Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Få upplever minskad arbetsbörda vid deltid – Det mest konkreta resultatet som man ser när någon går ner i arbetstid är kanske att personen går hem klockan 15:20, men det betyder inte per automatik att arbetsuppgifterna blivit färre, säger Stina Jakobsson till Arbetsvärlden. Drygt fyra av tio tjänstemän i Unionens enkät som gått ner i arbetstid uppger att arbetsbördan inte gått ner motsvarande grad. Foto: Christine Olsson / TT

Få upplever minskad arbetsbörda vid deltid

Arbetstid 4 av 10 privatanställda tjänstemän som gått ner i arbetstid upplever inte att arbetsbördan anpassas. Stina Jakobsson, utredare på Unionen och rapportförfattare, menar att det är särskilt svårt för tjänstemän att veta hur de ska anpassa arbetsuppgifterna.
– Du kan inte bara hoppa över vart femte möte, säger Stina Jakobsson till Arbetsvärlden.
29 jan 2018

Att gå ner i arbetstid kan för många vara ett sätt att få mer tid med familjen och få livspusslet att gå ihop. För kvinnliga tjänstemän är just vård av barn den allra vanligaste orsaken till att gå ner i arbetstid.

Men det finns en risk att hamna i fällan där deltid bara innebär samma mängd arbete – fast på kortare tid.

Bara knappt tre av tio instämde i att deras arbetsbörda minskat i motsvarande grad

En ny rapport från Unionen, ”Vem lägger livspusslet?”, visar att deltid inte bara ger lägre lön utan dessutom kan leda till mer snarare än mindre stress.

Resultat i korthet

  • Männen bland privata tjänstemän jobbar deltid i mycket mindre utsträckning än kvinnorna i samtliga branscher och län. Det är tre gånger så vanligt att kvinnor jobbar deltid.
  • Sett till åldersgrupper så är andelen privata tjänstemän som arbetar deltid högst bland unga (under 25 år) och äldre.
  • Andelen mammor med hemmavarande barn som arbetar deltid har sedan år 2006 minskat från 36 procent år till 27 procent bland privata tjänstemän. Under motsvarande tioårsperiod har andelen pappor med hemmavarande barn som jobbar deltid varit ganska oförändrad runt 5 procent.
  • Bland privata tjänstemän i åldrarna 25-54 är det papporna som arbetar deltid i allra lägst usträckning; också i mindre utsträckning än män utan barn.
  • Fyra av tio föräldrar som gått ner i arbetstid uppger att arbetsbördan inte minskat i motsvarande grad.
  • De regionala skillnaderna i deltidsarbete bland Unionens medlemmar är stora. Bland kvinnor jobbar lägst andel deltid i Stockholms län och högst andel jobbar deltid på Gotland.

Källa: "Vem lägger livspusslet?", en rapport om deltid från Unionen

+ Expandera

Unionen genomförde under hösten 2017 en enkätundersökning bland privata tjänstemän med barn upp till 11 år.

De som uppgav att de gått ner i arbetstid för att få bättre balans mellan arbetsliv och föräldraskap fick också uppge i vilken grad de instämde med påståendet: ”Efter att jag gick ner i arbetstid har min arbetsbörda minskat i motsvarande grad.”

Fyra av tio snuvade

Drygt fyra av tio svarande instämde inte i påståendet och upplevde alltså inte en motsvarande minskning i arbetsbörda.

Stina Jakobsson, utredare Unionen.

Bara knappt tre av tio instämde i att deras arbetsbörda minskat i motsvarande grad som arbetstiden.

Stina Jakobsson, som är utredare på Unionen och författare till rapporten, är inte förvånad av resultatet:

– Nej. Man hör ofta en jargong från personer som överväger deltid eller jobbar deltid att de ändå får göra lika mycket som tidigare och anledningen till att jag ville göra den här rapporten var just att jag ville se hur det faktiskt ser ut för våra medlemmar, säger Stina Jakobsson till Arbetsvärlden.

 

Det är tydligt att vi fortfarande har ett samhälle där män och kvinnor ses ha olika roller

– Jag hade redan en misstanke om att många upplever att de inte får minskad arbetsbörda när de går ner i arbetstid.

Vad kan det här bero på?

– Som enskild anställd tror jag det kan vara svårt att stå på sig och förklara att man inte kan göra lika mycket längre. Man vill inte att någon ska titta snett på en så man kanske börjar ta en kortare lunch och försöker hinna med mer när man är på jobbet, säger Stina Jakobsson.

Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med arbetsgivaren så att arbetsbelastningen verkligen motsvarar arbetstiden

– Det mest konkreta resultatet som man ser när någon går ner i arbetstid är kanske att personen går hem klockan 15:20, men det betyder ju inte per automatik att arbetsuppgifterna blivit färre.

Hon understryker också att det i många tjänstemannajobb är ganska svårt att kvantifiera arbetsuppgifterna och prestationen. Att gå ner i arbetstid – och lön – med 20 procent innebär inte att mejlen och mötena blir 20 procent färre till antalet.

– Jobbar man i butik så är det enklare att gå ner i arbetstid: du är där och utför ditt arbete i sex timmar och sedan går du hem. Som tjänsteman kan du inte bara tacka nej till vart femte möte, säger Stina Jakobsson.

Hur löser man det?

– Jag tror det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med sin arbetsgivare så att arbetsbelastningen verkligen motsvarar den arbetstid man har. Man kan också tänka sig att man gör någon form av uppföljning där man kan jämföra hur arbetsbördan förändrats.

Kan facket göra någonting?

– Från centralt håll kan vi belysa frågan i förhoppning om att arbetsgivare uppfattar problemet och tänker till när det gäller de egna anställda. Sedan kan det också drivas som en lokal facklig fråga ute på arbetsplatserna, säger Stina Jakobsson.

Allt färre på arbetsmarknaden jobbar i dag deltid. Det är kvinnorna som står för den här utvecklingen.

Det är väldigt viktigt att man inte straffas för att man går ner i arbetstid

Andelen kvinnor som jobbar deltid har minskat kraftigt sedan 1980-talet, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. År 1987 arbetade hela 45 procent av kvinnorna i arbetskraften deltid; en andel som sjunkit till 29 procent år 2015. Det är ungefär tre gånger så vanligt att kvinnor jobbar deltid som att män gör det. Den nya ”heltidsnormen” välkomnas av Unionen:

– Jag vill också betona att Unionen tycker det är positivt att allt fler arbetar heltid, men det är väldigt viktigt att man inte straffas för att man går ner i arbetstid, säger Stina Jakobsson.

I rapporten framgår det dock att de som jobbar allra mest är män med barn. De jobbar alltså till och med mer än männen som inte har barn.

 

 

– Det är tydligt att vi fortfarande har ett samhälle där män och kvinnor ses ha olika roller, även om kvinnorna har börjat jobba mer än tidigare. Bland tjänstemän brukar familjebildningen komma efter att man gått klart en utbildning och har ett hyfsat kvalificerat jobb; man är ganska etablerad på arbetsmarknaden. Män skaffar ofta barn när de befinner sig i karriären och väljer då också att jobba mer, säger Stina Jakobsson.

– Kvinnorna går däremot oftare ner i deltid och anpassar i högre grad arbetslivet efter familjelivet när de får barn.

29 jan 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.