Helene Hellmark Knutsson (s), minister för utbildning för högre utbildning och forskning, lämnade på torsdagen över direktiven för utredningen om styrning och resurstilldelning för högskolan. Utredningen ska titta både på relationen mellan regeringen och enskilda lärosäten och på hur finansiering av högskolan skulle kunna förändras.
– Dagens system har snart 25 år på nacken. Det finns saker som fungerar bra, men det har i flera utredningar påpekats att finansieringen inte fungerar optimalt för det uppdrag som högskolan har de kommande decennierna, säger Helene Hellmark Knutsson.
I dagens system finansieras utbildningsverksamheten genom att titta på studenternas helårsprestationer. Högskolorna får helt enkelt pengar efter hur många studenter som har genomfört sin utbildning med godkända betyg under det gångna året. Systemet, som infördes vid högskolereformen 1993, har bland annat kritiserats för att utbildningar där många inte klarar kurser kan tappa i kvalitet med minskade resurser, vilket drabbar alla studenter. Forskning finansieras i dag helt separat från utbildningssystemet, både genom skattemedel och externa aktörer.
Lyfter breddad rekrytering och jämställdhet
Utredningen ska, förutom att se över finansieringssystemet, titta på hur styrning och ansvar för högskolan ska fördelas mellan regeringen och enskilda lärosäten, bland annat vad gäller fördelning av utbildningsplatser och profilering för enskilda lärosäten. Vissa frågor ska särskilt lyftas i utredningsarbetet: breddad rekrytering, jämställdhet och hållbarhet. Samt att det måste möjliggöra för högskolan att planera långsiktigt.
– Det ska vara ett långsiktigt hållbart system. Det system vi har nu har hållit i en kvarts sekel, och det är min ambition att nästa också ska kunna göra. Det måste kunna vara robust inför omställningar i samhället, förändringar i demografin, ekonomisk tillväxt eller arbetsmarknaden, säger Helene Hellmark Knutsson.
Har lyssnat på TCO
Direktiven lyfter också särskilt livslångt lärande: ”För att möjligheten till livslångt lärande ska vara reell krävs flexibilitet i både utbildningsutbud och utbildningsformer, t.ex. genom utbildning på distans och på deltid samt genom validering av tidigare kunskaper och erfarenheter.”
Högskolorna ska möta privata och offentliga arbetsgivares behov av fort- och vidareutbildning, genom till exempel uppdragsutbildning.
– Jag tycker man kan säga att regeringen har gått på TCO:s linje vad gäller vidareutbildning för yrkesverksamma, säger German Bender, utbildningspolitisk utredare på TCO.
Att en parlamentarisk referensgrupp ska tillsättas är också välkommet, menar han. På så sätt kan en bred långsiktig överenskommelse säkras.
Ska vara klar 2018
Särskild utredare blir Pam Fredman, professor i neurokemi och rektor för Göteborgs universitet. Hon har tidigare även varit ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund och ledamot i innovationsrådet.
Bättre möjligheter för validering av reell kompetens borde man kunna lägga förslag om tidigare.
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 3 december 2018. Men det finns delar som German Bender på TCO tycker borde kunna genomföras redan innan dess.
– Bättre möjligheter för validering av reell kompetens borde man kunna lägga förslag om tidigare. Även utbildningsutbudet, som TCO tidigare lyft som en viktig fråga. Där finns en bred samstämmighet, man borde inte behöva vänta tills utredningen kommit med sitt slutbetänkande.