Övertorneå är Bästa skolkommun 2020: ”Så lyckades vi”

Längst upp i norr vid Torneälven, med gräns mot Finland, ligger Övertorneå kommun, ett samhälle med 4 261 invånare. Tillika Sveriges bästa skolkommun.

Övertorneå har tagit ett stort skutt fram i Lärarförbundets årliga ranking, från fjolårets 31:e plats. Kommunen har stoltserat på förstaplats en gång tidigare, år 2008, och knep andraplatsen 2004.

Marie Simonsson, kommunens Barn- och utbildningschef, menar att dialogen i kommunen är en framgångsfaktor.

Det kostar förstås men vi tycker att det är värt det

– Det är framför allt relationen mellan politiker, förvaltning, lärare och skolledare som fungerar så bra. Vi på skolförvaltningen har täta kontakter med rektorerna så vi kan föra vidare deras analyser till politikerna som beslutar om budgetfrågor, säger Marie Simonsson till Arbetsvärlden.

Övertorneå har tre grundskolor, två i kommunal regi och en privat. Marie Simonsson understryker att Övertorneå satsar på lärartäthet och att ha behöriga lärare, två delvärden som får extra tyngd i Lärarförbundets ranking.

– Det kostar förstås men vi tycker att det är värt det. Våra klasser har omkring 20 elever, inte 28–30, och det ger också lärarna mer tid med varje elev. Vi har också kunnat förbättra det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio och andelen elever med minst godkänt i alla ämnen, säger Marie Simonsson.

Små kommuner toppar

Flera mindre kommuner placerar sig också högt i Lärarförbundets ranking, Vadstena kniper andraplatsen: Vilhelmina tredjeplatsen: Arvidsjaur hamnar på fjärde plats och Ovanåker är femma.

– Vi väger samman tio olika kriterier som reflekterar hur mycket man satsar på att utveckla skolverksamheten för att få fram ett sammanvägt resultat. Även om det är många mindre kommuner i topp så hittar vi också många små kommuner i botten av rankingen, säger Johanna Jaara Åstrand.

De fem kommuner som finns i botten av rankingen är Tierp, Gnesta, Borlänge, Haninge och Vansbro.

Det är oroväckande att skillnaderna bara växer.

Johanna Jaara Åstrand är ordförande för Lärarförbundet.

Två kriterier ges dubbel vikt i sammanvägningen av indexet: utbildade lärare och lärartäthet.

– Det är för att vi vet att det är andelen behöriga lärare och lärartätheten som har störst betydelse för kvaliteten i undervisningen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Andra kriterier i rankingen tar fasta elevernas betyg, hur många som går vidare till att avsluta gymnasiestudier inom tre år, hur friska lärarna är och resurser till undervisningen.

Johanna Jaara Åstrand menar att det är viktigt att notera att skillnaderna mellan skolor ökar.

– Det är oroväckande att skillnaderna bara växer. En del kommuner har 80 procent behöriga lärare medan andra knappt har några alls, och det skiljer sig också stort hur mycket kommunerna väljer att satsa på skolan. Vi har stor lärarbrist på skolorna i landet, men samtidigt har vi 40 000 lärare som lämnat yrket och gärna skulle komma tillbaka om lönerna och villkoren var bättre, vilket visar på vikten att satsa mer på läraryrket.