Arbetsvärlden har pratat med flera personer som alla arbetar med att tillvarata migranters rättigheter från asylprocess till arbetstillstånd och arbetsvillkor. De är alla överens. Regeringens nya regler kommer inte bara skapa en svår situation för en redan utsatt grupp, de är direkt kontraproduktiva. Istället för att bekämpa skuggsamhället genom att minska antalet personer utan laglig rätt att arbeta i Sverige kommer effekten bli det omvända. Dessutom riskerar de som både har jobb och ett liv i Sverige att tvingas in i papperslöshet.
– Min uppfattning är att genom det här cementeras ett permanent utanförskap med människor som är både desperata och rättslösa. Det skapar en idealisk grogrund för gängkriminella både för rekrytering och för utnyttjande på arbetsmarknaden, säger Tomas Fridh, migrationsrättsadvokat.
Nya regler gör Sverige ”extremt”
Sedan 2008 har en asylsökande som fått avslag istället kunnat ansöka om arbetstillstånd utan att behöva lämna Sverige trots att arbetstillstånd normalt ska sökas före inresa. Motivet till införandet var att under den många gånger årslånga asylprocessen kan en sökande ha hunnit både få arbete och rotat sig i Sverige.
Den 12 mars röstade dock riksdagen för regeringens förslag att avskaffa den möjligheten. Det ska börja gälla från och med den 1 april och väntas drabba 5000 personer i Sverige, varav en tredjedel är närstående eller barn.
– Spårbytesregeln beskrivs som ett undantag, något exceptionellt. Men de flesta länder som har en större migration har ett regelverk som motsvarar det. Det här gör istället Sverige extremt. Vi nekar en stor grupp människor möjlighet att försörja sig själva för att vi tycker att det höga priset för hårda tag är värt att betala, säger Tomas Fridh.
Ändringen innebär inte bara ett problem för de som i framtiden hade kunnat använda möjligheten eller de tidigare asylsökande som nu väntar på att få ett beslut om arbetstillstånd. För de tidigare asylsökande som har gjort bytet, har ett arbete som uppfyller ny inkomstkraven och vill ansöka om förlängning stängs den dörren. Istället måste personen lämna landet och söka ett helt nytt arbetstillstånd.
Efter riksdagens beslut upprättade tidningen The Local en webundersökning där människor påverkade av ändringen uppmanades dela med sig av sin historia. Flera av de som svarade har levt i sverige i åratal. Flera jobbar idag inom vården. En av dem är Hamid, som tillsammans med sin familj, varit i Sverige i sex år.
”Jag jobbade som sjuksköterska under Coronapandemin när många fruktade för sina liv. Jag tog risken att själv smittas av Corona. Jag fick Corona. Jag hjälpte det svenska samhället och nu när pandemin är över säger de och min familj att vi måste ut. Vart ska vi ta vägen? Vi har rotat oss här efter sex år!”, skriver han till The Local.
Svåra personliga konsekvenser
– Har man etablerat sig leder det till mycket oro, osäkerhet och svåra konsekvenser eftersom det innebär att man i många fall inte kommer kunna få ett nytt tillstånd. Då ställs man inför, i många fall, att lämna Sverige och ansöka om tillstånd på annan grund. Enligt vår erfarenhet anser dock många att det inte är möjligt att återvända till hemlandet, säger Elias Nygren, jurist på Asylrättscentrum.
Han säger att Asylrättscentrum, som ger rättsligt stöd till asylsökande och migranter, sedan beslutet fått många samtal från oroliga personer som riskerar drabbas av reglerna.
Den 12 mars klubbades även regeln att en person som fått avslag på sin asylansökan, från det att den lämnar landet, inte kan göra en ny ansökan förrän efter fem år. Denna regel tillsammans med spårbytet kan göra att de som nu inte får göra spårbytet istället väljer att stanna i Sverige som papperslösa, enligt både Elias Nygren och Tomas Fridh.
Regeringen: nej ska vara ett nej
Samtidigt är regeringens och Sverigedemokraternas deklarerade syfte med båda reglerna att uppmuntra återvändande efter avslag och minska arbetskraftsinvandringen.
– Idag har ungefär var fjärde asylsökande redan fått sin sak prövad. Att den som fått ett utvisningsbeslut också lämnar landet är avgörande för tilltron till vårt migrationssystem. De här förslagen minskar incitamenten för att stanna kvar i Sverige efter ett utvisningsbeslut, sade migrationsminister Johan Forssell i ett pressmeddelande när förslagets lämnades över till riksdagen.
Men enligt Elias Nygren utgår samtidigt argumentationen ifrån att ett avslag innebär att man kan återvända till sitt hemland. Det är långt ifrån säkert, säger han. Han refererar till Statskontoret som i en utredning av rättssäkerheten i asylprocessen kunnat visa att upp till 29 procent av de som får sitt ärende prövat andra gången då beviljas asyl. Vissa länder nekar också att ta emot återvändande asylsökande.
– Ett limbo uppstår när en person inte har rätt att vistas i Sverige, men inte heller kan återvända till sitt hemland. Då kan man varken legalisera sin vistelse i Sverige eller lämna Sverige. Sedan finns det de som anser att de inte kan återvända för att det är farligt, men Migrationsverket har en annan syn, säger han.
Även positiva myndigheter varnar
Regeländringarna som nu får konsekvenser för dem som gjort spårbyte återfinns i två statliga utredningar. I remissvaren till de båda utredningarna kommer kritik mot förslagen från organisationer som arbetar med flyktingars och migranters rättigheter. Myndigheter som svarar ställer sig generellt positiva eller har intet något att anmärka. Ett undantag är Diskrimineringsombudsmannen som anser att spårbyte istället borde utökas.
Men även om myndigheterna ställer sig positiva nämner flera av dem just risken för att ökat antal papperslösa. En av dem är Migrationsverket.
”Samtidigt vill Migrationsverket påtala att ett avskaffande av systemet utan särskilda övergångsbestämmelser kan leda till att incitamenten för före detta asylsökande att ansöka om tillstånd och istället välja att arbeta illegalt här kommer att minska.”, skriver myndigheten.
Arbetsmarknadens parter splittrade
Bland remissinstanserna ingår också fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Här är rösterna delade kring spårbyte. Arbetsgivarorganisationen Företagarna avstyrker avskaffandet, även Kommunal som varnar för ”omfattande negativa ekonomiska och sociala konsekvenser” för medlemmar som arbetar i vård och omsorg.
Men de tunga arbetsgivarorganisationerna Almega och Svenskt Näringsliv är positiva, detta trots att de är väldigt negativa till reglering av arbetskraftsinvandring i sig.
Men även bland de stora fackliga organisationerna är hållningen delad. TCO avstår ifrån att ta ställning. Saco anser att avskaffandet är ”onödigt”. LO däremot stödjer förslaget om avskaffande.
LO: ”Vi var emot spårbyte från början”
Enligt Mattias Schulstad, utredare på LO, är det främsta argumentet att Sveriges nuvarande arbetskraftsinvandringsmodell är utformad efter arbetsgivarnas intressen. Det har i sig skapat grogrund för exploatering och lönedumpning. De regeländringar som sedan införts för att avhjälpa problem har skapat ”ett lapptäcke av regler” vilket gjort reglerna oöverskådliga. Ett avskaffande av undantag, som spårbyte, kan i längden göra det mer transparent och rättssäkert.
– LO var redan från börjat emot införandet av spårbyte. Utredningen visar att det här med spårbyte inte har fungerat ändamålsenligt och man lutar sig på Riksrevisionens rapport. Det är väldigt få individer som använder sig av möjligheten och de som använder det i ganska hög utsträckning utnyttjar systemet.
Samtidigt varnar kritiker nu för att förslaget kommer öka antalet papperslösa.
– Spårbytet betyder inte att man kommer till seriösa långsiktiga arbetsgivare. Alla förändringar på migrationsområdet kommer ge effekt på individnivå. Men spårbytets avskaffande tror jag inte kommer att göra stor skillnad i antalet papperslösa i Sverige. Det är helt enkelt för få som har använt sig av möjligheten till spårbyte, säger han
Arbetsvärlden har sökt migrationsminister Johan Forsell för en kommentar och skickat skriftliga frågor, men han har inte återkommit.