Redan när Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraternas (KD) budget röstades igenom förra hösten stod det klart att vissa myndigheter låg risigt till.
Till exempel fick Delegation mot segregation i uppdrag att avvecklas under 2022. Till årsskiftet ska det vara klart, och myndigheten försvinner.
Finns för många myndigheter
Flera av högerpartierna har nämnt andra myndigheter som man anser vara onödiga.
Några exempel som Dagens Nyheter tog upp i en artikel under helgen är: Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, och Statens medieråd.
M vill också lägga ner den relativt nyinrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Inga nedläggningar nämns i det så kallade Tidöavtalet, som presenterades i fredags.
Däremot togs sådant som ett slopat enprocentsmål för biståndet upp.
I stället ska en fast summa anges för det internationella biståndet, i praktiken blir det mindre pengar.
I slutändan drabbas människor i förtryck
Något som påverkar anställda på biståndsmyndigheten Sida.
– Självklart finns det en oro. Både vad gäller ens anställning men framför allt vad som ska hända med själva uppdraget vi har som myndighet. I slutändan är det människor som lever i fattigdom och förtryck som skulle drabbas, säger en anställd som vill vara anonym till DN.
Oro finns även hos anställda på Arbetsmiljöverket. Och på myndigheter som Kriminalvården.
Britta Lejon. Foto: TT
– Om vi tar Kriminalvården som exempel, att de skulle få större fokus på att straffa snarare än att rehabilitera för att minska återfall i brott. Det är klart att det finns en sådan oro, säger ST:s ordförande Britta Lejon till tidningen.
De fyra partierna bakom Tidöavtalet har inte velat kommentera frågan om framtiden för myndigheterna.