Pandemin kan påverka EU-kommissionens beslut om minimilöner EU-kommissionär för sysselsättning är Nicolas Schmit (AP Photo/Francisco Seco)

Pandemin kan påverka EU-kommissionens beslut om minimilöner

Minimilöner ”Inte omöjligt”, tror TCO:s jurist, om att kommissionen påverkas av covid-krisen. I krisens spår höjs nu flera röster för en europeisk minimilön. Kommissionen förbereder beslut den 3 juni.
14 maj 2020

Kan frågan om en minimilön i EU ha hamnat i ett nytt läge på grund av pandemin? Nyligen publicerade Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet en artikel med rubriken Behöver EU en minimilön? Föreståndaren för centret, Jörgen Hettne pekar på att den ekonomiska krisen på grund av pandemin är värre än finanskrisen 2008. Därför är det, skriver Hettne ”viktigt att lyfta blicken och se frågan i ett bredare alleuropeiskt perspektiv”. Svaret, enligt Hettne, är att Europa behöver en minimilön.

Häromveckan skrev ansvariga ministrar i Spanien, Italien och Portugal i en gemensam artikel i portugisiska Publico om oumbärligheten av ett gemensamt minimiinkomstsystem för att solidariskt mildra krisen för europeiska löntagare. I sin argumentering hänvisar de tre till vad som står i den sociala pelarens antagna principer om ”rättvis lön” och ”respekt för arbetsmarknadsparternas oberoende”.

Frågan om en EU-minimilön är dessutom extra aktuell just nu. Den 3 juni håller nämligen kommissionen sin andra konsultationsrunda om minimilön och ska då meddela om man föreslår ett rättsligt bindande direktiv, eller om minimilöner ska regleras i en icke-bindande rekommendation.

Så kan då den uppkomna situationen med pandemin göra att kommissionen driver frågan om minimilön extra hårt? Med tanke på de spänningar som finanskrisen 2008 skapade i unionen, kanske kommissionen känner att den nu måste visa beslutsamhet och ställa sig på löntagarnas sida?

‒ Inte omöjligt, svarar TCO-juristen Magnus Lundberg.

I Sverige har frågan om minimilön fått tvärnej från arbetsmarknadens parter. Flera forskare och debattörer har velat tona ned oron för att minimilöner skulle undergräva den svenska modellen med starka kollektivavtal.

Där kollektivavtalsmodellen fungerar bra bör systemet bevaras.

Kommissionen har lovat undantag för länder som inte vill införa minimilöner. Såhär sade EU:s sysselsättningskommissionär Nicolas Schmit tidigare till Arbetsvärlden:

– Det kommer att bli parallella system. Å ena sidan starka bevarade kollektivavtal där det fungerar. Å andra sidan minimilöner, baserade på vissa kriterier och mål och syften – som hur vi kan förbättra lönekonvergensen. Där kollektivavtalsmodellen fungerar bra – där ett stort antal människor täcks av kollektivavtal – bör systemet bevaras. Det ska inte rubbas eller undermineras, det ska fortsätta fungera väl.

Uttalanden som inte lugnat parterna på den nordiska arbetsmarknaden.

TCO-juristen Magnus Lundberg håller inte med om att minimilön i EU skulle vara svaret på pandemin och behovet av mer solidaritet och ett bredare europaperspektiv:

‒ Klart är att krisen får implikationer för löntagarkollektivet i Europa. Men vi anser inte att en av EU reglerad minimilön är det som behövs.

Istället handlar det om att skapa förutsättningar för att höja lönerna på nationell nivå. Framför allt genom förbättrad social dialog.

Direktiv eller rekommendation

Såhär beskriver EU skillnaden mellan direktiv och rekommendationer:

Direktiv
Ett direktiv sätter upp vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till. Ett exempel är EU:s direktiv om konsumenträttigheter som stärker konsumentskyddet i hela EU, bland annat genom att få bort dolda avgifter och kostnader på internet och förlänga ångerrätten.

 

Rekommendationer
En rekommendation är inte bindande. När kommissionen utfärdade en rekommendation om att EU-länderna skulle använda videokonferenser för att förbättra sitt rättsliga samarbete, fick detta inte några rättsliga konsekvenser. Med en rekommendation kan EU-institutionerna framföra åsikter och föreslå åtgärder som inte är rättsligt bindande.

+ Expandera

‒ Mer pengar genom socialfonden för att stärka den sociala dialogen i de här länderna. Att skapa incitament för arbetsgivare att förhandla, skapa ett tryck på att organisera fler medlemmar, och incitament för kollektivavtalsförhandlingar.

Han tar den svenska modellen som exempel och hur vi hanterat den uppkomna pandemikrisen.

‒ Vi har sett hur vår modell är väldigt snabbfotad med att komma tillrätta med kriser. En fungerande social dialog på nationell nivå är ett oerhört bra verktyg för att möta sådana här kriser.

Även rekommendationer får inflytande på hur nationell lönebildning går till.

Jörgen Hettne däremot menar å sin sida i artikeln att ett förslag om minimilöner inte blir en ingripande EU-reglering, och förutser att kommissionen kommer att föreslå en rekommendation och inte ett direktiv. Frågor som rör lön är nämligen inte en EU-kompetens, det vill säga inget EU kan besluta om.

Nyheter

Också en rekommendation avvisas av de svenska arbetsmarknadsparterna.

‒ Om en rekommendation vore helt meningslös skulle man ju inte föreslå det. Även rekommendationer får inflytande på hur nationell lönebildning går till, och det anser vi att EU inte har med att göra. Lönebildningen är och ska vara nationell, säger Magnus Lundberg.

Han menar också att även den som är för minimilön i EU har anledning att oroa sig.

Nästa gång kanske EU vill sänka lönerna.

‒  Ja, även som minimilönsförespråkare bör man vara orolig för om EU tar sig kompetensen att reglera löner, givet hur trojkan (EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, red. anm.) agerade i finanskrisen. I Grekland krävde trojkan att en del kollektivavtal skulle bort för att de var för generösa. I Spanien krävdes att lönerna skulle sänkas. Andra länder drabbades på liknande sätt.

‒  Nästa gång kanske EU vill sänka lönerna. Om de då fått, eller tagit sig, ett utökat mandat är det kanske svårt att vända utvecklingen.

‒  Jag förstår om man vill tro kommissionen om gott. Men med en europeisk minimilön skapar man ett utrymme för kommissionen att agera på längre sikt som kanske inte gynnar löntagarna.

Till den 3 juni ska kommissionen alltså bestämma sig för om man föreslår ett direktiv eller en rekommendation. Därefter ryktas det om ett öppet samråd innan kommissionen presenterar ett färdigt förslag, som i sin tur förhandlas mellan parlamentet och rådet.

14 maj 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan