Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Utredning vill minska högskoleprovets betydelse Jörgen Tholin presenterade Tillträdesutredningen på onsdagen. Foto: Simon Markusson

Utredning vill minska högskoleprovets betydelse

Högskolestudier En åldersgräns för att göra högskoleprovet, avskaffande av gymnasiala meritpoäng och införandet av ett särskilt nationellt behörighetsprov. Det föreslås i den statliga Tillträdesutredningen.
15 Mar 2017

Högskoleprovet föreslås få en mindre betydelse vid antagning till högskolestudier, någonting som skulle kunna öka ”överrepresentationen” av kvinnor på högskolorna, enligt utredaren Jörgen Tholin. I dag är kvinnor redan i majoritet bland studenterna på landets högskolor.

– Uttryckt enkelt har kvinnor högre betyg men män får bättre resultat på högskoleprovet, så en ökad överrepresentation av kvinnor på högskoleutbildningarna kan bli en konsekvens, säger Jörgen Tholin under en presskonferens på onsdagen.

I dag tillsätts 33 procent av platserna på högskoleutbildningar genom högskoleprov, en siffra som utredningen föreslår sänks till minst 15 procent. Det finns dock utrymme för lärosätena att anta fler än så via högskoleprovet.

– Om man tittar på exempelvis lärarutbildningarna så är det väldigt få som behöver söka in genom högskoleprovet vilket innebär att man måste söka sig väldigt långt ner i resultaten på högskoleproven för att anta de här 33 procenten, säger Jörgen Tholin.

”Ökad överrepresentation av kvinnor på högskoleutbildningarna kan bli en konsekvens.”

Dessutom föreslås högskoleprovet få en åldersgräns på 19 år, eller det år eleven börjar på tredje året i gymnasiet, liksom en kortare giltighetstid på 3 år i stället för dagens 5 år. I utredningen föreslås också en begränsning på hur många gånger den enskilde får göra högskoleprovet.

Jörgen Tholin, regeringens särskilda utredare. Foto: Simon Markusson

– Högskoleprovet ska vara en andra chans, då är det rimligt att man försöker med den första chansen först vilket är betygen. Huvudvägen in ska vara gymnasieskolan men det ska finnas fler vägar, säger Jörgen Tholin.

Högskolorna ska också bli mer avreglerade vad gäller tillträde och få större utrymme att besluta om ”lokala urvalsgrunder”. Det kan innebära en sammanvägning av olika meriter som lärosätena anser viktiga. Upp till 42 procent av platserna ska lärosätena kunna fördela utan tillstånd från UHR, Universitets- och högskolerådet.

Ett särskilt nationellt behörighetsprov föreslås för att ge möjlighet för exempelvis elever som avbrutit gymnasiestudier eller studenter från andra länder att få sina kompetenser bedömda för högskolestudier. Behörighet föreslås uttryckas i ”kompetenser” snarare än specifika gymnasiekurser som det ser ut i dag.

– Grundläggande behörighet uttrycks i kompetenser i stället för gymnasiekurser. Vad är det för kompetenser vi letar efter när vi säger att någon har behörighet till högskolestudier? Läsföreståelse, engelska, problemlösning, vetenskapligt förhållningssätt. Om man uttrycker den grundläggande behörigheten i kompetenser så kan man göra ett nationellt behörighetsprov för att visa att man har de kompetenserna med sig, säger Jörgen Tholin.

Till det nationella behörighetsprovet föreslås en åldersgräns på 24 år.

Meritpoängen skrotas

Meritpoängen på gymnasiet vill man ta bort. I dag kan gymnasieelever få extra meritpoäng genom att exempelvis läsa vissa kurser i moderna språk. En anledning till att meritpoängen infördes var att uppmuntra kunskaper som det ansågs finnas ett särskilt stort behov av.

– Vi föreslår att meritpoängen avskaffas. Det är uppenbart i Sverige att vi inte har mer språkkunskaper än engelska men det ska lösas på grundskolan inte med tillträde, säger Jörgen Tholin.

Även möjligheten att komplettera gymnasiebetyg i efterhand för att få högre betyg tas bort, förutom möjligheten att läsa upp från underkänt till godkänt. Jörgen Tholin betonar att man velat minska inslagen av sådant som kostar pengar för att få tillträde till högskolestudier, så som extra studieinsatser och högskoleprov.

Ändrad giltighetstid för högskoleprovet föreslås införas från och med våren 2019. Försöksverksamhet med nationellt behörighetsprov och kompetensbeskrivning vill man se bedrivas 2017-2024, någonting som beräknas kosta 51 miljoner kronor.

Utredningen lämnades på onsdagen över till Helene Hellmark Knutson (S), minister för högre utbildning och forskning. Nu går utredningen ut på remiss.

15 Mar 2017
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Simrad Husain 17 Sep 2017:

    Det ända som inte är skit med skolsystemet skall tas bort. Jag har nyss börjat på mitt första år på gymnasiet och är glad att ändringarna inte kommer införas under min tid här. Varför ska man ta bort merit och minska betydelsen på högskoleprovet men låta ett onödigt och hjärndött ämne som idrott förstöra vägningen på ditt merit? På idrotten finns det två kriterier och en av handlar om hur bra man springer. Mycket viktigt för plugget och för framtiden av Sverige. Springer du 100 meter på 13 sekunder eller 11? Detta bestämmer om du kommer in på Karolinska eller om du är värdelös/ inte är smart.

    Man kan undra varför kvinnor får bättre betyg men sämre poäng under högskoleprovet, ett prov som bevisar IQ/smarthet, som inte betyg gör på något sätt. Det är för att de flesta lärarna är killar som föredrar sina tjej elever och för att tjejer är mer ambitiösa än killar med sina studier och kan endast plugga men är egentligen inte väldigt smarta. Jag antar väl att asiatiska länder har ett system som inte baserar sig på hur fin en tjej är och därför får hon betyg, utan har de ett system som baserar sig till alla, endast beroende på hur smarta de är. Jag kanske har fel och de kanske också kollar på ”the beauty of a girl”.

    Typiskt för idrottsbetyget:

    Teori – A
    Springa & annat bullshit – E
    Slutbetyg – E

    Detta kan inte fixas för att skolan inte ger någon annan chans att bevisa sina kunskaper. Nu när de ändå ska ta bort komplettering för ett betyg som inte indikerar att du är hjärndöd.

    Istället för att fixa detta riggade system bör Sverige ta bort meriter och minska värdet på högskoleprovet. Mycket bra jobbat med era skitiga system. Jag kan inte säga något objektivt om att bara få göra provet när en har börjat sitt tredje år men det kommer nog definitivt skapa problem mellan eleverna som gör provet första året men inte kan göra det under sitt andra år på grund av ändringen. Jag antar väl att ni har en lösning till det (kanske att bara nya elever bör följa regeln, men då kan det bli avundsjuka mellan sina first years och second years för att de har det enklare för en bra framtid).

    Det är min åsikt på hur Sverige vill förstöra sitt land. It’s only my opinion. Ps. jag är väldigt dålig på språk och jag skulle gärna vilja se åsikter från andra gällande artikeln.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.