IFAU: Män belönas mer för sina egenskaper

Det har länge varit känt att kvinnors och mäns löneutveckling verkligen börjar gå isär när det första barnet kommer. Kvinnorna går då i högre utsträckning ner i deltid och är oftare föräldralediga, vilket kan påverka karriärmöjligheterna.

I en ny rapport från IFAU dras slutsatsen att det första barnets ankomst kan förklara ungefär halva lönegapet mellan män och kvinnor.

Studien följer omkring 30 000 jurister och ekonomer i Sverige i 20 års tid efter examen. Personerna i studien är födda under åren 1960–1970 och arbetar framför allt inom privat sektor.

Vår slutsats är att det finns flera förklaringar till könslönegapet

Vid 25 års ålder har de studerade männen och kvinnorna ungefär lika mycket betalt. Men längre fram i arbetslivet, vid 45 års ålder, så tjänar männen i genomsnitt 25 procent mer än kvinnorna.

– Familjebildandet är betydande för lönegapet och man kan se en tydlig dämpning av kvinnornas löneökningstakt efter att första barnet kommit, medan männens löneutveckling inte påverkas negativt alls. Däremot uppstår ett lönegap redan innan familjebildandet, säger Peter Skogman Thoursie, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av rapportförfattarna.

Kvinnor och män kommer alltså in på ungefär samma lönenivå men sedan går löneutvecklingen isär kontinuerligt hela vägen, och accelererar efter första barnet.

– Det skulle också kunna vara så att lönegapet innan första barnet kommer beror på att arbetsgivare redan har förväntningar på att en kvinnlig anställd kommer vara föräldraledig eller gå ner i arbetstid, men det är svårt att belägga en sådan hypotes, säger Peter Skogman Thoursie.

Män belönas mer

Män tenderar att arbeta på företag med färre anställda, företag där högutbildade kollegor får mer betalt och där fler arbetar heltid. Men enligt studien kan sådana här företagsskillnader bara förklara omkring 2–2,5 procentenheter av löneskillnaden.

– En av de mest intressanta sakerna i den här studien är att företagsskillnader inte kan förklara särskilt stor del av lönegapet. Det stämmer alltså inte att män får högre lön för att de oftare jobbar på spetsföretag, som man ibland hör som en möjlig förklaring, säger Peter Skogman Thoursie

Individernas egenskaper och hur de belönas för dessa har större betydelse för löneskillnaderna. Här drar forskarna slutsatsen att män belönas mer för samma egenskaper.

Det tycks inte heller som att männens löneförsprång kan förklaras av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden

– Vi ser att män belönas i högre utsträckning för sin erfarenhet, benägenhet att arbeta heltid och utbildningsgrad än kvinnor. När vi tittar på erfarenhet så använder vi ålder som en representation för den eftersom det är svårt att fånga erfarenhet i en sådan här studie.

Resonemanget är att med ålder följer erfarenhet som man förväntas få en viss avkastning för i form av lönepåslag. Den här avkastningen är ofta högre tidigt i arbetslivet än senare i karriären, exempelvis brukar lönerna öka mer mellan 26 och 27 års ålder än mellan 55 och 56 års ålder.

– Vi ser att män får särskilt hög avkastning under perioden i arbetslivet där löneökningarna brukar vara som störst, säger Peter Skogman Thoursie.

Lika rörliga på arbetsmarknaden

Det tycks inte heller som att männens löneförsprång kan förklaras av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, det vill säga en större benägenhet att byta företag och på så vis få upp lönen. De studerade männen och kvinnorna byter företag i ungefär lika stor omfattning, men männens årliga löneutveckling ökar mer än kvinnornas både när de byter företag och när de stannar.

– Utifrån vår modell så hamnar de oförklarade löneskillnaderna, alltså de som inte fångas upp av företagens egenskaper, de individuella egenskaper vi mäter och familjebildandet på ungefär 2,5 procent vid 45 års ålder.