Överenskommelsen punkt för punkt Martin Wästfeldt PTK och Mattias Dahl vice vd Svenskt Näringsliv vid en presskonferens utanför Näringslivets Hus. En majoritet i LO-styrelsen säger nej till las-förslaget. Foto Fredrik Sandberg / TT

Överenskommelsen punkt för punkt

Las-förhandlingarna Arbetsvärlden har tagit del av förhandlingsresultatet som PTK och Svenskt Näringsliv enats om och LO nobbat. Förslaget innehåller såväl bestämmelser om vad som ska gälla för företag som täcks av överenskommelsen och för de som inte gör det.
19 okt 2020

Fler undantag från turordning

För företag som inte omfattas av parternas överenskommelse blir det aktuellt att kunna göra tre undantag från principen om ”sist in, först ut” i stället för dagens två undantag. Möjligheten att göra undantag utsträcks också till företag av alla storlekar. Företagen får dock endast göra undantag en gång i kvartalet.

De företag som däremot omfattas av överenskommelsen får göra tre undantag på varje driftsenhet, eller arbetsplats, där arbetsbrist uppstår. Dessutom får företagen undanta tre arbetare och tre tjänstemän medan företag som bara har ett driftställe och endast arbetare eller tjänstemän i stället får göra fyra undantag.

Om flera driftsenheter läggs ihop till en enda turordning gäller att ytterligare ett undantag från turordningen läggs till för varje tillkommande driftsenhet.

Företag har också möjlighet att göra undantag för 15 procent av de som omfattas av uppsägningen per avtalsområde och driftsenhet, med en maxgräns på 10 procent av antalet arbetare eller tjänstemän på driftsenheten. Fortfarande gäller även här att undantaget bara får göras en gång i kvartalet.

Omställning även för anställda

Systemet för omställning inom TRR och TSL öppnas upp för fler grupper än idag, exempelvis även visstidsanställda. Dessutom får anställda som inte sagts upp rätt till kompetensutveckling under pågående anställning, så länge man jobbat i genomsnitt 16 timmar per vecka i minst 12 månader under en ramtid på 24 månader. Den som väljer kompetensutveckling under pågående anställning får finansiering av systemet.

Parterna vill att regeringen inför en ny offentlig omställningsorganisation som ska ge grundläggande omställningsstöd och kompetensstöd till anställda som inte omfattas av kollektivavtal. Eftersom arbetsgivare med kollektivavtal får finansiera omställning och kompetensutveckling via parternas trygghetsorganisationer föreslås en kompensation för dessa genom en sänkning av den allmänna löneavgiften motsvarande 0,15 procentenheter.

Kollektivavtalad a-kassa

Parterna vill se ett nytt system för arbetslöshetsersättningen som bygger på en kollektivavtalad a-kassa i stället för dagens statliga arbetslöshetsersättning. Den kollektivavtalade a-kassan, fortfarande uppdelad i förbundsvisa a-kassor, ska ha mer av en försäkringsmässig utformning i exempelvis det avseende att utgifterna över tid helt ska täckas av intäkterna. Man vill även utreda möjligheten att indexera ersättningen efter lönenivåer.

Parterna ser fördelar med en kollektivavtalad a-kassa som omfattar såväl offentliganställda som privatanställda, vilket bedöms öka riskspridningen.

För att finansiera den kollektivavtalade a-kassa tittar parterna på hur dagens system överfinansieras. Staten har i genomsnitt tagit in 15 miljarder mer om året i arbetsmarknadsavgift och i avgifter från arbetslöshetskassorna än man betalat ut på området under 2010–2019, påpekar parterna, och 62 miljarder av dessa pengar är att hänföra till finansiering från privatanställda i företag som täcks av kollektivavtal samt offentliganställda.

För att finansiera de kollektivavtalade a-kassorna vill parterna att en växling sker av en del av arbetsgivaravgiften mot en kollektivavtalad avgift och att en statligt finansierad buffertfond skapas. Överfinansieringen av dagens arbetslöshetssystem ska användas som en fingervisning för vilka belopp arbetsgivaravgifterna bör sänkas med.

Nya parallella studiestödssystem

Parterna vill även införa ett kollektivavtalat kompletterande studiestöd för anställda som omfattas av det nya avtalet. Ett krav för att få detta studiestöd är att utbildningen stärker individens ställning på arbetsmarknaden.

Nytt offentligt studiestöd

Det nya offentliga studiestödet ska harmonisera med det kollektivavtalade kompletterande studiestödet och måste därför utformas med nedanstående villkor, skriver parterna. Uppräkningen är inte uttömmande utan det finns ytterligare frågor som den offentliga utredningen måste hantera.

  • Ett nytt offentligt studiestöd ska införas parallellt med nuvarande studiemedelssystem.
  • För att vara berättigad till det nya offentliga studiestödet ska individen ha arbetat i genomsnitt 16 timmar i veckan i minst 96 månader (åtta år), beräknat tidigast från och med det år den anställde fyllde 19 år. Arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden. Föräldraledighet, värnplikt och sjukskrivning jämställs med arbete under anställning upp till maximalt 24 månader.
  • Yrkesverksam tid enligt kvalifikationskravet ska även kunna styrkas på annat sätt än genom arbetsgivarintyg, exempelvis med inkomstuppgifter.
  • Det offentliga studiestödet ska beviljas enligt följande.
  • Minst fem studiedagar (en veckas heltidsstudier), som vid deltidsstudier kan spridas ut under maximalt fem veckor, och maximalt 220 studiedagar (44 veckors heltidsstudier). Om arbetsgivare och anställd inte är överens om annat kan offentligt studiestöd vid deltidsstudier erhållas sammanhängande som längst 30 kalendermånader.
  • Lägsta studietakt som berättigar till studiestöd är 20 procent (en studiedag per vecka).
  • Återkvalificering ska kunna ske efter 15 år från det att individen förbrukat sina första 110 studiedagar och då kvalificerar sig individen för ytterligare 110 studiedagar.
  • Det nya offentliga studiestödet ska bestå av ett studiebidrag och ett studielån. Studiebidraget ska ersätta 80 procent av den minskade arbetsinkomsten upp till ett tak på 4,5 inkomstbasbelopp per år. Därutöver ska individen ha rätt att ta studielån, där beloppet motsvarar det nuvarande studiemedelssystemets grund- och tilläggslån.
  • Studiebidraget ska som längst kunna beviljas till och med samma ålder som i det kollektivavtalade kompletterande studiestödet. Studielån kan beviljas till och med det kalenderår individen fyller 60 år.
  • Det offentliga studiestödet ska kunna ges vid utbildningar som är godkända i det nuvarande studiemedelssystemet. Det offentliga studiestödet ska även kunna ges vid uppdragsutbildningar som omställningsorganisationerna köper i det reguljära utbildningssystemet eller vid utbildningar som omställningsorganisationerna köper av privat utbildningsleverantör.
  • En förutsättning för att erhålla det offentliga studiestödet är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden.
  • CSN ska, innan beslut om att bevilja offentligt studiestöd, begära in ett utlåtande från berörd omställningsorganisation där det ska framgå om utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden. Utlåtandet ska i praktiken vara styrande för CSN:s beslut.
  • Det offentliga studiestödets bidragsdel ska vara pensionsgrundande.
  • Överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen samt SGI-skydd ska införas i samband med studier enligt det nya offentliga studiestödet.

Källa: Förhandlingsprotokoll mellan parterna

+ Expandera

Ett nytt offentligt finansierat studiestöd ska också införas och harmonisera med det kollektivavtalade studiestödet, och därför radar parterna upp ett antal villkor som ska gälla för det offentliga studiestödet (se faktarutan intill för dessa villkor).

Kompletterande studiestöd kan beviljas med 80 procent av den anställdes minskade arbetsinkomst mellan 4,5 och 5,5 inkomstbasbelopp per år upp till 44 veckors heltidsstudier. Ovanpå det ska det vara möjligt att fylla ut ytterligare med studielån.

”Saklig grund” blir ”sakliga skäl”

Begreppet ”saklig grund” byts mot ”sakliga skäl”. Arbetsgivarens skyldighet att omplacera arbetstagare innan uppsägning begränsas till ett tillfälle. Avvägningar av den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen och eventuella prognoser om återfall i brott mot skyldigheter i anställningen slopas vid avgörande om det föreligger sakliga skäl för uppsägning.

Samtidigt tillkommer förtydliganden om vad som anses vara bristande prestation, samarbetssvårigheter eller misskötsel.

Bristande prestation ska inte röra sig om en tillfällig underprestation för att fungera som sakligt skäl till uppsägning. Prestationen ska tydligt understiga vad arbetsgivaren normalt borde ha kunnat räkna med och kraven som uppställts ska inte ha varit obefogade vid en objektiv bedömning. Det anges att detta inte rör bristande prestation på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning.

För samarbetssvårigheter ska det vara tillräckligt med att dessa varit så svåra att de påverkat arbetsplatsen negativt och varit av en sådan karaktär att de måste åtgärdas. Uppsägning måste dock framstå som den enda kvarvarande rimliga åtgärden.

Vid misskötsel, som exempelvis att vägra lyda order och följa anvisningar, ska hänsyn inte tas till huruvida den anställda har en lång anställning bakom sig utan misskötsel. Detta gäller även vid exempelvis sena ankomster eller brottslig handling och olika former av missbruk. Preciseringarna ska dock inte ha ”påverkan på rättsgrundsatsen att en arbetstagare inte har skyldighet att efterkomma en arbetsgivares order om denna strider mot anställningsavtalet, lag eller mot goda seder.”

Ingen lön vid tvist

Arbetsgivaren slipper betala lön under tvistetiden när en anställd vill ogiltigförklara sin uppsägning i domstol. Som kompensation får den anställde i stället snabbare rätt till a-kassa och rätt till utfyllningsersättning från parternas trygghetsorganisationer, TRR eller TSL.

En arbetssökande som blivit skild från sitt arbete till följd av otillbörligt uppförande blir i dag avstängd från arbetslöshetsersättning i 45 dagar, men den regeln ska enligt parternas förslag inte tillämpas under tvist om uppsägningens ogiltighet.

Förtroendevalda med särskild betydelse för det fackliga arbetet på arbetsplatsen undantas dock från regeln och anställning/lön kvarstår vid tvist med arbetsgivaren för att säkra det fackliga inflytandet.

Kortare tid till fast jobb

Allmän visstid försvinner och ersätts av särskild visstidsanställning som snabbare övergår i fast anställning. I dag omvandlas en allmän visstidsanställning till fast anställning efter 24 månader, men för särskild visstidsanställning gäller i stället en anställningstid på sammanlagt mer än 18 månader under en femårsperiod.

Företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning ges till arbetstagare som haft särskild visstidsanställning under totalt mer än nio månader under en treårsperiod. I dag inträder företrädesrätten efter tolv månader.

En ny regel säger att även tiden mellan särskild visstidsanställning (om de är fler än två) hos samma arbetsgivare under en kalendermånader ska räknas som anställningstid.

Arbetsgivare som hyr in en arbetstagare på samma driftsenhet under en sammanlagd tid över 24 månader under en 36-månadersperiod måste erbjuda den inhyrda en tillsvidareanställning eller alternativt utge en ersättning till arbetstagaren motsvarande tre månadslöner. Om arbetstagaren tackar nej till erbjudandet om fast anställning, eller tar emot de tre månadslönerna, behöver inte ytterligare erbjudanden göras.

Las får också en bestämmelse om att arbetsgivaren som anställer på begäran av arbetstagaren skriftligen ska ange skäl till varför en anställning är på deltid.

19 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan