Lärarförbundet: Längre skoldagar är ett världsfrånvänt förslag I M, KD och SD-budgeten ges Skolverket ett uppdrag att utreda hur skoldagarna ska förlängas med en timme om dagen från lågstadiet. Foto: Christine Olsson / TT

Lärarförbundet: Längre skoldagar är ett världsfrånvänt förslag

Skola "Att tro att man löser skolproblemen genom mer undervisning är att lura sig själv." Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om förslaget att förlänga skoldagarna för alla elever från lågstadiet med en timme om dagen. Ett första steg för att förverkliga detta har röstats igenom när riksdagen antog budgetreservationen från M, KD och SD.
26 nov 2021
+1
1
+1
0
+1
3
+1
0
+1
3
+1
4

En timme längre skoldagar för alla svenska skolelever. Det är en del i den gemensamma politik som M, KD och SD vill driva. Tanken är att lärarna ska arbeta mindre med annat än undervisning, och att dokumentationskraven för lärare ska minska.

Förslaget är tänkt att träda i kraft 2023, men redan nästa år får Skolverket fem miljoner kronor för att utreda hur detta ska gå till.

– Att tro att man löser skolproblemen genom mer undervisning är att lura sig själv, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Det är inte mer undervisning de befintliga lärarna behöver.

Hon kallar förslaget världsfrånvänt och menar att det inte är det som behövs.

– Det är inte mer undervisning de befintliga lärarna behöver. Det lärarna efterfrågar och som all dokumentation stjäl tid från är tid att planera, följa upp och genomföra ordinarie undervisning bra. Vill ha mer resurser till skolan

Hon säger att hon inte har mött en enda lärare eller skolledare som efterfrågar fler undervisningstimmar eller menar att det är det som är problemen i dagens skola.

– Mer resurser till skolan är välkommet, skolsystemet är underfinansierat.

 

Varför tror du att detta föreslås nu?

– Det har legat i Moderaternas skolpolitiska program i många år, där deras analys är att skolmisslyckanden och elever som inte når målen beror på att de får för lite undervisning, men vi hävdar att problemet är lärarbristen och den höga arbetsbelastningen och bristande förutsättningar för att sätta in stöd i tid.

Nytt uppdrag till Skolinspektionen

I budgeten får också Skolinspektionen ett utökat uppdrag att granska alla landets skolor i förhållande till elevernas kunskapsresultat och undervisningens kvalitet och får 50 miljoner extra för det. Om en skola har allvarliga kvalitetsbrister ska en åtgärdsplan upprättas.

– Det vi är kritiska till är att Skolinspektionen inte tittar på vilka förutsättningar som ges för kvalitet. Det är huvudmännen som behöver följas upp. Det slås ner på kvalitetsbrister, men de bristerna försvinner ju inte med mindre än att huvudmännen får det stöd som krävs och oftast handlar det om resursbrist.

Det här är vad svenska elever behöver.

Christina Axén Olin är Moderaternas utbildningspolitiska talesperson. Hon menar att det här är en viktig reform.

–  Det är viktigt att vi får fler timmar i svensk skola så att fler barn kan klara skolan, säger hon.

Men är det här vad lärare och skolor säger att de behöver?
– Det här är vad svenska elever behöver. Vi har ett helt år färre timmar i vår grundskola än snittet i Europa.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar