Högskoleprovet föreslås få en mindre betydelse vid antagning till högskolestudier, någonting som skulle kunna öka ”överrepresentationen” av kvinnor på högskolorna, enligt utredaren Jörgen Tholin. I dag är kvinnor redan i majoritet bland studenterna på landets högskolor.
– Uttryckt enkelt har kvinnor högre betyg men män får bättre resultat på högskoleprovet, så en ökad överrepresentation av kvinnor på högskoleutbildningarna kan bli en konsekvens, säger Jörgen Tholin under en presskonferens på onsdagen.
I dag tillsätts 33 procent av platserna på högskoleutbildningar genom högskoleprov, en siffra som utredningen föreslår sänks till minst 15 procent. Det finns dock utrymme för lärosätena att anta fler än så via högskoleprovet.
– Om man tittar på exempelvis lärarutbildningarna så är det väldigt få som behöver söka in genom högskoleprovet vilket innebär att man måste söka sig väldigt långt ner i resultaten på högskoleproven för att anta de här 33 procenten, säger Jörgen Tholin.
”Ökad överrepresentation av kvinnor på högskoleutbildningarna kan bli en konsekvens.”
Dessutom föreslås högskoleprovet få en åldersgräns på 19 år, eller det år eleven börjar på tredje året i gymnasiet, liksom en kortare giltighetstid på 3 år i stället för dagens 5 år. I utredningen föreslås också en begränsning på hur många gånger den enskilde får göra högskoleprovet.
– Högskoleprovet ska vara en andra chans, då är det rimligt att man försöker med den första chansen först vilket är betygen. Huvudvägen in ska vara gymnasieskolan men det ska finnas fler vägar, säger Jörgen Tholin.
Högskolorna ska också bli mer avreglerade vad gäller tillträde och få större utrymme att besluta om ”lokala urvalsgrunder”. Det kan innebära en sammanvägning av olika meriter som lärosätena anser viktiga. Upp till 42 procent av platserna ska lärosätena kunna fördela utan tillstånd från UHR, Universitets- och högskolerådet.
Ett särskilt nationellt behörighetsprov föreslås för att ge möjlighet för exempelvis elever som avbrutit gymnasiestudier eller studenter från andra länder att få sina kompetenser bedömda för högskolestudier. Behörighet föreslås uttryckas i ”kompetenser” snarare än specifika gymnasiekurser som det ser ut i dag.
– Grundläggande behörighet uttrycks i kompetenser i stället för gymnasiekurser. Vad är det för kompetenser vi letar efter när vi säger att någon har behörighet till högskolestudier? Läsföreståelse, engelska, problemlösning, vetenskapligt förhållningssätt. Om man uttrycker den grundläggande behörigheten i kompetenser så kan man göra ett nationellt behörighetsprov för att visa att man har de kompetenserna med sig, säger Jörgen Tholin.
Till det nationella behörighetsprovet föreslås en åldersgräns på 24 år.
Meritpoängen skrotas
Meritpoängen på gymnasiet vill man ta bort. I dag kan gymnasieelever få extra meritpoäng genom att exempelvis läsa vissa kurser i moderna språk. En anledning till att meritpoängen infördes var att uppmuntra kunskaper som det ansågs finnas ett särskilt stort behov av.
– Vi föreslår att meritpoängen avskaffas. Det är uppenbart i Sverige att vi inte har mer språkkunskaper än engelska men det ska lösas på grundskolan inte med tillträde, säger Jörgen Tholin.
Även möjligheten att komplettera gymnasiebetyg i efterhand för att få högre betyg tas bort, förutom möjligheten att läsa upp från underkänt till godkänt. Jörgen Tholin betonar att man velat minska inslagen av sådant som kostar pengar för att få tillträde till högskolestudier, så som extra studieinsatser och högskoleprov.
Ändrad giltighetstid för högskoleprovet föreslås införas från och med våren 2019. Försöksverksamhet med nationellt behörighetsprov och kompetensbeskrivning vill man se bedrivas 2017-2024, någonting som beräknas kosta 51 miljoner kronor.
Utredningen lämnades på onsdagen över till Helene Hellmark Knutson (S), minister för högre utbildning och forskning. Nu går utredningen ut på remiss.