Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Riksrevisionen: Det moderna arbetslivet kräver korta kurser Utbildningar som riktar sig till redan yrkesverksamma minskar. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Riksrevisionen: Det moderna arbetslivet kräver korta kurser

Vidareutbildning På en allt snabbare föränderlig arbetsmarknad är behovet av fortbildning stort. Samtidigt minskar antalet fristående kurser på högskolorna. Den trenden måste stoppas om man vill öka de redan yrkesverksammas studiemöjligheter, anser Riksrevisionen.
5 Apr 2017

I digitaliseringens och globaliseringens tidsålder talas det ständigt om det livslånga lärandet. Men behovet motsvaras inte av möjligheterna. På landets universitet och högskolor har antalet fristående kurser blivit allt färre. 2010 gavs det 33 400 sådana, några år senare 27 600. Det motsvarar en minskning på cirka 17 procent. Samma utveckling gäller även om man enbart tittar på fristående kurser som ges på distans.

Bilden bekräftas även av en undersökning som gjorts av TCO. Och utvecklingen ser ut att hålla i sig.

Programutbud gynnas

– Behovet av fort- och vidareutbildning ökar, men utbildningsutbudet ökar inte i samma takt, konstaterade Annette Mellander, revisor på Riksrevisionen, nyligen på ett SNS-seminarium om lärosätenas roll för det livslånga lärandet.

Anledningarna till den negativa utvecklingen är, enligt Riksrevisionen, bland annat att regeringen betonat vikten av att lärosätena ska prioritera utbildningar som leder till examen, vilket inneburit ett mer programbaserat utbildningsutbud. Därtill kommer ett resurstilldelningssystem som baseras på prestationsgraden, som är ett mått på i vilken utsträckning studenterna tar sina högskolepoäng. Prestationsgraden är lägst på fristående kurser och distanskurser. På fristående kurser låg den på 62 procent, på konstnärliga program var den 93 procent läsåret 2011/2012.

– Den viktigaste åtgärden just nu är att se till att antalet fristående kurser, som är viktiga för den här gruppen av studenter, inte fortsätter att minska, sa Annette Mellander.

Behovet inget nytt

Sigbritt Karlsson, rektor på KTH, påpekade att behovet av ett livslångt lärande inte är något nytt.

– Men tempot i förändringarna har ökat och gett ett större behov av tillgång till lärande. Vi måste tillgodose att det finns utbildning för dagens och ofta morgondagens arbetsmarknad.

Hon anser att lösningen på problemet finns både hos arbetsgivare och högskolor.

– Arbetsgivare måste avstå tid så att yrkesverksamma kan hinna läsa. Samtidigt måste lärosätena organisera en mer flexibel utbildning och kortare kurser. Är man yrkesverksam kanske man börjar läsa i stor stil men sedan kommer verkligheten i kapp, man hinner inte med.

”Det finns inga formella hinder för högskolorna att starta fler kurser och de är intresserade av att göra det, men det innebär en alltför stor ekonomisk risk för dem.”

Från TCO:s sida håller man med Riksrevisionen om problembeskrivningen.

– Vi är överens om att det är resurstilldelningen som är orsak till att det blir färre fristående kurser. Det finns inga formella hinder för högskolorna att starta fler kurser och de är intresserade av att göra det, men det innebär en alltför stor ekonomisk risk för dem, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, som har varit ute och diskuterat saken med flera högskolor och universitet.

TCO har tidigare lagt fram förslag till flera möjliga lösningar på problemet. Ett går ut på att regeringen ger högskolorna uppdrag att ordna utbildningar och betalar dem, ett annat att vissa grupper av studenter – exempelvis äldre som vidareutbildar sig – tilldelas mer pengar och slutligen att lärosätena själva ansöker om medel för att anordna omställningsutbildningar.

En sak de har gemensamt är att resurstilldelningen för dem som vidareutbildar sig ska separeras, och att yrkesverksamma på så vis inte ska konkurrera med de andra studenterna.

– Regeringen har aviserat att man ska tillsätta en utredning som ska titta på resurstilldelningssystemet. Vi vill att utredningen särskilt ska titta på hur man kan öka redan yrkesverksammas möjligheter att få studera, säger Samuel Engblom som menar att det inte finns något som hindrar att regeringen samtidigt som utredningen pågår lägger in delar av TCO:s förslag redan i höstens budgetproposition.

5 Apr 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.