I november blev utredningen som innehåller förslag om en hårt kritiserad anmälningsplikt klar. Det handlar i kort om att anställda som möter papperslösa i jobbet ska lämna över information om dem till Polisen.
Från regeringshåll kallas plikten ett ”utökat informationsutbyte”, av kritikerna ”angiverilag”.
Kritiken inför utredningen var massiv från anställda själva, fackförbund men också flera arbetsgivare som stora kommuner och regioner. Även deras arbetsgivarorganisation Sveriges kommuner och regioner (SKR) var emot förslaget.
Utredaren kom fram till att anställda i sektorer som vård, skola och socialtjänst inte ska syssla med det här.
Men det föreslås däremot anställda på sex olika myndigheter kunna göra. De ska bryta sekretessen och föra vidare information om människor som ”antas” sakna rätt att vistas här till Polisen, som i sin tur gör en bedömning om Migrationsverket eller Säpo ska blandas in.
Det ska även gälla så kallad sidoinformation, om man antar något ute på en inspektion till exempel.
De sex är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Som alltså inte är verkställande myndigheter när det gäller migration.
ST: ”En myket rättsosäker ordning”
ST, som organiserar tjänstemän inom staten, anser i sitt remissvar att förslaget ger ”en mycket rättsosäker ordning”.
När utredningen presenterades sa utredaren Anita Linder att det framför allt blir Försäkringskassan och Skatteverket som påverkas.
– Att vi ska informera Polisen om någon som sökt en ersättning till exempel, så att vi antagligen försämrar livet för en person känns inte bra. De uppdragen har redan andra myndigheter. Vårt huvuduppdrag är ju att få högt förtroende till staten och socialförsäkringen, säger Thomas Åding, ST:s ordförande på Försäkringskassan.
Även från arbetsgivarhåll på Försäkringskassan ställer man sig i sitt remissvar frågande till att anställda ska hämta in sidoinformation.
”Försäkringskassan har inget brottsbekämpande uppdrag som medger till exempel spaningsverksamhet och myndigheten har inte heller möjlighet att inhämta uppgifter som saknar betydelse för bedömningen av en viss socialförsäkringsförmån.”
SSR: ”Saknar samhällelig analys”
Under onsdagen gick tiden ut för de över hundra remissinstanser som regeringen velat ha yttrande ifrån. Och många myndigheter, det vill säga arbetsgivare, tycker förslaget är bra.
Som till exempel Migrationsverket, som lägger till att man gärna ser att även CSN blir en myndighet som ska omfattas. Arbetsförmedlingen har inget att invända. Inte heller Kriminalvården.
Fackförbunden är däremot emot. Akademikerförbundet SSR, som organiserar akademiker på myndigheter, är inne på ett liknande resonemang som Thomas Åding på Försäkringskassan. I remissvaret skriver man.
”Förslaget saknar en samhällelig helhetsanalys och riskerar tilliten till statliga myndigheter, dess professioner och samhället i stort”.
Och även Seko, som också organiserar anställda i de berörda myndigheterna, tar upp det i sitt svar.
”Seko motsätter sig att statsanställda som en del av sitt arbete, ska ha en lagstadgad skyldighet att ange människor. Seko menar att det finns en stor risk att det allmänna förtroendet för staten försämras, om en anmälningsplikt införs för de sex utpekade myndigheterna.”
Ska lämna info ”när det finns anledning att anta”
Enligt förslaget ska alltså statstjänstemän lämna ut uppgifter om individer till Polisen ”när det finns anledning att anta” att någon inte ska vistas här.
Exakt när ”när” infaller är otydligt enligt flera remissvar.
– Ansvaret behöver vara tydligt så att man känner att man har det här ansvaret, sa utredaren Anita Linder på pressträffen i november.
Foto: Jakob Åkersten Brodén / TT
Sofia Högvall på Skatteverket, och ST:s ordförande för folk- och fastighetssektionen där, anser att det är allt annat än just tydligt.
– När ska jag göra en gränsdragning i och med att jag bara behöver anta? Den tror jag blir godtycklig. Och riskerar leda till olika tolkningar och eventuellt osämja mellan handläggare.
Ska Försäkringskassan lämna ut barn?
Även arbetsgivaren, Skatteverket, skriver i sitt remissvar, att man vill ha förtydliganden när det kommer till vilka uppgifter som ska lämnas över. Men i övrigt har man inget emot förslaget.
Även Försäkringskassan tycker att det är oklart var uppgifterna ska komma ifrån. Enligt utredningen har myndigheten till exempel tillgång till sådant som människors arbetsplatser och barns förskola.
”Försäkringskassan anser att det är oklart om uppgifter om barns förskola och
skola utgör en sådan uppgift om var utlänningen i övrigt vistas och därmed är en uppgift
som Försäkringskassan ska lämna till Polismyndigheten. Detta behöver förtydligas i det
fortsatta lagstiftningsarbetet”, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Thomas Åding, ordförande för ST på Försäkringskassan, ser även han risker för arbetsmiljön.
– Många hos oss har tagit jobbet av helt andra anledningar. Man är intresserad av välfärdssverige. Det kommer bli olika tolkningar, och också många diskussioner om det här verkligen ingår i ens uppdrag.
Akademikerförbundet SSR skriver att medlemmarna riskerar ”svåra etiska dilemman, exponeras för hot och våld samt skapa slitningar i arbetsgruppen vid olika tolkningar av denna godtyckliga lag”.
”Påminner om Trump-adminstrationen”
I utredningen föreslås att skyldigheten att lämna ut uppgifter inte ska leda till sanktioner för den enskilda tjänstepersonen.
Men enligt Akademikerförbundet SSR är de arbetsrättsliga konsekvenserna inte alls utredda.
Både Thomas Åding på Försäkringskassan och Sofia Högvall på Skatteverket säger att det här är en oro hos de anställda.
– Det blir en rad frågor den enskilda handläggaren måste ställa sig. Som gränsen för min etik respektive statstjänstemannaroll? Och var går gränsen för tjänstefel här, säger Sofia Högvall på Skatteverket.
I sommar ska också utredningen om ett utökat tjänstemannaansvar presenteras, det vill säga om fler tjänstefel ska leda till straff.
– Det är så många utredningar att det påminner om Trump-administrationen. Men vi är oroade att disciplinära åtgärder ska drabba medlemmarna. För det är verkligen inte glasklart, säger Thomas Åding på Försäkringskassan.
Välfärdsyrken blir inblandade ändå
Akademikerförbundet SSR och Seko tar båda upp att godtyckliga bedömingar av vem som är papperslös ökar risken för rasprofilering.
”Förslaget öppnar upp för rasprofilering, trycker ut fler i skuggsamhället, ökar risken för korruption samt främjar ett angiverisamhället”, skriver man.
Och att samverkan myndigheter emellan kan försvåras.
Seko nämner Kriminalvården som från och med nästa år ska ha hand om barn och unga. Där blir socialtjänsten, som enligt utredningen undantas från anmälningsplikt, en aktör som anställda inom Kriminalvården kommer jobba mycket med.
Vem ska anmäla i samarbeten?
Akademikerförbundet SSR tar upp exemplet med en kvinna, som saknar rätt att vistas här, som föder barn. Då är det barnmorskan som ska göra en födelesanmälan till Skatteverket.
Barnmorskan är undantagen från plikten att lämna ut uppgifter. Skatteverket är skyldig att ta reda på om man kan ”anta” att det finns en papperslös här.
Förbundet tror även att förslaget kan komma att omfatta anställda i kommuner och regioner, om politikerna inte anser att det som sker på myndigheter räcker för att fler ska lämna landet.
Utredningens förslag är att anmälningsplikten börjar gälla från och med den första juli 2026.