Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Plattformsekonomin utmanar EU:s framtida arbetsmarknad EU-kommissionären Marianne Thyssen är mer orolig än den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson över hur plattformsekonomin utmanar de sociala trygghetssystemen. Arkivbild: AP Photo/Virginia Mayo)

Plattformsekonomin utmanar EU:s framtida arbetsmarknad

EU När EU:s arbetsmarknadsministrar och EU-kommissionären Marianne Thyssen sammanfattade den här kommissionens höjdpunkter, hamnar den sociala pelaren högst. Förhoppningarna är att den ska underlätta medlemsländernas framtida reformer. Men plattformsekonomin utmanar EU:s arbetsmarknad.
16 apr 2019

En nöjd och hoppfull Marianne Thyssen, EU-kommissionär för arbetsmarknadsfrågor, öppnade i veckan konferensen The Future of Work, om Europas framtida arbetsmarknad.

Kommissionens högnivåkonferens hölls i Bryssel, och var både ett tillfälle att sammanfatta vad kommissionen gjort för att förbättra arbetsvillkoren och det sociala trygghetssystemet sedan den tillträdde 2014, och att diskutera hur arbetet nu ska gå vidare som en förutsättning för tillväxt. 

Den sociala pelaren med resultattavlan ses av kommissionen som en milstolpe för europeisk arbetsmarknadspolitik. Och den är nu på plats. Den är inte bara en reform i sig, utan fungerar som ett nav kring vilken länderna kan genomföra förändringar utifrån sina egna förutsättningar.

Hon väckte beundran när hon presenterade Sveriges resultat: Europas högsta sysselsättningsgrad

När de framtida utmaningarna skulle diskuteras, var den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) huvudtalare vid ett av seminarierna. Hon väckte beundran när hon presenterade Sveriges resultat: Europas högsta sysselsättningsgrad, och högre sysselsättning för utrikes födda kvinnor än genomsnittet för EU:s kvinnor generellt, trots att Sverige i förhållande till antalet invånare tog emot flest asylsökande 2015.

Plattformsekonomin utmanar

Paul Schoukens, juridikprofessor vid forskningsinstitutet KU i Leuven, problematiserade dock Ylva Johanssons huvudpoäng: att det inte finns en motsättning mellan en väl utbyggd välfärd med högt socialt skydd och en stark, innovativ och konkurrenskraftig arbetsmarknad.

– Plattformarna utmanar nu vårt sätt att se på arbete, vad vi betraktar som arbete, framhöll Schoukens.

Det kommer att bli mycket svårt att pressa in de sociala trygghetssystemen i plattformsekonomin.

Korta påhugg utförs som en blandning av arbete och hobby-/sidoverksamhet, men som samtidigt ger inkomster. Här ligger den framtida utmaningen menade Paul Schoukens.

– Vi rör oss bort ifrån de sociala trygghetssystemen upphängda på att skydda arbetsinkomsterna, mot att i stället skydda människor utifrån vad de ser som inkomster.

– Det kommer att bli mycket svårt att pressa in de sociala trygghetssystemen i plattformsekonomin. Kanske måste vi acceptera att det inte längre är möjligt? avslutade Schoukens retoriskt.

Det är inte ett problem för det svenska systemet. För även om du tjänar pengar via plattformar så betalar du in sociala avgifter och är med i systemet.

När Ylva Johansson efter seminariet berättar för Arbetsom hennes syn på plattformsekonomis utmaningar:
– Det är inte ett problem för det svenska systemet, säger hon till Arbetsvärlden efter Paul Schoukens dragning. För även om du tjänar pengar via plattformar så betalar du in sociala avgifter och är med i systemet. 

Ylva Johansson säger att hon inte vill förminska att vi står inför utmaningar när arbete organiseras på nya sätt. Men att det heller inte finns anledning att överdriva – att detta skulle vända helt upp och ned på arbetsmarknaden.

Är det inget som utmanar den svenska modellen?

– Det är klart det gör. Hela frågan är om du är anställd eller inte. Och om du till exempel är anställd via en plattform, och du jobbar någon helt annanstans där arbetsgivaren inte finns närvarande, vem ansvarar då för att du har en trygg och säker arbetsmiljö?

– Vi hade en utredning som tittade på det, och som kom fram till att man borde utreda ett så kallat rådighetsansvar.

EU-kommissionären är mer orolig

Kommissionären Marianne Thyssen är utifrån ett EU-perspektiv betydligt mer oroad än den svenska arbetsmarknadsministern..

– Plattformsekonomins individualisering av arbetet kräver att EU och nationella beslutfattare tar tag i frågan, säger hon till Arbetsvärlden.

– Risken med individualiseringen är att om du arbetar hemma utan kolleger så blir det svårare att inbegripa arbetstagarna i den sociala dialogen.

Inte lämnas åt sig själva

Oavsett anställning ska den som arbetar ha tillgång till sociala trygghetssystem vad gäller hälsa, arbetslöshet och andra saker relaterade till levnadsvillkoren, understryker Marianne Thyssen.

Vi värderar den sociala dialogen högt. Om en grupp lämnar den så går fördelen med social dialog förlorad.

Frågor som: vem är anställd och vem är arbetsgivare i plattformsekonomin, vilken status har plattformsarbetaren, med vem ska hen förhandla – det är frågor som måste utvecklas och besvaras, menar hon.

– Plattformsarbetarna kan inte lämnas åt sig själva. Vi värderar den sociala dialogen högt. Om en grupp lämnar den så går fördelen med social dialog förlorad.

– Men vi ska inte säga till parterna i den sociala dialogen hur de ska göra detta, det är deras uppgift att lösa hur de ska finna varandra och organisera sig. Men vi måste fundera över detta tillsammans.

16 apr 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.