Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Pressat arbete förklarar största delen av könsskillnaden Frukostseminarium med TCO om återhämtning på arbetet. Från vänster Dalia Eid, Vision, Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik SKL, Eva Nordmark, ordförande TCO, och Johanna Palmström, moderator. Foto: Carola Andreasson

Pressat arbete förklarar största delen av könsskillnaden

Sjukskrivning Kvinnor har sämre möjligheter till återhämtning under arbetsdagen. Forskning av Mats Hagberg, professor i arbetsmedicin, visar att 60 procent av skillnaden i sjukskrivningar längre än 14 dagar kan förklaras med kvinnors bristande återhämtningsmöjligheter på jobbet.
6 Mar 2018

Kvinnor tar inte bara mer ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet, de har också i genomsnitt sämre möjligheter till återhämtning på arbetet.

Och den skillnaden, alltså de sämre möjligheterna till återhämtning under arbetsdagen, har större effekt på sjukskrivningarna än brist på återhämtning i hemmet.

Det var resultat som förvånade Mats Hagberg, en av forskarna bakom studien. Han är överläkare och professor i arbetsmedicin vid Göteborgs universitet.

Vi fann att återhämtning i arbetet förklarar 60 procent av skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor.

Mats Hagberg, professor vid Göteborgs universitet. Foto: Carola Andreasson

– Min hypotes var att återhämtning utanför arbetet var viktigare för kvinnor jämfört med män, eftersom kvinnor brukar ta större ansvar för barn och familj. Men jag hade fel. Återhämtning i arbetet var viktigare än utanför arbetet, säger Mats Hagberg.

I datamaterialet som användes till studien (med uppgifter om sjukskrivningar från 2013) förekommer sjukskrivningar längre än 14 dagar i något mer än dubbelt så hög utsträckning för kvinnor jämfört med män. Studien visar att kvinnor har sämre möjligheter till återhämtning både under arbetet och efter arbetet, och att en stor del av skillnaden i sjukskrivningar mellan könen kan förklaras just med de sämre möjligheterna till återhämtning på arbetet.

– Vi fann att återhämtning i arbetet förklarar 60 procent av skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor. Även återhämtning utanför arbetet har betydelse.

I studien undersöktes sjukfrånvaron två år efter att kvinnor och män som utgjorde ett representativt urval av Sveriges befolkning besvarade en enkät med bland annat återhämtningsfrågor (3534 män och 4115 kvinnor). Studien publicerades i den engelskspråkiga vetenskapliga tidskriften Plos One i juli 2017.

Frågorna i enkäten är konkreta och kontrollerar om personen exempelvis har möjlighet att ta pauser när som helst för att prata, möjlighet att själv bestämma arbetstakt eller bestämma arbetstider. Två frågor ställs också om återhämtning utanför arbetet: Anser du att du får tillräckligt med sömn? Utöver sömnen, tycker du att du får tillräckligt med vila/avkoppling mellan arbetsdagarna?

De viktigaste faktorerna för bra återhämtning var, enligt Mats Hagberg, möjligheten att styra över sitt arbete och sin arbetstid. Känslan av att ha kontroll.

– Att öka medarbetarnas känsla av kontroll över sitt arbete är en sak man skulle kunna göra för att förbättra återhämtningen, säger Mats Hagberg.

Fler kvinnor i anspända arbetssituationer

I dag, tisdag, presenterade Mats Hagberg sin studie på TCO:s frukostseminarium, ”Ropen skalla – återhämtning åt alla” som uppmärksammar just frågan om återhämtning på jobbet, och den skillnad som finns mellan kvinnor och mäns villkor. Ulrika Hagström, arbetsmiljöutredare på TCO, förvånas inte av att möjligheten till återhämtning på arbetsplatsen har så stor betydelse för kvinnor.

Ulrika Hagström, utredare arbetmiljö TCO. Foto: Carola Andreasson

– Jag har varit med i referensgruppen till Arbetsmiljöverkets sexåriga forskningsprojekt där man har undersökt skillnaden mellan mansdominerad och kvinnodominerad verksamhet i olika kommuner. Där framkommer också just att det är stora skillnader i ohälsofaktorer i kvinnodominerade verksamheter och mansdominerade verksamheter. Det är också skillnader i vad man har för administrativt stöd, och kvinnliga chefer har exempelvis oftare över 30 medarbetare, säger Ulrika Hagström.

En anspänd arbetssituation är en kombination av hög arbetsbelastning och låg kontroll.

Inom TCO-facken finns många yrkesgrupper som är särskilt utsatta för stress – och sjukskrivningar. Det är framför allt kontaktnära bristyrken som sjuksköterskor, lärare och socialsekreterare. Enligt en sammanställning som TCO gjort av statistik över tjänstemännens arbetssituation, med siffror från Arbetsmiljöverket, framkommer också att kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland personer med en så kallad anspänd arbetssituation.

– En anspänd arbetssituation är en kombination av hög arbetsbelastning och låg kontroll. Anspänt arbete bland tjänstemännen är dubbelt så vanligt bland kvinnor, säger Ulrika Hagström.

”Försöker att inte dricka för mycket vatten”

Eva Nordmark, ordförande TCO, hoppades på seminariet på fler studier som tittar på skillnaderna i mäns och kvinnors villkor och delade med sig av en erfarenhet från ett arbetsplatsbesök på Sahlgrenska universitetssjukhusets akutavdelning:

– Läkaren berättade för mig att när hon är ansvarig chef under nätterna då ställer hon klockan på ringning för att påminna sin personal att gå på toaletten. De försöker att inte dricka så mycket för att inte behöva gå på toaletten. Det är på den nivån på vissa arbetsplatser, och vi måste komma ifrån det, säger Eva Nordmark.

Att ha höga krav måste motsvaras av att ha kontroll att styra upp ditt arbete.

Det är en problematik som försvåras av att det i många utsatta yrken råder stor brist på kvalificerad personal. Inte minst när luckor måste fyllas till följd av just sjukskrivningar.

– Att ha höga krav måste motsvaras av att ha kontroll att styra upp ditt arbete. I flera av de här grupperna – lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, chefer inom äldre- och handikappomsorg – så ser vi att kraven är väldigt höga men möjligheten till inflytande mycket låg vilket gör att det är ett anspänt arbete. Det är inte bara det anekdotiska, vi har statistik, säger Eva Nordmark.

 

Många vittnesmål i Vårdförbundet

Alicia Lycke, förbundsombudsman på Vårdförbundet, berättar för Arbetsvärlden att förbundet får många vittnesmål från medlemmar, förtroendevalda på arbetsplatserna och de regionala skyddsombuden om hur bristen på personal påverkar arbetsmiljön inom vården.

Det kan röra sig om en situation med många vakanser, eller att bemanningsmåttet inte riktigt svarar mot verksamhetens omfattning – brist på vila och återhämtning samt risker i yrkesutövningen.

– Jag skulle säga att vi fått ett genombrott av samtalet om bristyrken under 2017. Om vi tidigare hade mycket diskussioner inom vårdens förbund så har frågan nu lyfts upp bredare i samhällsdebatten, säger Alicia Lycke till Arbetsvärlden.

Mer ska göras av färre, på kortare tid

Enligt henne har situationen med bristyrken stor påverkan på arbetsmiljön inom sjukvården oavsett driftsform. Hög personalomsättning, rotationstjänstgöring och jour är några faktorer som försvårar möjligheten att hitta en rimlig arbetsbelastning.

– Det här påverkas också av att det finns brist på legitimerad personal. Mer ska göras av färre, på kortare tid, säger Alicia Lycke.

Hon har lång erfarenhet av arbetsmiljöutveckling inom sjukvården och enligt hennes bedömning har problemet med stress och känslan av otillräcklighet bara blivit större. I dag, menar hon, sätts inte negativ stress bara i samband med risker för ohälsa utan också för verksamhetens kvalité.

– Det här problemet blir förstås extra pressande när man arbetar med människors hälsa och har ett stort ansvar.

Precis som hos lärarna så försvinner många sjuksköterskor till andra yrken innan de hunnit bli erfarna

 

För många sjuksköterskor kan schemaläggningen ställa till det.

– Det är vanligt med decentraliserad schemaläggning, ungefär som tvättstugescheman där man skriver upp sig på en rad, trots att verksamheten har en strukturell underbemanning. Det kan exempelvis leda till att vissa typer av erfarenhet saknas på en del pass vilket försvårar arbetet. Ett annat problem är att man kan behöva stanna nästa arbetspass för att någon inte kommer, eller schemaraden är obesatt.

Utmaningarna väntas också bli större i framtiden, då behoven av sjuk- och omvårdnad ökar och det pågår en debatt om vilka resurser som kommer behövas för att upprätthålla välfärden.

– Här behövs organisatoriska förändringar så att de som behöver vård, de som arbetar i vården och de system som finns för att styra blir långsiktigt hållbara. Det förutsätter bättre gemensamma samtal om vilka utmaningar och utvecklingsbehov vi ser framför oss, säger Alicia Lycke.

6 Mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.