På Centerstämman nyligen antogs ett förslag från partistyrelsen som utgår från att nyanlända ska behöva kvalificera sig in transfereringssystemen.
Men exakt vilka bidrag och socialförsäkringar man avser är oklart. Enligt partiets talesperson Alireza Akhondi är det än så länge mer av en princip än ett tydligt utarbetat förslag.
Men partiet för nu även fram förslaget i en partimotion till riksdagen, och Alireza Akhondi utesluter inte att det tas upp i den parlamentariska migrationspolitiska kommittén.
Öka drivkrafter
För att öka drivkrafterna att komma i arbete och sänka statens kostnader, skriver Centern exempelvis att beräkningsgrunderna för nyanländas sjukersättningar ska ändras och snarare beräknas efter inkomst och betald skatt, än utifrån dagens SGI, sjukpenninggrundande inkomst, som gäller alla – såväl nyanlända som svenska medborgare.
Även dagens undantag för flyktingar ifråga om att kvalificera sig för garantipension bör tas bort, enligt Centern. Och den etableringsersättning som nyanlända får, anser man ska ersättas med lån.
De allra flesta människor vill inget hellre än att stå på egna ben och försörja sig.
Socialdemokraterna avböjer kommentar
Medan Socialdemokraterna via sina presstjänst avböjer att kommentera Centerförslaget med hänvisning till att det senare kan bli aktuellt i den parlamentariska migrationspolitiska kommittén, säger regeringspartnern Miljöpartiets talesperson i arbetsmarknadspolitiken Leila Ali Elmi klart nej.
Det är problematiskt på flera sätt, anser hon.
−För det första anser vi det vara en felaktig beskrivning att människor inte skulle vilja arbeta när de kommer till Sverige. De allra flesta människor vill inget hellre än att stå på egna ben och försörja sig. Det som krävs är bra och ännu bättre insatser som underlättar för dem att få en plats på arbetsmarknaden och minska hindren.
MP: ”Trygghet lika viktigt för alla människor”
Partiet tar också avstånd från att använda trygghetssystemen ”som en piska eller morot”.
−Det skydd som de ska ge är lika viktigt för alla människor. Det är också svårt att förstå vad centerpartiet egentligen menar, vilka delar av socialförsäkringen som avses. Det finns ju redan nu olika typer av kvalificeringsregler och de flesta är redan idag inkomstbaserade.
−Vad gäller att göra om etableringsersättningen till ett lån tycker vi detta är en dålig idé. Att som ny i Sverige på en gång hamna i skuld tror vi inte hjälper integrationen på något sätt, snarare tvärtom, säger Leila Ali Elmi.
Att ställa extra tuffa kvalifikationskrav på nyanlända är konstigt, med tanke på att de redan i dag möter tuffa kvalifikationskrav
LO: ”Förvärrar integrationsproblemen”
Även LO ogillar förslaget, enligt Tove Nandorf, utredare på LO.
–Det är kontraproduktivt, eftersom det riskerar att låsa in människor som nyligen kommit till Sverige i en fattigdomsfälla. Det är inget som befrämjar integrationen, utan riskerar bara att förvärra problemen, exempelvis med svartjobb, säger hon.
Hon påpekar att olika transfereringssystem redan har olika kvalifikationskrav som gäller för både nyanlända och svenskar.
− Försörjningsstöd och bostadsbidrag är boendebaserat, för alla. Barnbidraget bygger på antalet barn, för alla. A-kassa och sjukpenning är villkorade med kvalifikationskrav.
−Att ställa extra tuffa kvalifikationskrav på nyanlända är konstigt, med tanke på att de redan i dag möter tuffa kvalifikationskrav: För att få rätt till sjukpenning måste de arbeta upp en SGI, men många har ju svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden, säger Tove Nandorf.
Ifråga om att omvandla etableringsstödet till lån anser LO, att man inte ska behöva ”sätta sig i skuld” det första man gör när man kommer till Sverige.
Också det skulle, enligt LO:s utredare, motverka att individer får en chans att komma in i samhället. Många behöver utbildning och lånar redan till studiemedel. Likaså kan en skuldsättning minska nyanländas möjligheter att låna till en bostad.
Timbro: Barnbidrag och pensionstillägg kan förändras
Däremot är man på Timbro positiv till förslaget, men på vissa villkor. Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på den marknadsliberala tankesmedjan, säger så här:
− I grunden så är det ett bra förslag att öka inslagen av kvalificering in i transfereringssystemen, det är nödvändigt för att kunna hantera den omfattande migrationen.
I dag tar det lång tid för nyanlända att få jobb. Men dagens regler riskerar att urholka förtroendet som svenska medborgare har dels för välfärden dels för migration i allmänhet, vilket kan minska toleransen för flyktingmottagande, säger han.
Ett tidigare Centerförslag om låga ingångslöner som tog sikte på nyanlända kritiserades av Medlingsinstitutets jurist.
Emanuel Örtengren menar att förslaget kan stimulera till arbete.
− Men man får inte stanna vid reformer av transfereringssystemen, det är bara ena halvan av ekvationen. Än så länge är diskussionen på princip-planet, men kvalificering in i välfärden behöver kombineras med reformer på arbetsmarknaden, annars kommer man bara öka skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda. Genomförs förslaget rätt så finns det lite att förlora på det, säger han.
Timbro skulle också gärna se att inte bara nyanlända utan också unga omfattades av principen. Emanuel Örtengren påminner om att ett tidigare Centerförslag om låga ingångslöner som tog sikte på nyanlända kritiserades av Medlingsinstitutets jurist, utifrån att lönekriterier gäller alla och får inte missgynna personer exempelvis utifrån etnicitet eller utländsk härkomst.
Det spär på den ökande ojämlikheten i Sverige.
–Vad gäller löner och socialförsäkringar är det nog svårt att rikta åtgärder särskilt mot nyanlända, där måste man genomföra reformer mer generellt så att det gäller alla som är nya på arbetsmarknaden. Däremot skulle man kunna genomföra reformer av bidragssystemet så att vissa av de förmåner som i dag är bosättningsbaserade också knyts tydligare till arbete, till exempel barnbidrag, flerbarnstillägg, särskilt pensionstillägg.
Professor: Invandrare diskrimineras redan på arbetsmarknaden
Kristina Boréus, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, forskar om den migrationspolitiska debatten.
Hon uppger att attityden till flyktingar i politiken hårdnat hos mainstream-partier i Sverige och flera andra europeiska länder, delvis som ett resultat av högerpopulistiska rörelsers framväxt på senare år, och att effekten av det aktuella Centerförslaget att beskära välfärdssystemen för nyanlända blir att de sociala och ekonomiska klyftorna ökar.
–Det spär på den ökande ojämlikheten i Sverige. Invandrade anställda lönediskrimineras redan på många svenska arbetsplatser, samtidigt som de ekonomiska klyftorna generellt växer, säger hon.