I las-utredningens förslag ska alla företag få göra fem undantag från principen om ”sist in, först ut”. I dag får endast företag med max 10 anställda göra högst två undantag.
Enligt Per Skedinger, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och en av experterna i utredningen, behöver turordningsreglerna luckras upp för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma i arbete.
När det är lätt att säga upp blir arbetsgivarna mindre kräsna, menar han i en intervju i Arbetsvärlden.
Det är ett argument som TCO med kraft bemöter i sitt remissvar
Även i kommittédirektiven anges att det behövs fler vägar in för individer som står långt utanför arbetsmarknaden, exempelvis unga och nyanlända.
TCO menar dock att det inte finns något som talar för att de här grupperna får lättare att komma i jobb till följd av utredningens förslag: sysselsättningen påverkas inte av förslagen, enligt forskningen, bara rörligheten.
Något som TCO menar tvärtom gynnar de mer konkurrenskraftiga arbetstagarna.
Stora konsekvenser också i storföretag
Dessutom ställer sig TCO undrande till varför utredningen utsträcker undantagen i turordningsreglerna till att gälla företag av alla storlekar – i januariavtalet och kommittédirektiven anges i stället att särskilt små och medelstora företags behov ska tas i beaktande.
Expert i las-utredningen: Utredaren tar inte hänsyn till balansen mellan parterna
Ola Bergström, en annan expert i las-utredningen, kritiserar också i Arbetsvärlden utredningens förslag för att gå för långt och för att den generaliserar småföretagens problem till alla företag.
Exempel för storföretag
TCO exemplifierar hur undantagen från turordningsreglerna kan slå hår mot anställningsskyddet även i stora företag med tusentals anställda i ett konkret typfall från privat sektor:
”Det är ett IT-företag med ca 4 500 anställda tjänstemän fördelade på sammanlagt drygt 110 arbetsställen runt om i Sverige: Företaget bedriver en omfattande verksamhet med arbetsställen i ett antal större orter. Varje arbetsställe omfattar allt från 40 till flera tusentals tjänstemän. Dessutom bedriver företaget butiksverksamhet med ca 60 butiker runt om i landet med 3-5 anställda tjänstemän per butik. Arbetsgivaren har möjlighet att besluta om driftsinskränkningar (arbetsbrister) tidsmässigt och organisatoriskt för varje butik enskilt, vilket skulle innebära att undantagsregeln får fullt genomslag, det vill säga att ingen av de anställda butikstjänstemännen är skyddade av de föreslagna turordningsreglerna i LAS. De skulle dessutom få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vilken eller vilka delar av verksamheten respektive arbetsställen som en arbetsbrist drabbar och innebär att anställningsskyddet varierar beroende på var i företaget man utför sitt arbete.
Undantagets genomslag i praktiken beror kort sagt på hur många driftsenheter och turordningskretsar arbetsgivaren har, hur många arbetstagare varje turordningskrets omfattar och hur stort varslet om uppsägning (= arbetsbristen) är. Det är arbetsgivaren som helt på egen hand beslutar i dessa frågor.”
Källa: TCO
Per Skedinger, som kommenterar den här ståndpunkten i Arbetsvärlden, menar däremot att fem undantag från turordningsreglerna får väldigt liten effekt för stora företag.
Det är ett argument som TCO med kraft bemöter i sitt remissvar (se faktaruta med exempel här intill), där man pekar ut att även om ett företag har hundratals anställda så upprättas en turordningskrets på varje driftsenhet, eller arbetsplats (och även avtalsområde där kollektivavtal gäller). Det kan exempelvis vara en butik eller lokalt kontor med endast ett fåtal anställda.
Det innebär att undantagen i realiteten kan slå igenom med full kraft även hos stora arbetsgivare, och i princip göra så att turordningen inte finns för många anställda.
TCO förvånas av oväntat förslag
Dessutom föreslår las-utredningen att möjligheten för facken att begära sammanläggning av driftsenheter för gemensam turordning tas bort, något som ger undantagen ännu större genomslagskraft i stora företag.
TCO går hårt emot förslaget om slopad möjlighet till sammanläggning och kritiserar utredningen för att gå bortom direktiven:
”Utredningen har inte anfört några övertygande skäl till förslaget och dessutom ingår det inte i direktiven till utredningen då det varken berör frågan om undantag i turordningsbestämmelsen eller bidrar till att upprätthålla balansen mellan parterna, utan tvärtom förstärker den obalans till arbetsgivarnas fördel som redan finns. TCO har svårt att se vilka objektiva skäl som finns för förslaget och varför denna ändring föreslås.”
TCO avstyrker betänkandet i dess helhet men går i det 34 sidor långa remissvaret in på förslagen i detalj för att peka ut problematiken. Domen är hård: TCO varnar för att utredningens förslag skulle resultera i ”en mängd negativa effekter inte bara för arbetstagaren utan för den svenska arbetsmarknadens funktion.”
Regeringen bör i stället, om den står fast vid att göra lagändringar i las, gå vidare med parternas lösningar – och vara beredda på att ge utrymme för att via partsförhandlingar ytterligare anpassa villkor inom olika sektorer.
Det kan påpekas att TCO inte vid namn nämner PTK och Svenskt Näringslivs överenskommelse i remissvaret, men man konstaterar att en överenskommelse mellan parterna föreligger och att lagstiftning utifrån utredningens förslag alltså inte längre bör vara aktuellt (ett villkor som aviserades i januariavtalet).