Den sociala pelaren innehåller ingen lagstiftning utan är mer uttryck för en vision och viljeriktning för ett starkare socialt Europa. De tjugo principerna kan komma att såväl influera lagstiftning och policy som hur unionen använder medel framöver. Allt i den ordning som frågorna dyker upp på EU-agendan.
Här är de stora frågorna, koncentrerade till fem beslut, som är aktuella de närmaste månaderna och där den sociala pelaren kan spela en roll i besluten.
EU:s sociala pelare
EU:s sociala pelare utgörs av 20 principer inspirerade av EU:s fördrag (art. 3.3) där unionens mål anges vara att bli ”en social marknadsekonomi som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg”. De 20 punkterna delas in i tre grupper:
1. Lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknader (t.ex. rätt till utbildning och livslångt lärande, jämställdhet och lika lön för lika arbete för män och kvinnor)
2. Rättvisa arbetsvillkor (trygg och flexibel anställning, lön, anställningsvillkor samt balans mellan arbete och privatliv)
3. Socialt skydd och inkludering (rätt till barnomsorg, socialt skydd, arbetslöshetsersättning, pension samt hälso- och sjukvård).
Många av de 20 punkterna ingår redan i EU-samarbetet, vissa kan komma att skärpas medan andra punkter i dag regleras nationellt. EU-kommissionens ambition är att få ett politiskt åtagande för den sociala pelaren från såväl EU-regeringarna som Europaparlamentet vilket uppnås i Göteborg. Därefter skulle EU-kommissionen gå vidare och föreslå lagstiftning i vissa fall, rekommendationer i andra, eller uppmana de europeiska arbetsmarknadsparterna att sluta kollektivavtal.
1. Den europeiska planeringsterminen
Den tydligaste effekten av den sociala pelaren är den sociala resultattavla (social scoreboard) som skapas och påverkar planeringsterminen. I mars varje år presenterar regeringscheferna hur de ser på ekonomiska utmaningar. I juli ger Europeiska rådet därefter landspecifika rekommendationer till medlemsstaterna om hur de bör utforma sina nationella budgetar. Rekommendationerna är just rekommendationer och de flesta blir inte verklighet. Hittills har de ofta fokuserat på åtstramningspolitik.
Den sociala resultattavlan som nu lanseras innehåller tolv faktorer, till exempel livslångt lärande, ojämlikhet och fattigdom, som nu ska redovisas av länderna.
2. Utstationering
Utstationeringsdirektivet från 1996 ska revideras. Kommissionen har lagt förslag om lika lön för lika arbete, vilket är i linje med den sociala pelaren, och nu återstår för EU-parlamentet och Rådet att förhandla. Resultatet kan vara klart i början på nästa år.
Europaparlamentets förhandlingsmandat innehåller till exempel att direktivet ska ta lika stor hänsyn till sociala rättigheter som till den fria rörligheten för tjänster, det vill säga att direktivet ska vila på ”dubbel rättslig grund”. Parlamentets förslag – som i det mesta gillas av facken – strävar efter lika lön för lika arbete, vilket skulle förhindra social dumping.
3. Upplysningsdirektivet
Upplysningsdirektivet ska revideras. Direktivet kan komma att reglera arbetstagarbegreppet och föreskriva minimivillkor, det senare vilket i Sverige sköts av arbetsmarknadens parter och därför är kontroversiellt. I den sociala pelaren finns skrivningar om att lönen ska räcka till ett anständigt liv. Kan den sociala viljeyttringen påverka direktivet till att bli mer omfattande än annars?
De skandinaviska facken har reserverat sig mot Europafackets beslut. Nu återstår att se om Kommissionen verkligen väljer att utvidga direktivet
Här finns också en konflikt mellan arbetsgivarna och facken på Europanivå som kom upp på mötet i Göteborg. Facket har valt att inte förhandla med arbetsgivarna för att få fram ett gemensamt förslag, eftersom man har väntat sig ett förmånligt förslag från Kommissionen med ett ökat socialt fokus. De svenska facken har reserverat sig mot Europafackets beslut. Nu återstår att se om Kommissionen verkligen väljer att utvidga direktivet, vilket skulle kunna ses som en ”implementering” av den sociala pelaren, eller om man avstår.
4. Föräldraledighetsdirektivet
Ett reviderat direktivförslag kom i våras från Kommissionen och behandlas nu i parlamentet. Förslaget går i den sociala pelarens anda av jämställdhet och vill ge alla föräldrar minst fyra månaders föräldraledighet.
5. Bolagsrättspaketet
I slutet av november eller början på december ska EU-kommissionen föreslå hur företag enklare ska kunna flytta inom EU, i det så kallade bolagsrättspaketet. På grund av en dom i EU-domstolen, ”Polbud”, kan Kommissionens förslag komma att bli mindre socialt hänsynstagande än vad man ursprungligen tänkt.
Förslaget har egentligen inget med den sociala pelaren att göra. Men Kommissionen kommer, enligt uppgifter till Arbetsvärlden, att lyssna in signaler från de europeiska ledarna på det sociala toppmötet.
Så här kan man hålla på och lista frågor som dyker upp på EU:s agenda. I början av nästa år är det till exempel dags för en migrationsagenda. En revidering av socialförsäkringsförordningen pågår också. I anslutning till det finns en diskussion om att göra det svårare för dem som inte arbetar. Tvärtemot vad den sociala pelaren föreskriver.