Många är förtegna om innehållet i förhandlingarna. Förhoppningen är att Svenskt Näringsliv, PTK och LO på en dryg månad ska enas om nya och omfattande regler för arbetsmarknaden. I slutet på augusti började förhandlingarna. Målet är att de ska vara klara sista september inför att förhandlingarna om löner ska börja den 1 oktober.
Det rör sig om ett stort systemskifte. Senast något liknande hände var när Saltsjöbadsavtalet ingicks 1938. Det har sedan dess varit det grundläggande regelverket för svensk arbetsmarknad.
Om förhandlingarna
I december förra året kom parterna överens om hur förhandlingarna ska drivas vidare.
Under våren arbetade tre partssammansatta arbetsgrupper. De la fram sina rapporter i början av juni. Rapporterna innehåller bland annat exempel på möjliga förändringar av de befintliga anställningsreglerna och skissar en helt ny ordning för arbetslöshetsförsäkringen som bygger på kollektivavtal.
Stämningen i förhandlingarna beskrivs som god. Parterna träffas i Svenskt Näringslivs hus på Storgatan i Stockholm. De sex förhandlarna har en partsammansatt juristgrupp kopplad till sig. Alla tre parterna har dessutom egna juristgrupper och sina stora delegationer på plats för att snabbt kunna ta ställning till frågor som dyker upp i förhandlingarna.
För Svenskt Näringsliv förhandlar Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, och Stefan Koskinen, förbundsdirektör hos Almega. Vissa höjer på ögonbrynen för att Teknikföretagen inte är direkt representerade i förhandlingarna. PTK företräds av Martin Wästfelt, förhandlingschef för Unionen och för PTK, och av Camilla Frankelius, förhandlingschef hos Sveriges Ingenjörer. De är höstens superförhandlare och kommer även ha ledande roller i förhandlingarna om industrins löneavtal under oktober.
LO:s förhandlare är avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Tommy Andersson, chef för LO:s avtalsenhet. Tommy Andersson är åldermannen i förhandlingarna. Han hade gått i pension från sitt jobb som avtalssekreterare hos GS-facket när LO anställde honom på avtalsenheten.
Strukturen förtjänar sin egen punkt eftersom det rör sig om så stora förändringar.
Det handlar om i vilken ordning förändringar ska ske, vad som kan skjutas på framtiden, vad parterna själva ska utreda, vad staten kan tänkas utreda, vad som ska finnas i lag och vad som ska skrivas in i avtal mellan fack och arbetsgivare.
Förslag om ny a-kassa
Den nya a-kassan är tänkt att bygga på kollektivavtal. En sådan förändring skulle stärka partssystem och ge fack och arbetsgivare en starkare ställning på arbetsmarknaden.
En sådan a-kassa innebär att delar av arbetsgivaravgiften inte längre går till staten utan in i den partssammansatta a-kassan. Och den kan ha olika avgifter för medlemmar i fack respektive medlemmar i arbetsgivarorganisationer och på så vis stärka organisationsgraden hos både fack och arbetsgivare.
Det finns också tankar om att en ny a-kassa ska kunna lösa en del anställningsfrågor och då kan de handla om att det inte blir så stort ekonomiskt avbräck att förlora jobbet.
Diskussionen nu handlar om direktiv för den nya a-kassan. Hur de ska utformas och vem som ska utreda vad.
I det nya omställningssystemet ska både anställda och uppsagda, oavsett anställningsform, kunna få vägledning
Parternas arbete med omställning går just nu ut på att skapa en skriven stomme som det går att lägga ändringsförslag till. Förhoppningen är att skapa ett helt nytt och mer omfattande system, där insatser från arbetsgivarna och från staten ger anställda fortlöpande utbildning och ger kunskap om den senaste tekniska utvecklingen för att göra det möjligt för människor att fortsätta jobba eller få ett nytt arbete.
Grunden för detta finns i en av underlagsrapporterna. I det nya omställningssystemet ska både anställda och uppsagda, oavsett anställningsform, kunna få vägledning, rådgivning och utbildning.
För anställda med arbetsgivare utan kollektivavtal ska en helt ny omställningsorganisation byggas upp. Förslaget i rapporten är att det blir en myndighet.
Motsättningar om anställningsregler
Kring anställningsreglerna finns de största motsättningarna och förhandlingarna om dem är skjutna framåt just nu.
Efter överenskommelsen i december förra året har Vårdförbundet och Lärarförbundet förklarat att de inte kan tänka sig att ändra på saklig grund för uppsägning.
Under våren har företrädare för LO sagt att det inte behövs några förenklingar av möjligheterna att säga upp folk. Enligt LO visar coronapandemin att det inte är svårt för företag att göra sig av med anställda.
Både PTK och Svenskt Näringsliv uttryckte i våras oro över att LO och vissa PTK-förbund inte var beredda att förhandla om anställningsreglerna.
Motsättningarna har varit stora mellan LO-förbunden. Under sommaren har de diskuterat och enades i mitten av augusti bland annat om att LO inte ska medverka till förändringar av reglerna för saklig grund vid uppsägning. PTK:s förhandlingschef Martin Wästfelt säger att det inte får bli någon fri uppsägningsrätt för arbetsgivarna, att uppsägningar ska ske rättssäkert och att de ska vara sakligt motiverade.
Förhandlingarna får nu visa om PTK-förbunden kan samlas kring en uppfattning. Förhandlingarna kommer också visa om LO och PTK kan komma fram till en gemensam linje och om fack och arbetsgivare kan komma överens om nya uppsägningsreglerna.