Riksrevisionen granskar
Syftet med Riksrevisionens granskning är att kartlägga och analysera myndighetskapitalet vid universitet och högskolor, och därigenom undersöka om lärosätenas resurser används ändamålsenligt och effektivt. Myndighetskapitalet består av oförbrukade forsknings- och utbildningsanslag samt överskott från externt finansierad verksamhet. Förutom att undersöka varför myndighetskapitalet växer, ska man även se över regeringens styrning i frågan. En fråga är också hur mycket av anslagen till grundutbildningen som går till det ackumulerade överskottet i form av myndighetskapital. Granskningsrapporten väntas komma i oktober 2017.
– Visst kan det vara sunt med en viss buffert, men det är en stor summa pengar som har vuxit rejält det senaste decenniet och vi vill kartlägga varför. Vi vill också resonera kring storleken kring myndighetskapitalposten, då det varierar mycket mellan lärosätena, säger Keili Saluveer på Riksrevisionen.
Fackförbundet ST:s bild är att sektorn inte badar i pengar.
– Vi har länge ställt oss frågan om vad alla pengarna gör i kassakistorna samtidigt som man har gott om tidsbegränsade anställningar och krav på flexibilitet av ekonomiska skäl. Någonstans måste det vara fel, säger Annika Aronsson, som är ordförande för ST:s avdelning inom universitets- och högskoleområdet.
Överskottet kommer från grundutbildning, forskarutbildning, forskning och avgiftsfinansierad verksamhet.
Överskottet kommer från medel som är ämnade för grundutbildning, forskarutbildning, forskning och även från avgiftsfinansierad verksamhet som uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Dessa pengar ska i princip användas under budgetåret, enligt gällande regelverk.
Finansdepartementet undrar
Temperaturen i frågan om tilldelade medel som inte används fullt ut har ökat på grund av att lärosätena och facken har ställt krav på ökade resurser till grundutbildningen. Men dessa önskemål stöter nu på patrull hos finansdepartementet som undrar varför lärosätena ska ha mer pengar, om pengarna samlas på hög?
– Ja, det är en befogad fråga. Skattebetalarna förstår ju inte varför vi driver frågan om mer resurser om det samtidigt finns stora överskott, säger ST:s Annika Aronsson, som även sitter i ST:s förbundsstyrelse.
”Det känns hemskt att det finns ett sådant överskott samtidigt som vi arbetar i slimmade organisationer.”
Hon betonar att det ser mycket olika ut mellan lärosätena.
– Det är lite orättvist och det känns hemskt att det finns ett sådant här överskott samtidigt som vi arbetar i oerhört slimmade organisationer, där administratörerna har för mycket att göra och studenterna inte får tillräckligt med lärartid, för att undervisningsuppdraget på varje lärare hela tiden ökar.
Hur kan det då komma sig att det finns så mycket kapital på universiteten? Enligt Annika Aronsson beror det förmodligen på att de externa forskningsmedlen inte hinner förbrukas för att lärosätena inte förmår anställa i den takt de önskar.
Lund: ”Symptom på sjukdom”
Från Lunds universitet kommer en kompletterande förklaring. Enligt planeringschef Tim Ekberg beror det på systemet för forskningsfinansiering. Externa och därmed osäkra pengar spelar en stor roll för forskarna. För att parera ovissheten sparar forskningsledare utifall de skulle bli utan pengar inom en nära framtid.
Sparandet i Lund
Vid utgången av 2016 uppgick Lunds myndighetskapital till 1 457 miljoner kronor fördelat på 358 miljoner inom utbildning och 1 099 miljoner inom forskning. Universitetsstyrelsen satt upp ett mål om att minska myndighetskapitalet i förhållande till verksamhetens kostnader. Dagens cirka 1,5 miljarder motsvarar 18 procent av kostnaderna för 2016, och denna siffra ska ner till måltalet 15 procent till utgången av 2018. Källa: Lunds Universitets årsredovisning 2016.
Han beskriver universitetet som sammantaget ganska välfinansierat. Lund är också ett av de lärosäten som har ett stort myndighetskapital, cirka 1,5 miljarder.
– Men det är fördelat på 17 000 aktiviteter, så det är inte så att vi centralt kan komma åt att använda det, förklarar Tim Ekberg.