På måndagen stod det klart att omröstningen om Europafackets (ETUC:s) remissvar om minimilöner fått 397 ja-röster och 76 nej-röster medan 6 avstod. Därmed röstade 83 procent av medlemsorganisationerna i Europafacket för att ge EU-kommissionen grönt ljus att gå vidare med ett initiativ kring lagstadgade minimilöner.
Det kommande initiativet rör extremt känsliga frågor för våra fackliga centralorganisationer och våra arbetsmarknadsmodeller
I dag tisdag reagerar tio nordiska centralorganisationer i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på utfallet av omröstningen. I brevet förklarar de att man inte ställer sig bakom det övriga Europafackets svar och att det därmed inte är representativt för de nordiska facken.
”Det kommande initiativet rör extremt känsliga frågor för våra fackliga centralorganisationer och våra arbetsmarknadsmodeller, och vi skulle vilja dra din uppmärksamhet till några viktiga områden där våra åsikter skiljer sig från ETUC:s”, skriver de tio företrädarna.
Deltidsarbetande restauranganställda tillhör dem med lägst löner i Sverige.
Foto: Anders Wiklund/SCANPIX
Bland dem finns exempelvis LO:s ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, TCO-ordföranden Therese Svanström och Saco-ordföranden Göran Arrius.
I Danmark har Lizette Risgaard (FH) skrivet på, i Norge Hans-Christian Gabrielsen (LO), Ragnhild Lied (Unio) och Erik Kollerud, (VY) och på Island Drífa Snaedal (ASI) Sonja Ýr Porbergsdóttir (BSRB) och Pórunn Sveinbjarnardóttir (BHM).
Enligt de svenska, norska, danska och isländska representanterna är det största problemet att EU enligt deras tolkning saknar beslutskompetens att införa minimilöner.
De nordiska facken vänder sig bland annat mot formuleringar i Europafackets remissvar, som att EU:s medlemsstater ska ”försäkra” och ”garantera” lagstadgade minimilöner, vilket de menar innebär stöd till ett bindande direktiv om minimilöner, vilket man är starkt emot.
Enligt de svenska, norska, danska och isländska representanterna är det största problemet att EU enligt deras tolkning saknar beslutskompetens att införa minimilöner, enligt artikel 153 i EU:s fördrag.
Måste stärka kollektivavtalsmodellen
Europafacket är å sin sida positiv till att EU tar initiativ och lagstiftar på området, men anser samtidigt att EU måste gör mer för att bidra till att förstärka den kollektiva förhandlingsmodellen i EU-länderna och presentera en lösning kring hållbara undantagsregler.
I 14 av EU:s medlemsstater omfattas mindre än hälften av arbetskraften i dag av kollektivavtal och bara i sju länder gäller kollektivavtal över 80 procent av de anställda.
I dag har 22 av EU-länderna lagstadgade minimilöner. Europafacket anser att inget av de övriga EU-länderna, såsom Sverige, ska tvingas införa minimilöner. Det senare delar de men EU-kommissionen som åtskilliga gånger sagt att Sverige och andra länder kan behålla sina partsmodeller.
Enligt kommissionen bör europeiska minimilöner uppgå till minst 60 procent av genomsnittslönen för heltidsarbete i ett land. I dag har omkring 20,5 miljoner européer löner under dessa nivåer, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat 2018.