”Ojämställdhet bland forskare bidrar till utbrändhet” Minnesforskare Hedvig Söderlund intervjuad om sin utbrändhet/sin nya bok. Det som gör den extra intressant är att hon som minnesforskare kan förklara ”både inifrån och utifrån” vad som händer när man tappar minnet. Foto: Sofia Ekström / SvD / TT

”Ojämställdhet bland forskare bidrar till utbrändhet”

Psykisk ohälsa Professor Hedvig Söderlund som skrivit boken "Den utbrända hjärnforskaren" har själv varit utbränd och forskade tidigare om minne och hjärnan.
– Jag är övertygad om att ojämställdheten på min arbetsplats och i forskarvärlden i stort starkt har bidragit till min utbrändhet, säger hon.
I ett webbinar som hölls av Jämställdhetsmyndigheten diskuterade flera forskare hur det ojämställda arbetslivet leder till psykisk ohälsa.
19 maj 2021

Pandemin kastar nytt ljus på frågorna om jämställdhet. Forskning som har gjorts visar att många kvinnor känner att de har lättare att få ihop livspusslet när de arbetar hemifrån, men långsiktigt är det viktigt att också studera effekterna av det flexibla arbetslivets baksidor. Det kan finnas en risk att den som inte är på arbetsplatsen missar både möjlighet till befordran och andra satsningar som görs av arbetsgivaren, som till exempel kompetensutveckling.

Kvinnor och mäns hälsa skiljer sig också åt. Psykisk ohälsa bidrar i allt högre utsträckning till sjukskrivningar och kvinnors risk att bli sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa är drygt 40 procent högre än mäns. Värst är det i de kvinnodominerade branscherna.

Mer läsning

Jämställdhetsmyndigheten fick under förra året i uppdrag av regeringen att kartlägga den forskning som finns. Resultatet har redovisats i fyra rapporter som finns att ladda ner på jämställdhetsmyndighetens hemsida.

+ Expandera

Styrning och organisering påverkar

Skillnaderna står dock inte att finna mellan kvinnor och män som grupp, utan i hur branscherna där de befinner sig på arbetsmarknaden är organiserade. Det menar Annika Härenstam, professor emerita vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet som var två av forskarna som deltog vid webbinariet.

Pandemin kan påverka jämställdheten negativt

Annika Härenstam menar att det finns en farhåga att pandemin kommer att påverka jämställdheten negativt. Att skolor undervisar på distans skapar exempelvis olika förutsättningar. Eftersom arbetsmarknaden är så könssegregerad kommer det förmodligen att ge olika utslag på olika branscher, något som forskare och andra behöver ha koll på framöver.

Flera informanter vittnar om en gränslös kultur där det ständigt pågår överträdelser av den personliga integriteten.

Under seminariet diskuterades olika aspekter av arbete, ojämställdhet samt psykisk ohälsa. Ett antal paneldeltagare gav också sin syn på vilken forskning som behövs framöver för att bättre förstå och lösa problemen.

Karin Allard, doktor i psykologi och lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet berättade om sin rapport “Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet” .

– Organisationsklimat är viktigt och hur man ska förebygga sexuella trakasserier. Forskning om förebyggande arbete behövs. Det är viktigt att policys finns och att det är tydligt vad som är felaktigt beteende och hur överträdelser bestraffas, säger Karin Allard.

Ambitionerna rimmar inte med kvinnors erfarenheter

Under webbinariet diskuterades också ojämställdheten för anställda inom högskola och universitet. Stina Malmén, ekonomie doktor och forskare vid Stockholms berättade om rapporten ”Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin” hon skrivit tillsammans med Paulina de los Reyes.

– Våra slutsatser är att det råder ett antal diskrepanser inom akademin, mellan uttalade jämställdhetsambitioner och kvinnors egna erfarenheter av sexuella trakasseriet, säger Stina Malmén.

I psykologiämnet är 77 procent av professorerna män, så sexism och nepotism är starkt sammanflätade.

Hon menar att det finns motstridiga regler, normer och principer i forskarvärlden. Något som fördjupat problemen menar hon är new public management.

– New public management har fördjupat de klyftor som redan fanns. Det handlar om organiseringsprinciper och strukturer. Flera informanter vittnar om en gränslös kultur där det ständigt pågår överträdelser av den personliga integriteten. Vi har fått många berättelser av de som lämnar akademin och vi har sett att de gör det av två anledningar, säger Stina Malmén.

Hon säger att de som lämnar gör det för det för att de upplever att det finns ett motstånd mot förändring och på grund av den effektiviseringssträvan och olika styrningsmetoder, som de upplever kopplat till new public management.

Ojämställdheten bidrog till utbrändhet

Hedvig Söderlund är en av dem som har egen erfarenhet av ohälsa kopplat till den akademiska världen. Hon är professor i psykologi och författare till “Den utbrända hjärnforskaren”. Hon har själv varit utbränd och forskade tidigare om minne och hjärnan.

– Jag är övertygad om att ojämställdheten på min arbetsplats och i forskarvärlden i stort starkt har bidragit till min utbrändhet, säger Hedvig Söderlund.

Hon upplevde själv otroligt mycket ojämställdhet under sin tid som anställd. Hon tänkte först att det kanske var just hennes arbetsplats, men sedan var hon tjänstledig under en period och upptäckte då att det var i stort sätt samma sak på nästa arbetsplats.

– I forskningsvärlden är det viktigt vilka kontakter man har. I psykologiämnet är 77 procent av professorerna män, så sexism och nepotism är starkt sammanflätade.

Hedvig Söderlund i
Foto: Sofia Ekström / SvD / TT /

Trots att Hedvig Söderlund blev befordrad till professor fick hon sämre lön och villkor än de manliga kollegorna. Till sist kände hon att det vill hon inte vara kvar i. Utmattningen orsakades bland annat av de här strukturerna.

– Jag är en sådan som säger ifrån, då blir man inte populär. Men till och med i ett ämne som psykologi så är det männen som sitter i toppen och som styr, säger Hedvig Söderlund och tillägger att även på arbetsplatser där det både finns män och kvinnor så behandlas de olika.

Utvecklingen går för långsamt

Lise Bergh är ordförande i Kommissionen för jämställda livsinkomster. Hon menar precis som flera andra under webbinariet, att hon är frustrerad över att förändringarna går så långsamt.

– Vi vet att kvinnor är mer frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Vi vet också att fler kvinnor än män arbetar deltid och väldigt ofta ofrivillig deltid. Parterna på arbetsmarknaden har ett stort ansvar för arbetsplatsen och också för den psykiska ohälsan, men jag är frustrerad över att det händer väldigt lite, något trots politiska beslut, parternas arbete och allt annat, säger Lise Bergh.

Ulrika Husmark är professionsanalytiker på fackförbundet Akavia. Kvinnorna i fackförbundets undersökningar mår sämre än männen i samma yrkesgrupper.

– Våra undersökningen visar också att fler kvinnor arbetar hemifrån och också känner sig mindre stressade. Kanske har pandemin hjälpt dem att få ihop livspusslet, men det synliggör också jämställdheten som finns. Vi på Akavia förespråkar flexibilitet i arbetslivet, men vi behöver också vara uppmärksamma på hur kontorsnärvaro premieras, säger Ulrika Husmark.

Det strukturella motståndet behöver synliggöras

Framåt efterlyser paneldeltagarna mer samarbete både mellan olika forskare och mellan arbetsmarknadens parter, myndigheter och andra så att att den kunskap som finns bättre ska implementeras i organisationerna. Något annat som också är viktigt framåt är att motståndet som finns mot förändring måste synliggöras för att förändring ska kunna åstadkommas. Lidija Kolouh-Söderlund, forskningssekreterare på Forte, var en av dem som lyfte detta.

– Hur kan vi synliggöra det strukturella motståndet som finns därute. Hur når vi till de som inte prioriterar de här frågorna? Det är en utmaning för oss alla.

Peter Viktröm, analyschef från Jämställdhetsmyndigheten, avslutande med att uppmana till att ingen kan göra allt, men många kan göra något.

– Psykisk ohälsa i arbetslivet är mångfacetterat. Problem och lösningar ser olika ut för olika branscher, men det är tydligt att det som görs inte är tillräckligt. Samverkan är viktigt både inom och utanför forskningen. Även om mycket kunskap finns i dag, så behövs mer forskning och det är viktigt med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det är också viktigt att titta på pandemins effekter.

19 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan