Det är den parlamentariska landsbygdskommittén som föreslår att högskolor och universitet får i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning.
– Högskolorna är nationella resurser, men det finns en poäng i att de har en förankring i regionen och det näringsliv som finns där, säger TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.
– Det finns ingen motsättning mellan att vara ett ledande universitet med högkvalitativ forskning och samtidigt samarbeta i regionen där de finns. Det är viktigt både för att bredda rekryteringen och skapa samarbeten.
Förslag sedan tidigare
TCO har tidigare tagit fram ett förslag som går ut på att ge högskolorna nya resurser för att utbilda personer som varit ute i arbetslivet ett tag och behöver fylla på sina utbildningar. För några decennier sedan fanns det betydligt mer av det slaget av utbildningsinsatser, men numera har det blivit betydligt ovanligare, säger Samuel Engblom.
– Lärosätena är mycket intresserade, de har redan en god kunskap om hur man ska utforma den här typen av utbildningar.
Rakt motsatt inställning har akademikerorganisationen Saco. I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver Saco:s ordförande Göran Arrius att de svenska högskolorna redan har en ”mycket hög tillgänglighet” och att det därför inte behövs fler lärosäten. Dessutom, anser Saco, skulle en ökad decentralisering ”försämra högskolekvaliteten ytterligare”.
”Vi säger inte att det ska bli fler högskolor, bara att de som redan finns ska bli mer tillgängliga”
Samuel Engblom menar att Saco inte har förstått vad det handlar om.
– Vi säger inte att det ska bli fler högskolor, bara att de som redan finns ska bli mer tillgängliga, där undervisning på fler platser är ett sätt. Det har framförallt betydelse när folk är lite äldre och har familj, då är de inte längre så mobila. Och när det gäller kvaliteten förstår jag inte hur de tänker. Den avgörs ju av helt andra faktorer.
Remisstiden för utredningen gick ut i veckan. Avsikten är att den ska resultera i en proposition nästa vår.