna. 5 000 kr i månaden efter att räkningarna är betalda för genomsnittsinkomsttagare är mycket pengar, säger Carl Melin, forskningsledare på TCO:s tankesmedja Futurion.
Siffran blir resultatet av att andelen av BNP som tillfaller arbetstagarna skulle vara betydligt lägre, helt utan facklig organisering. 300 miljarder kronor skulle istället tillfalla kapitalägarna varje år, enligt den internationella forskningsöversikt som görs i rapporten. Utslaget på de svenskar som jobbar (oavsett om de är fackmedlemmar eller inte) blir det 5 000 kronor i månaden, eller 60 000 kronor om året per inkomsttagare. Rapporten som tagits fram av konsultfirman WSP presentas vid ett seminarium idag, fredag.
Skulle lönerna vara dramatiskt lägre så skulle en del jobb skapas som vi idag inte har, tydliga låglönejobb.
Den fackliga organiseringen har också mycket stor effekt på inkomstfördelningen i samhället. Samtliga tiondelar av befolkningen utom den högst avlönade tjänar på att facket finns.
Nio av tio inkomstdeciler beräknas tjäna på att facket finns. Källa Futurion/WSP
Bland den högst avlönade tiondelen är det framförallt den allra högst avlönade procenten av befolkningen, som förlorar stort på att andelen av BNP som tillfaller kapitalägare minskar kraftigt. Därmed minskar utdelningarna till denna grupp.
Minskad arbetslöshet
Fackanslutningsgraden antas också påverka arbetslösheten som väntas minska 2 procentenheter om facket inte fanns. 100 000 fler svenskar skulle alltså gå till jobbet utan facket.
Carl Melin är forskningsledare Futurion.
Vår sammanpressade lönestruktur borde tala för att man kliver uppåt i förädlingskedjan.
‒ Starka fack kan visserligen bidra till lägre arbetslöshet enligt OECD. Men skulle lönerna vara dramatiskt lägre så skulle en del jobb skapas som vi idag inte har, tydliga låglönejobb. Sen kan man fråga sig: Är det jobb vi vill ha? säger Carl Melin.
En effekt av högre sysselsättning utan fack blir att BNP antas öka med 2 procent.
Studien tar inte hänsyn till att det verkar finnas en skillnad på så vis att centraliserad löneförhandling ger bättre effekter på arbetslösheten än regional.
‒ Svenska fack har tagit ansvar och ordnat reallönehöjningar varje år. Och det har inte påverkat arbetslösheten negativt. Men vill man maximera löner på kort sikt så kan det skada arbetsgivarnas konkurrenskraft, menar Carl Melin.
De utdelningsbara kapitalvinsterna ligger cirka 8 procentenheter högre utan facket. Källa Futurion/WSP
I rapporten påpekas att samhällen med starka fack kan förväntas ha en större offentlig sektor, vilket verkar omfördelande. Men man förutspår inga effekter av att det kan öka sysselsättningsgraden genom att kvinnor arbetar i högre utsträckning.
‒ Det är nog ingen slump att de nordiska länderna med hög facklig organisering också har en hög sysselsättningsgrad, kommenterar Carl Melin.
”Bättre satsa på forskning”
Produktiviteten antas i rapporten inte påverkas av fackligt arbete. Å ena sidan kan den påverkas negativt av om investeringar minskar på grund av ökad löneandel. Å andra sidan bidrar facket till lägre personalomsättning vilket antas stärka produktiviteten. Det faktum att en sammanpressad lönestruktur gör lågkvalificerat arbete relativt dyrt, medan högavlönat arbete blir relativt billigt behandlas inte i rapporten.
‒ Vår sammanpressade lönestruktur borde tala för att man kliver uppåt i förädlingskedjan, det är bättre att satsa på forskning och utveckling och på mer automatisering, kommenterar Carl Melin.
Vad drar Futurion för slutsats av rapporten?
‒ Vi har en framgångsrik modell som vi måste vara rädda om. Vi kan inte ta den för given. Fackliga arbetsformer behöver ständigt utveckla sig. Så måste man ha tydligt framtidsfokus och hela tiden vara relevant och leverera nytta, menar Carl Melin.
Så blir förändringen om facket inte fanns. Källa Futurion/WSP.