Lärarförbundets kongressbeslut att obehöriga lärare inte längre ska kunna ansöka om medlemskap har mött stark kritik. Ungefär en femtedel av alla som arbetar som lärare i grund- och gymnasieskolan saknar i dag behörighet och vilket förbund de i så fall kan komma att kunna ingå i är oklart, även om både Kommunal och Vision har visat intresse.
I Lärarförbundets tidigare stadgar stod att den som var anställd som lärare kunde bli medlem. Det har nu ändrats till att du ska vara lärare. Förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att stadgeändringen är en naturlig väg att gå i arbetet mot att definiera sig som ett professionsförbund. Men stadgeändringarna har också setts som ett närmande mot Lärarnas riksförbund, som traditionellt organiserat dem med akademisk examen, snarare än att som Lärarförbundet samla olika grupper som arbetar i skolan, även dem med lägre utbildningsnivå.
Kongressen är tydlig i att den vill ena hela professionen till en organisation, men för att göra det så måste det andra förbundet också vilja det
Redan i dag har förbunden ett starkt samarbete i många frågor, säger Johanna Jaara Åstrand till Arbetsvärlden. Inte minst vad gäller kollektivavtal. Och Lärarförbundet har öppet tagit ställning för att de vill gå ihop med det andra förbundet.
– Kongressen är tydlig i att den vill ena hela professionen till en organisation, men för att göra det så måste det andra förbundet också vilja det. Det är ett uppdrag jag har som förbundsordförande.
LR: ”De vill konkurrera ut oss”
Men Lärarnas riksförbund ser det inte på samma sätt.
– Lärarförbundet är ju väldigt tydliga i att de vill konkurrera ut oss, både kongressuppdrag om lägre avgifter och deras pågående kampanj om en enad profession talar sitt tydliga språk, säger kanslichef Andreas Mörck.
Det finns inget kongressuppdrag om att vi ska verka för en sammanslagning. Om det ska hända rör det sig om en lång och komplicerad process
Andreas Mörck, kanslichef, Lärarnas riksförbund.
Att förbunden skulle slås ihop ser han i nuläget inte alls som aktuellt.
– Det finns inget kongressuppdrag om att vi ska verka för en sammanslagning. Om det ska hända rör det sig om en lång och komplicerad process som börjar med att fem sjättedelar av kongressen ska rösta ja.
Men precis som Johanna Jaara Åstrand säger Andreas Mörck att de båda förbunden har ett väldigt bra samarbete i dag, på områden som är de allra viktigaste för förbunden.
– Vi sluter ju inte avtal var för sig utan tillsammans. Och Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet arbetar just nu väldigt väl ihop, jag har personligen bara gott att säga om samarbetet.
Vill se ett Saco-förbund för förskollärare
Frågan om Lärarnas riksförbund skulle kunna släppa in andra akademiskt utbildade grupper i skolan har lyfts av och till under de senaste åren, bland annat av den förra ordföranden Bo Jansson. Kanslichefen Andreas Mörck säger att det fortfarande är en levande diskussion. Förbundet har motionerat på de senaste två kongresserna om att Saco ska inkludera förskollärarna.
– Vi ser allra helst att Saco ska organisera dem i ett eget förbund. I TCO så finns ju förbund som organiserar många olika yrkesgrupper, men i Saco delas de traditionellt upp. Till exempel har vi inte bara Lärarnas riksförbund utan även SULF och Skolledarna.
Lärarfacken har blivit mer lika
Även om inte lärarfacken kommer att slås samman inom en snar framtid, så tror Andreas Mörck att frågan kan komma att se annorlunda ut inom bara några år.
– Sedan slutet av 1980-talet har lärarfacken blivit mer lika – alla lärare ska ha akademisk utbildning och därmed går utvecklingen åt att vi organiserar samma grupper. I takt med att det den svenska arbetsmarknaden förändras kommer nog den här frågan att bli mer och mer aktuell.
Lärarförbundets stadgeändringar kommer att träda i kraft vid nästa årsskifte. Fram till dess ska organisationens förbundsråd arbeta fram ett beslut i exakt hur de nya stadgarna ska tolkas.