Hur många så kallade plattformsföretag det finns i Sverige vet ingen, inte heller hur många som får sin försörjning genom dem. Men de ökar och till skillnad från andra företag används teknik på ett nytt sätt. Den som vill ha en tjänst, en transport eller något annat utfört kopplas ihop med utföraren genom en automatisk matchning.
Annamaria Westregård, docent och lektor i arbetsrätt vid institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet, uppmanar parterna att börja fundera över hur plattformsföretagen ska omfattas av kollektivavtal. De som utför tjänster i de här företagen kan ibland inte vara anställda i formell mening och de som anlitar dem är inte arbetsgivare utan ofta kunder. Arbetsrätt och den svenska kollektivavtalsmodellen är inte anpassad till de här förhållandena.
– Det handlar visserligen inte bara om modellen och arbetsrätten. Skatte- och konkurrenslagstiftning är bara några exempel på vad som också påverkas när plattformsekonomin växer, säger hon till Arbetsvärlden på en konferens om Saltsjöbadsavtalet i förra veckan.
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitets centrum för arbetslivsforskning delar Annamaria Westregårds uppfattning att parterna behöver agera. Digitaliseringen kommer att påverka företagen och medlemmarna på en rad olika sätt.
– Företag och arbetsuppgifter kommer att förändras, en del arbetsuppgifter försvinner. Ännu så länge är det visserligen inte speciellt dramatiskt utan mer som en traditionell strukturomvandling. Men parterna behöver ha en beredskap för vad som väntar, säger han.
Unionen började uppmärksamma frågan om plattformsföretag och digitalisering för några år sedan, enligt förbundets ordförande Martin Linder.
– Både fack och arbetsgivare bör vara aktiva i den här frågan. Utvecklingen innebär både möjligheter och risker, säger han.
Tre avtal på plats
I dag har förbundet träffat avtal med tre företag. Instajobbs som är ett digtalt bemanningsföretag, JustArrived som förmedlar kontakter för nyanlända och Gigstr som bland annat förmedlar sälj- och marknadsföringsuppdrag. Att det finns betydligt fler plattformsföretag som Unionen skulle kunna träffa avtal med är sannolikt, men hur många går inte att uppskatta, enligt Martin Linder.
– Ännu så länge är plattformsekonomin ett begränsat fenomen. Det låter inte alltid så i debatten, men så är det.
Men det handlar om en bransch som växer och just därför är det viktigt för parterna att hänga med i utvecklingen, konstaterar han. Och det är inte svårare att skapa avtal för den här typen av företag jämfört med andra – även om innehållet i avtalen kan behöva anpassas. Det är också viktigt att öka kunskapen om vad ett kollektivavtal faktiskt innebär, konstaterar han.
När vi frågar studenterna, tycker de att en av fördelarna med att jobba hos oss är att vi har kollektivavtal
– När kollektivavtal kommer upp i den allmänna debatten handlar mycket om lön och arbetstider. Men det är så mycket annat som följer med avtalen. Tjänstepension och försäkringar är några exempel. Parterna har byggt upp ett samlat skydd som de som omfattas av kollektivavtal får del av, säger han.
Ett exempel på företag som har kollektivavtal är Instajobs, ett dotterbolag till Academic Work. Instajobs förmedlar extrapersonal till företag och organisationer som behöver någon som hoppar in med kort varsel – ett digitaliserat bemanningsföretag. Inhopparna är studenter som därmed får möjlighet att ta korta uppdrag som passar deras egna scheman. Eftersom tjänsten är digital finns den tillgänglig dygnet runt, alla dagar i veckan. Alla studenter är intervjuade och rekryterade av Instajobs och de får avtalsenliga löner och villkor när de jobbar. Studenterna söker jobben via en app, där det tydligt framgår vilken ersättning som gäller. När de accepterar uppdrag sker det genom bankid.
– Under uppdraget är studenten anställd av oss, enligt avtalet. När kunden har godkänt studentens tidrapport skickas löne- och fakturafiler till ekonomisystemet, som i sin tur genererar rätt faktura och lön, som betalas ut nästkommande fredag, säger Miguel de Freitas, vd för Instajobs.
Olika LO-avtal komplicerar tekniken
För Instajobs har det alltid varit självklart att ha kolllektivavtal.
– Vi ser det som en konkurrensfördel och när vi frågar studenterna, tycker de att en av fördelarna med att jobba hos oss är att vi har kollektivavtal, säger Miguel de Freitas.
Men inte minst LO-förbundens avtal är tämligen olika. Ersättningsnivåer för obekväm arbetstid och annat varierar till exempel. När Instajobs fakturerar ett kundföretag ska hänsyn tas till villkoren i kollektivavtalet som företaget tillämpar. De olika villkoren måste därmed programmeras in i Instajobs faktureringssystem.
– Tanken är att allt ska vara så enkelt som möjligt för studenterna och våra kundföretag. För att vi ska åstadkomma det krävs mycket resurser i form av programmeringsarbete och kompetens, säger Miguel de Freitas.
Efterlyser övergripande branschavtal
Han anser att fack och arbetsgivare borde undersöka om det inte är möjligt att träffa ett övergripande avtal för att underlätta.
– Den här branschen utvecklas väldigt snabbt och förenklingar behövs som fack och arbetsgivare skulle kunna bidra med, säger han.