Riskfyllt när PTK-uppgörelsen delas upp i olika spår PTK:s Martin Wästfelt.

Riskfyllt när PTK-uppgörelsen delas upp i olika spår

PTK-uppgörelsen Finns det en möjlighet att olika delar i uppgörelsen går olika fort att genomföra, och att vissa lämnas hängande i luften? Irene Wennemo, gd på Medlingsinstitutet, menar att las går snabbt att ändra, men att omställningsfrågan är mer komplicerat och kommer dra ut på tiden.
– Det går inte att dra bort något utan att helheten rasar, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef PTK.
23 nov 2020

Regeringen och samarbetspartierna har aviserat att de nu ska komma överens om hur uppgörelsen ska utredas innan dess delar kan bli lag.

Svenskt näringsliv och PTK:s uppgörelse överlämnas så snart som möjligt till regeringskansliet.

– Anledningen till att vi inte lämnat in den än är att vi vill slutföra analysen av de konsekvenser det medför att LO inte är med. Både PTK och Svenskt Näringsliv tycker att det vore bra om LO-förbund vill ansluta sig och vi vill se till så att dörren hålls öppen så att det kan ske, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, och konstaterar att den pågående avtalsrörelsen även gör att det drar ut på tiden.

”Man kan likna överenskommelsen vid ett korthus”

Martin Wästfelt är tydlig med att medskicket till regeringen och samarbetspartierna är att uppgörelsen måste hanteras som en helhet:

– Man kan likna överenskommelsen vid ett korthus. Det går inte att dra bort något utan att helheten rasar. Det har vi varit jättetydliga med, både var för sig och tillsammans, till politiken, säger Martin Wästfelt.

– Vi har inte kunnat analysera ner på minsta kommatecken exakt hur det här ska genomföras, utan där behöver vi politikens hjälp. Vi har såklart respekt för att politiken måste få bestämma exakt hur det ska utredas. Men för PTK och Svenskt Näringsliv är det avgörande att få ett betydande inflytande i det här utredningsarbetet så att vi som bärare av avtalet kan säkerställa att det vi kommit överens om genomförs och lirar med de intentioner och mål vi har.

Däremot öppnar han för att parternas förslag om att utreda en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkrings kan ta längre tid att färdigställa för regeringskansliet än övriga moment.

– Omställningsstödet, kompetensutveckling och anställningsskydd måste synkroniseras helt och bli färdigt samtidigt. Medan a-kassefrågan är av lite annan karaktär och ingår heller inte i principöverenskommelsen. Inte för att den är mindre viktig, men den rör ett offentligt system som är lika för hela arbetsmarknaden. Då kräver det mer analys- och utredningsarbete. Dessutom bjuder vi in övriga arbetsmarknaden, utanför marknaden som Svenskt näringsliv och PTK finns på. Så det tarvar ställningstaganden från andra parter.

”Kan behöva dela upp arbetet i etapper”

Uppgörelsen består av flera moment, där det mest kända rör fler undantag från turordningsreglerna och förändringen av arbetsrättslagstiftningen. Men den innehåller också frågor som ett utbyggt omställningsstöd, ett nytt kompletterande studiestöd och ett förslag om att utreda en övergång från statlig till kollektivavtalad a-kassa.

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och före detta statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, bedömer att det finns en risk att delarna kan komma utredas var för sig.

– Jag tror att det är viktigt att man måste hålla ihop helheten. Samtidigt så måste man inse att de tekniska lösningarna kan vara svåra att få fram på kort tid, för man kan behöva dela upp arbetet i etapper. Men då måste man skapa trygghet kring att det här är ett paket. Det här är ett paket som inte ska kunna plockas isär i efterhand.

Irene Wennemo.
Foto: Pontus Lundahl / TT

Irene Wennemo: ”Knepigt för regeringskansliet”

Hon konstaterar att uppgörelsen kompliceras av att den innehåller moment som hanteras av flera olika departement och som berör finansdepartementet.

– De rättsliga förändringarna som föreslås är hyggligt enkla att hantera, även om det så klart är politiskt känsligt. Frågorna ligger på ett departement och rent hantverksmässigt är de förhållandevis enkla att genomföra.

Wennemo ser däremot att frågorna om omställningsstöd och a-kassan kan komma att dra ut på tiden.

– Det som kan ha varit en förhållandevis liten sak för parterna att komma överens om, kan bli knepigt för regeringskansliet, säger hon och exemplifierar med omställningspaketet:

– Här finns det flera olika intressenter. Och sådant gör saker mer trögarbetade i regeringskansliet. Studiefinansieringen ligger under Matilda Ernkrans, och CSN som troligtvis kommer hantera utbetalningarna. Frågan om vem som har rätt till studiemedel ligger bara delvis hos TRR, här måste man hantera de som har avtal i andra system – exempelvis offentlig sektor som har Omställningsfonden. Slutligen ska man hantera de som inte har kollektivavtal, vilka ska ha en annan ordning – något som inte finns idag.

”En riskfaktor man inte kan bortse ifrån”

Ett annan komplicerande aspekt är den politiska dimensionen, där regeringssamarbetet med L och C är skakigt. Vilket märktes när Stefan Löfven (S) öppnade för att LO skulle kunna vara remissinstans, något som fick Annie Lööf och Nyamko Sabuni att snabbt markera.

– Det är en riskfaktor man inte kan bortse ifrån.  För det tar tid att komma överens om vägen framåt. Det kan försinka processen, när det är väldigt bråttom.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har via sin pressekreterare avböjt att kommentera hanteringen i nuläget och bett om att få återkomma längre fram.

LO och TCO avböjer att medverka i en intervju.

Nyheter
23 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan