EU-kommissionen: Minimilöner efterfrågas och behövs Sysselsättningskommissionär Nicolas Schmit. Foto: EU-parlamentet

EU-kommissionen: Minimilöner efterfrågas och behövs

EU-kommissionen vill inte utesluta ett tvingande direktiv när den nu går vidare med frågan om minimilöner.
– Det framgår dessvärre efter samrådets första fas att EU-kommissionen inte förstått eller tagit till sig våra argument. Hela dokumentet andas väldigt mycket direktiv, säger Magnus Lundberg, jurist på TCO.
Carl von Scheele
3 jun 2020 | 21:17
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

EU har genomfört en första konsultation med bland andra arbetsmarknadens parter om minimilöner. Analysen av svaren visar att parterna efterfrågar ett initiativ i frågan, enligt EU-kommissionen.

Minimilöner var en prioriterad fråga för Ursula von der Leyen när hon tillträdde som ordförande för kommissionen. Nu är ståndpunkten att frågan till och med har blivit ännu mer angelägen efter att EU-området drabbats hårt av coronakrisen.

Men TCO, liksom övriga parter på den svenska arbetsmarknaden, anser att EU ska skrota sitt arbete med minimilöner.

– Vår hållning är densamma som tidigare. Vi anser inte att EU kan reglera lönefrågor. Vi kommer göra allt vi kan för att påverka i denna fråga, säger Magnus Lundberg, jurist på TCO.

I det dokument som nu publicerats för den andra konsultationsrundan framgår att EU-kommissionen inte tagit hänsyn till de kraftiga svenska protesterna. Parterna på den svenska arbetsmarknaden anser att en reglering av minimilönerna på Europanivån strider mot EU-fördraget.

Striden handlar om hur artikel 153 i detta fördrag ska läsas.

Kommissionen tar i dokumentet upp att det visserligen finns förbud mot att direkt ingripa mot löneförhållanden i medlemsländerna. De är nationella angelägenheter, precis som de svenska parterna har understrukit i sina protester.

Kommissionen kommer inte att försöka harmonisera minimilönerna i hela EU eller upprätta ett enhetligt system för hur de fastställs, står det i dokumentet.

Det i princip omöjligt att konstruera undantag som är vattentäta.

Däremot kan kommissionen mycket väl tänka sig ett tvingande direktiv inom området arbetsvillkor, som är det andra stycket i artikel 153, och som ger kommissionen möjlighet att fastställa bindande minimikrav i direktiv.

Direktivet skulle ge utrymmer för medlemsstaterna att besluta om sättet som minimikraven genomförs och skulle inte undanröja friheten för arbetsmarknadens parter att fastställa minimilöner. En medlemsstat kan till och med överlåta åt parterna att genomföra direktivet, enligt EU-kommissionens dokument.

Domstolen prövar undantag

Men dessa skrivningar är inte tillräckliga för att TCO ska lägga ner stridsyxan:

– Nej! Kommissionen kan inte komma med den typen av garantier. De prövar inte hur lagstiftningen implementerats i medlemsstaterna, utan det är EU-domstolen. Det i princip omöjligt att konstruera undantag som är vattentäta, säger Magnus Lundberg.

Emellertid har inte kommissionen beslutat sig för om den går fram med ett direktiv eller enbart rekommendationer, som skulle vara en samling råd till medlemsstaterna. En fråga i den andra konsultationen är hur man ser på dessa två alternativ.

Hela dokumentet andas väldigt mycket direktiv.

– Det är riktigt att kommissionen i dokumentet pekar på både rekommendation och direktiv som möjliga lösningar, men hela dokumentet andas väldigt mycket direktiv.

Det svenska motståndet mot en reglering av minimilöner har bidragit till att Europafacket ETUC är splittrat i denna fråga.

Magnus Lundberg konstaterar att splittringen är olycklig.

– Vi har varit väldigt tydliga med att vi inte kan stå bakom Europafacket första svar och förklarat varför. Det framgår dessvärre efter samrådets första fas att EU-kommissionen inte förstått eller tagit till sig våra argument.

Nyhetsbrev

Välkomnas av Europafacket

Europafacket skickade på onsdagen ut ett pressmeddelande där man välkomnar fas två i konsultationerna och ser det som ett steg närmare minimilöner på Europanivå.

– Vi fortsätter att pressa på för ett klart löfte från kommissionen som försäkrar oss om att medlemsstaterna höjer de lagstadgade minimilönerna till en nivå som det går att leva på, säger generalsekreterare Esther Lynch.

Kommissionens dokument

I dokumentet som är underlag för EU-kommissionens andra konsultation om minimilöner lyfts arbetsmarknadens parter fram som huvudrollsinnehavare. Även i länder som vill reglera detta genom lagstiftning ska det ske i samråd med parterna, understryker kommissionen.

Fördelarna med minimilöner är enligt kommissionen följande:

+ De kan ge utsatta arbetare en ekonomisk buffert vid svåra tider

+ Skapa större incitament att arbeta och därmed förbättra produktiviteten

+ Minska löneskillnaderna i samhället

+ Öka den inhemska efterfrågan och därmed ekonomins motståndskraft

+ Hjälp till att minska löneskillnaden mellan könen

 

Genom initiativet till minimilöner vill EU säkerställa:

+ att system finns med väl fungerande kollektivavtalsförhandlingar om löner.

+ att genom nationella ramar fastställa minimilöner och uppdatera dem regelbundet enligt tydliga och stabila kriterier.

+ att länder med reglering via lagstiftning involverar parterna för att en tillräcklig nivå på minimilönen ska uppnås.

+ att undantag från minimilöneregler begränsas eller slopas.

+ Expandera

Carl von Scheele
3 jun 2020 | 21:17

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 4 jun 2020:

    Ännu fler försämringar för människor och fler marknadshyror och större klyftor kommer av detta sällskap som kallas för EU.
    Men det är mycket mer än en union och människor drabbas hårt av överstatlighet från just denna union, där vanligt folk inte kan protester eller på annat vis påverka dessa eu-makthavare då man får känslan av att lobbyister och maktelitens åsikter går före väl och ve för männsikorna som bor i europa.

    Vilka andra försämringar står inför dörren? En är marknadshyror som ingen vanlig löntagare kan betala längre!
    Sedan givetvis lön och ersättningar som lyfts här.
    Och det finns så mycket mer som vanliga medborgare kommer att få försämringar inom.

    Jobben är en 3:e sak som skulle kunna ökas men det kostar för mycket enligt makthavarna för då måste man ju anställa. Men man anser tydligen att det är bättra att låta saker och ting förfalla istället för att lösa detta.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev