Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Beredskapsutredningen ska rusta för nästa pandemi Beredskapsutredningen ska dra nytta av lärdomar från coronapandemin, enligt de nya tilläggsdirektiven. Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT

Beredskapsutredningen ska rusta för nästa pandemi

Covid-19 Nu får utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap tilläggsdirektiv utifrån erfarenheter från covid-19. Bland annat ska beredskapsutredningen ta fram förslag på förbättrad kompetensförsörjning, beredskapsapotek och utbildning inom vården i kristid.
27 aug 2020

Coronapandemin har satt fokus på hälso- och sjukvårdens sårbarhet i kristid. Det har saknats läkemedel, skyddsutrustning och tillräcklig vårdpersonal med rätt utbildning och kompetens.

I de nya tilläggsdirektiven till beredskapsutredningen, som presenterades i veckan, lyfts alla de här frågorna, liksom samordning mellan kommuner, regioner och andra aktörer.

Vår omvärldsbild har förändrats i grunden av pandemin

– Ärligt talat har ingen riktigt räknat med en pandemi. Vi har sedan tidigare inga lager för läkemedel eller skyddsutrustning. Ett exempel är visir, det används bara i specifika verksamheter normalt. Det har varit en just-in-time-hantering där man beställer det som behövs efter hand, säger Ann Johansson, vice ordförande Vårdförbundet som sitter i beredskapsutredningen.

Äldreomsorgen lyfts upp

Pandemin har också visat på behovet av att kunna kalla in vårdpersonal som inte till vardags är anställd i kommunen och regionen.

Att äldre på särskilda boenden drabbats i hög omfattning uppmärksammas också, med slutsatsen att omsorgen måste inkluderas i beredskapsplaneringen.

– Vår omvärldsbild har förändrats i grunden av pandemin. Fokus för utredningen innan var mer på hot utifrån, men inte en pandemi, säger Ann Johansson

– Pandemin har visat på brister som vi egentligen visste om att vi hade, det vill säga en fragmenterad organisation där ansvar ligger ute på kommuner och regioner utan att staten har något samordningsansvar. Nu har Socialstyrelsen till viss del fått ett samordningsansvar.

Ann Johansson, vice ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp

Mycket av vår krisberedskap försvann under 1990-talet.

Tillgång på vårdpersonal med rätt utbildning och träning för det ökade behovet av vårdinsatser, framför allt inom intensivvården, är också en fråga som läggs in i tilläggsdirektiven.

Utredaren ska ha ett längre tidsperspektiv än tre månader när det kommer till vårdens förmåga att hantera kriser och ha i åtanke att förbrukningen av vårdresurser kan vara kraftigt förhöjd under krisen.

– Vi behöver i våra grundutbildningar, alla kategorier, ha utbildning i katastrofmedicin och krisberedskap. Det krävs även kontinuerlig utbildning och träning inom kommuner och regioner, och även samverkansövningar tillsammans. Mycket av vår krisberedskap försvann under 1990-talet. I dag finns katastrofgrupper för lokala incidenter, exempelvis olyckor och bränder, säger Ann Johansson.

Brist på läkemedel ska förebyggas

Dessutom ska utredaren tänka på hur covid-19 har drabbat de globala värdekedjorna och hur det påverkat tillgången till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial i Sverige. I Sverige är det regioner och kommuner som ansvarar för att säkerställa tillgången på utrustning.

Tilläggsdirektiven noterar att i avsaknad av omfattande lager har såväl offentlig som privat sektor i stor utsträckning förlitat sig på de globala värdekedjorna, vilket skapat en nationell utbudsbrist.

Brinner en fabrik i Indien kan det bli svårt att få tillgång på flera mediciner.

– De globala värdekedjorna tas upp i tilläggsdirektiven men det är ingen nyhet att hela världens läkemedelsförsörjning är sårbar; det är ett fåtal fabriker som tillverkar världens läkemedel. Brinner en fabrik i Indien kan det bli svårt att få tillgång på flera mediciner. Lagerhållning för läkemedel är en fråga som varit uppe i många år. Vi har haft brist på läkemedel flera gånger tidigare också.

Senast i november 2019 fick beredskapsutredningen ett annat tilläggsdirektiv att utreda hur man kan förebygga och åtgärda brist på läkemedel som uppstår av andra orsaker än allvarliga händelser, efter att flera regioner drabbats av försörjningsstörningar.

Uppdraget ska nu slutredovisas den 28 februari 2022, med en delredovisning senast den 1 april 2021 gällande försörjning av hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel. En idé som ska utvärderas är huruvida så kallade beredskapsapotek, apotek med särskilt ansvar för att säkerställda läkemedelsförsörjning till enskilda, är lämpliga vid kriser och hur ett sådant system i så fall bör utformas.

Nyheter
27 aug 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan