Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Nicolas Schmit ska både höja minimilöner och bevara partsmodellen EU:s nya arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit är i dag fredag på besök i Stockholm för att bland annat träffa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Nicolas Schmit ska både höja minimilöner och bevara partsmodellen

Intervju – Den svenska partsmodellen ska bevaras, inte undergrävas. Det säger Nicolas Schmit, EU:s nya sysselsättningskommissionär vars uppdrag är att genomföra en stark social reformagenda i EU, till Arbetsvärlden.
13 dec 2019

I dag fredag kommer EU:s nya sysselsättningskommissionär till Stockholm för att bland andra möta arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, partsorganisationer och media. Men vem är han då? Och hur ser hans politiska agenda ut?

Arbetsvärlden träffade honom nyligen på hans nya kontor i Berlaymont-huset i Bryssel, där pappkartongerna i de vindlande ljusgråa korridorerna utanför hans stora arbetsrum vittnar om att man just flyttat in; den nya kommissionen tillträdde så sent som den 2 december.

Den 66-årige socialdemokraten och fyrbarnspappan från Luxemburg har i uppdrag av den tyska kristdemokraten kommissionsordföranden Ursula von der Leyen att föreslå sociala reformer i EU.

Ska förverkliga sociala rättigheter

Det handlar om allt från att förverkliga den sociala pelaren, inklusive att stärka lagstadgade minimilöner, till att bekämpa fattigdom och jobba fram en omställningspolitik som kan dämpa effekterna av inte minst klimatkrisens och digitaliseringens negativa konsekvenser.

Nicolas Schmit tillhör Luxemburgs socialistiska parti, LSAP, som har en socialdemokratisk inriktning och delvis står Europafacket nära.

Han har nu blivit en huvudperson i dramat när det gäller de tunga svenska önskemålen från fack, arbetsgivare och regering att undvika lagstiftning, i syfte att se till att bevara den svenska arbetsmarknadsmodellen orörd.

Du ska förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kan du förutse att det arbetet kommer att innebära mer lagstiftning, fler direktiv på det socialpolitiska området?

– Det kommer att innebära alla de åtgärder som jag behöver, varken mer eller mindre. Jag kan inte säga att vi bara kommer att använda lagstiftning, men i några frågor kommer vi säkert behöva ett eller två direktiv. I andra frågor kan vi acceptera andra former och initiativ från medlemsstaterna. Så det är ingen lavin av massiva direktiv som är på väg, konstaterar Nicolas Schmit.

Inom hundra dagar ska han dock presentera ett nytt redan omtalat instrument som ska försäkra att arbetstagare i unionen har skäliga minimilöner.

Exakt hur det ska förverkligas är oklart ännu. Men det mesta tyder på att kommissionen lägger fram ett förslag till ett EU-direktiv som innehåller en eller flera undantagsklausuler för länder med kollektivavtal.

Nicolas Schmit på en ministerrådsmöte nyligen. Foto: EU-kommissionen

Av EU-länder har i dag 22 stycken lagstadgade minimilöner. Men i de övriga sex: Sverige, Danmark, Finland, Italien, Österrike och Cypern, avgörs lönebildningen via kollektiva förhandlingar.

– Jag tycker att utgångpunkten måste vara att det fortfarande finns många platser i Europa där lönerna är alltför låga. /…/ Människor får ingen värdig lön från sitt arbete, de arbetar och ofta rätt hårt, och kan inte försörja sig på sin lön. Det är inte acceptabelt. Vi behöver lönekonvergens (minskade löneskillnader mellan EU-länder, red anm), säger Nicolas Schmit till Arbetsvärlden.

I dag har länder i EU med låga löner också ofta en låg grad av avtalstäckning. Medan den i länder med ”höga eller relativt höga löner” är stor. Kollektivavtal är därmed ”det goda sättet att sätta löner”, noterar Schmit.

– Jag kommer att försöka förbättra etableringen av lagstadgade minimilöner, det är det ramverk vi måste jobba med. Hur ska och bör legala minimilöner sättas? Vad kan kriteriet vara? Vad bör det vara? Och vilka ska förhållningssätten vara för att sätta dessa minimilöner? Det är det vi jobbar med.

– Å andra sidan där kollektivavtalsmodellen fungerar bra – där ett stort antal människor täcks av kollektivavtal – bör systemet bevaras. Det ska inte rubbas eller undermineras, det ska fortsätta fungera väl.

Hur ska kommissionen få dessa två system att fungera tillsammans?

– Det kommer att bli parallella system. Å ena sidan starka bevarade kollektivavtal där det fungerar. Å andra sidan minimilöner, baserade på vissa kriterier och mål och syften – som hur vi kan förbättra lönekonvergensen.

Men den så kallade Lavaldomen har satt sina djupa spår i Sverige. 2007 dömde EU-domstolen till fördel för det lettiska byggbolaget Laval un Partneri  efter att förbunden Byggnads och Elektrikerna vidtagit stridsåtgärder för att tränga undan ett lettiskt kollektivavtal i samband med ett bygge i Waxholm. Trots att stridsåtgärderna i princip var tillåtna och Sverige hade undantagskrivningar för kollektivavtal som facken trodde var vattentäta, ansåg domstolen att Byggnads hade krävt högre genomsnittslöner än vad man hade rätt till, och att svensk lag och kollektivavtalen varit otydliga.

I Sverige befarar fackliga organisationer, arbetsgivare och regeringen att ett undantag för kollektivavtal inte kommer att hålla vid en eventuell prövning i EU-domstolen framöver?  Vilken är din kommentar?

– Vi måste försäkra oss om att det kommer att hålla. Domstolen kan bara intervenera när saker och ting inte är klara, eller när de kanske inte är så särskilt förenliga med EU:s fördrag. Jag tror att det vi måste göra är att se till att förslagen står i linje med principerna i fördraget.

Trots att domstolen, inte kommissionen, i slutändan avgör frågan, så hyser Nicholas Schmit ingen rädsla för att domstolen skulle kunna göra tolkningar som skulle kunna försvaga kollektivavtalsmodellen i framtiden.

–  Jag kommer att göra mitt yttersta för att göra det omöjligt, säger Nicolas Schmit.

Nicolas Schmit frågades den 1 oktober ut i EU-parlamentet om vilken arbetsmarknadspolitik han vill föra. Foto: Lukasz Kobus, Europaparlamentet

När Schmit, som Luxemburgs kandidat till kommissionen, frågades ut i Europaparlamentet den 1 oktober i år, undrade en dansk politiker från gruppen De gröna om han också, förutom minimilöner, kommer att utreda minimiinkomst – summan någon har att leva på varje månad – kopplat till förändringar på arbetsmarknaden som orsakas av exempelvis klimatomställningen.

Svaret är ja, enligt Nicolas Schmit.

– Ett av våra stora mål är att bekämpa fattigdom. Vår nuvarande strategi mot fattigdom löper ut nästa år, 2020, säger han och påpekar att EU också nu jobbar med en barngaranti som ska hindra barn och unga att bli offer för fattiga förhållanden.

– Barnen kommer ofta från fattiga familjer. Det vi måste titta på är att de vuxna som under en period av sitt liv är exkluderade från arbetsmarknaden eller inte kan jobba, har en minimiinkomst. Detta finns redan mer eller mindre i alla medlemsstater i en eller annan form. Och jag vet att den tyska ordföranden kommer att ta upp frågan om minimiinkomster. När man säger minimiinkomster så borde de tillåta människor att ha en värdig levnadsnivå.

– Vi kommer att ta upp detta och kika på hur vi kan få en någon slags standard i Europa för garantera en minimiinkomst för de som behöver det.

– Vi kommer att ta upp detta och kika på hur vi kan få en någon slags standard i Europa för garantera en minimiinkomst för de som behöver det, och sedan undersöka vad en lämplig lösning kan vara. Det kan antingen bli ett direktiv eller något annat instrument, jag har inte helt bestämt mig.

Nicolas Schmit har likt den svenska kommissionären Ylva Johansson (S) varit arbetsmarknadsminister i sitt hemland i en rad år och var nyvald i Europaparlamentets sysselsättningsutskott när han tidigare i år utsågs som Luxemburgs kandidat till kommissionen efter det nuvarande ordföranden Jean-Claude Juncker. Johansson hade som kandidat önskat sig arbetsmarknadsfrågorna, men Schmit drog det längsta strået.

I EU, betonar Nicolas Schmit, är sociala frågor som minimilöner och minimiinkomster dock väldigt känsliga. Han påpekar att de kräver mycket konsultation bland medlemsländerna, arbetsmarknadens parter och civilsamhället samt icke-statliga organisationer. I frågor om sociala trygghetssystem och arbetslöshetsförsäkringar, beslutar medlemsstaterna i dag själva om sin politik.

Att Sverige gick i bräschen för den sociala pelaren vid ett toppmöte i Göteborg 2017, har skapat het debatt här hemma. Inte minst har statsminister Stefan Löfven fått kritik för att drivit sociala frågor, där det kan komma EU-lagstiftning som kan påverka den svenska modellen.

Stora skiften på väg

Samtidigt ser stora förändringar av den europeiska arbetsmarknaden vara på väg.

I veckan presenterade Frans Timmermans, vice ordförande i kommissionen, den inom hundra dagar utlovade nya Gröna given, ett nytt klimat- och miljöpaket, som bland annat innehåller en fond för rättvis omställning på 100 miljarder euro.

Klimataktivister har kritiserat gruvan Hambach i Tyskland som används för att utvinna brunkol . Foto: Henning Kaiser/dpa via AP)

Hur kan den europeiska arbetsmarknaden vara en del av eller ta del en rättvis grön omställning framöver?

– När vi pratar om den Gröna given och de stora omställningar som den innebär, så kommer också detta att påverka arbetsmarknaden, säger Nicolas Schmit.

Arbetsgivare kan behöva ändra sin produktion och kanske upphöra med den, beskriver han. Kolgruvor är ett sådant känt exempel, men också minskad eller slopad tillverkning av plast kan direkt påverka jobben i Europa.

Samtidigt kommer det skapas nya jobb, inte minst inom arbetsintensiva sektorer som energi och bygg, påminner han.

– Den nya Gröna given kan inte separeras från den tekniska utvecklingen, som ska hjälpa oss att nå våra ambitiösa mål om noll koldioxidutsläpp till 2050, och en sänkning med 50 procent till 2030, vilket är ganska snart. Därför måste vi investera mycket i teknik, i smarta elnät, smarta städer och ett annat slags jordbruk. Allt detta betyder att jobben kommer att förändras, och att nya jobben kommer att skapas. Några kommer också att försvinna – men globalt sett förutser man att två miljoner nya jobb kommer att skapas.

– Vi måste hjälpa folk att byta från ett jobb till ett annat.

Omställningen kommer dock inte att kunna ske automatiskt. Den måste få hjälp på traven, uppger Nicolas Schmit.

– Vi måste hjälpa folk att byta från ett jobb till ett annat. Vi måste verkligen investera mycket i människor och se till att de kan förbättra sin kompetens, förnya den och fylla på med nya kunskaper. Så den stora frågan i den Gröna given blir hur vi bättre kan förbereda folk på jobbförändringarna som kommer att äga rum. För mig kommer kärnan i vår arbetsmarknadspolitik vara att förbereda människor och utbilda folk. Även utbildningssystemen måste anpassa sig.

Så detta kommer att vara den stora uppgiften för fonden för rättvis omställning?

– Den kommer att utgöra en del. Även ESFplus (den europeiska socialfonden, red anm)

och arbetsmarknadens parter kommer att ha samma uppgift. Men stöd kommer också komma från fonden i syfte att göra stora regionala förändringar och omställningar mer acceptabla.

Vilka fler stora utmaningar på den europeiska arbetsmarknaden ser du framför dig? Det råder nu tuff konkurrens från USA och Kina, hur kan Europa tävla med dem, vad behöver vi européer vara bra på?

– Det finns olika utmaningar på arbetsmarknaden. Den första är att anpassa sig till den demografiska utmaningen, vi har en åldrande befolkning. Vi har brist på kvalificerad arbetskraft i vissa länder, så det är en stor utmaning.

– Den andra är teknikutvecklingen. Här befinner vi oss, som du sa, i hård konkurrens från USA och Kina.  Så vi måste verkligen investera jättemycket i människor. Vi har 700 000 vakanser inom IT-sektorn.

Europa måste därför, enligt Schmit, också se till att lyckas behålla begåvningar och vara attraktivt för talanger, liksom att skapa innovation, produkter och nya företag.

– Vi måste också kunna vara attraktiva för talanger utanför Europa. Det var så Silicon Valley utvecklades, genom att ta in de smartaste människorna i USA. Nu är de inte så särskilt smarta eftersom de vill begränsa det. Fine for us. Vi måste tvärtom vara öppna och ta emot talanger och locka hit dem och behålla dem så att de kanske också gillar the European way of life. På så vis kan vi bli starkare än våra största konkurrenter.

Europa behöver investera mer

Europa kommer aldrig att kunna slå Bangladesh ifråga om löner, säger han.

– I Kina finns det redan ställen där lönerna är högre än på många platser i Europa. Så löner är inte den avgörande faktorn i den teknologiska revolutionen, utan kunskap, begåvning, begåvning, all slags kompetens inte bara IT-kunskaper, utan också mjuka kunskaper – de är nyckel för framtiden och vad vi måste främja och investera mer i.  Och en av punkterna på vår agenda är att uppdatera vår Kompetensagenda för Europa. Det kommer att vara en av mina första och väldigt viktiga första uppgifter.

Kommer det ett komma ett förslag inom hundra dagar?

– Ha, ha… nej, jag är ingen superman. Jag vet inte var han finns, jag har inte mött honom på ett tag… Men det kommer komma snart, under det här året.  Vi ska snart börja jobba med detta, det kommer att vara ett nyckelelement i vår arbetsmarknadspolitik.

Vilka är dina största intressen i livet förutom politik?

– Före politiken kommer min familj.

Har du en stor familj?

–Ja, jag har fyra barn, och fyra hundar också.

Har du också andra intressen?

– Jag gillar att läsa litteratur och försöker hitta stunder att läsa, men just nu är jag väldigt koncentrerad på mitt jobb. Men när jag är hemma i Luxemburg, där jag lever på landet, gillar jag att bara vara ute och gå med mina hundar. Och musik, klassisk musik, jag är inte så originell, jag tycker väldigt mycket om Beethoven.

EU:s sociala pelare

EU:s pelare för sociala rättigheter innehåller 20 principer fördelade på tre kapitel som handlar om att ge alla lika möjligheter och tillgång på arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet och social integration.

När det gäller löner, står det så här:

"Arbetstagarna har rätt till en rättvis lön som tillåter en skälig levnadsstandard.

Minimilönen ska ligga på en nivå, så att arbetstagaren med familj kan tillgodose sina behov med hänsyn till nationella ekonomiska och sociala förhållanden, samtidigt som tillgången till sysselsättning och incitament att söka arbete upprätthålls. Fattigdom bland förvärvsarbetande ska förhindras.

All lönesättning ska vara öppen och förutsägbar i enlighet med nationell praxis och med respekt för arbetsmarknadens parters oberoende."

Källa: EU-kommissionen. 

+ Expandera

 

13 dec 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan