Kortare omställning av akademiker till lärare får kritik Regeringen vill snabba på omskolningen till lärare. På ett års kompletterande pedagogisk utbildning ska akademiker kunna bli bland annat mattelärare i grundskolan. Arkivbild: Henrik Montgomery / TT

Kortare omställning av akademiker till lärare får kritik

Budget 2022 Regeringen vill starta försök med en ny och kortare omskolning av akademiker till lärare. På ett år, samma längd som det nya omställningsstudiestödet ska gälla, ska en person med minst kandidatexamen bli behörig lärare. Men lärarförbunden varnar för farliga genvägar.
10 sep 2021

Försök med snabbare omskolning av akademiker till lärare var en av nyheterna när ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, i dag fredag presenterade nya budgetförslag 2022 tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström.

– Sverige har fortfarande brist på lärare, KPU – kompletterande pedagogisk utbildning fyller redan i dag en viktig funktion för den som vill bli behörig ämneslärare. Men det finns fler som vill vidareutbilda sig vidare till lärare, sade Matilda Ernkrans.

– Därför satsar vi nu på en helt ny, kortare, kompletterande pedagogisk utbildning på ett år för den som redan har en akademisk examen.

Naturgeografi blir matte, NO och teknik

Matilda Ernkrans tog exemplet med en utbildad naturgeograf.

– En person med kandidatexamen i naturgeografi kan med den här ettåriga utbildningen ges behörighet att undervisa i matematik, NO och teknik på grundskolan. Skulle man ha magister- eller masterexamen i naturgeografi skulle man med den kortare KPU:n få behörighet att undervisa som ämneslärare i naturkunskap i gymnasiet.

Många remissinstanser, även högskolorna, har kritiserat förslaget redan under våren.

Den nya förkortade KPU:n ansluter också till det offentliga omställningsstudiestödet på ett år som också finns med i den kommande budgetpropositionen, och som ska börja gälla från 1 januari 2023.

Men en förkortad kompletterande pedagogisk utbildning på ett år får stark kritik från flera håll. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand menar att det är en reform som ingen har efterfrågat.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet.

– Många remissinstanser, även högskolorna, har kritiserat förslaget redan under våren. Dels riskerar det underminera hela legitimationsreformen, dels innebär det i praktiken att man ger lärarexamen åt personer som inte fått chans att få de kunskaper som krävs för yrket.

Att förkorta KPU:n fanns med i januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna, men Johanna Jaara Åstrand säger till Arbetsvärlden att eftersom Januariavtalet inte längre gäller, verkar det som att Socialdemokraterna själva vill göra detta.

– Vi är ju för KPU:n och för att man breddar antalet behörigheter. Men det här förslaget i sig innebär att du blir behörig i ämnen du inte har lärarexamen i. Det är inte såhär vi kommer lösa lärarbristen – det här handlar om 150 nya lärare nästa år men vi har egentligen behov av att dubblera antalet lärarexamen mot i dag.

TCO: Det behövs reformering av skolpengssystemet

De två statsråden presenterade också förslag om ytterligare en miljard kronor till det reguljära skolsystemet, för exempelvis ökad undervisningstid och mer stöd för elever som behöver det, efter pandemin. en fortsatt utbyggnad av det så kallade likvärdighetsbidraget med 5 procent från årets 6,2 miljarder kronor till nästa år. Likvärdighetsbidraget fördelas utifrån socioekonomiska faktorer.

TCO tycker höjningen är bra, men att det egentligen behövs betydligt mer omfattande förändringar för en mer jämlik skola.

– Det är bra med höjt likvärdighetsbidrag men det behövs en reformering av skolpengssystemet som tar än större hänsyn till socioekonomiska faktorer och skolornas faktiska kostnader för undervisningsgrupper, kommenterar Sofia Hyllander, utredningschef, dagens besked.

Regeringen förbereder också en rad förändringar vad gäller kontroller av friskolor, ämnesbetyg i stället för kursbetyg i gymnasiet samt en garanti för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram att kunna läsa in högskolebehörighet.

Utbildningsminister Anna Ekström aviserade även förslag som kommer nästa år och som utgår ifrån utredningen om en mer likvärdig skola, där det viktigaste kommer att handla om ett gemensamt skolval.

– Regeringen arbetar också vidare med förslag om en reformering av skolpengen, berättade Anna Ekström.

10 sep 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan