Regeringens höstbudget har presenterats och reaktionerna från arbetsmarknadens parter är på det hela taget positiva. Även om dessa på samma gång lyfter flera reservationer beträffande budgetens innehåll.
Budgeten omfattar utgifter för omkring 1 000 miljarder kronor, inklusive nya satsningar för drygt 74 miljarder. De mest uppmärksammade av dessa satsningar är en grön omstart av ekonomin, utökade resurser till rättsväsendet och ett välfärdspaket, vars huvudnummer är den så kallade familjeveckan som ska göra det möjligt för föräldrar att vara hemma med sina barn sex dagar om året med 80 procent av lönen.
TCO anser att flera av regeringens reformer är välkomna. Bland annat lyfter man fram förslagen om en förstärkning av sjukersättningen, det att äldre i fortsättningen inte ska behöva söka arbeten de inte har någon erfarenhet av och att regeringen lägger grunden till för en omställning av arbetsmarknaden utifrån den partsöverenskommelsen mellan PTK, Svenskt näringsliv, Kommunal och IF Metall.
Inget svar på utbildningsfrågan
Däremot påpekar TCO i ett pressmeddelande att regeringen i sin budget inte ger några svar på hur det ska skapas relevanta utbildningar på högskolor och universitet inom ramen för det nya omställningsstödet. Därtill är TCO negativa till att man omställningsstödet ska finansieras genom att räntan på studielånen höjs, att regeringen inte flaggar för att permanenta det tillfälligt höjda taket i a-kassan ska bibehållas och att familjeveckan inte utgår från antalet barn i familjen.
Vidare skriver Unionen, som är det största förbundet i centralorganisationen, i ett pressmeddelande att de är positiva till omställningsstödet, men att också de hade önskat se ett besked om hur detta ska genomföras.
Regeringen behöver vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa en fungerande elförsörjning och att underlätta tillståndsprocesserna
– Regeringen måste redan nu avsätta medel så att lärosätena kan utveckla utbildningar som riktar sig till yrkesverksammas behov. Fortfarande får man mer betalt för heltidsutbildning på plats än mer flexibla utbildningar som passar yrkesverksamma. Ett föråldrat system som regeringen måste se till att ändra, uppger Unionens ordförande Martin Linder i pressmeddelandet och fortsätter:
– Lärosätena måste också få ersättning för validering av kompetens. Yrkesverksamma som har kunskapen ska inte behöva börja om från början i skolbänken, det är en ineffektiv användning av individens och samhällets resurser, säger Martin Linder.
Riskerar att falla platt till marken
Även Sveriges ingenjörer reser invändningar gällande omställningsstödets genomförande. Förbundet varnar för att det kan komma att falla platt till marken om det saknar en långsiktigt hållbar finansiering, vilket de menar att reformen i dagsläget gör.
– Den ekonomiska politiken måste också sätta till en långsiktigt hållbar finansiering för fort- och vidareutbildning på högskolan, vilket vi efterlyst länge, uppger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer i ett pressmeddelande.
Svenskt näringsliv ställer sig kritiska till flera av regeringens aviserade reformer. Att regeringen går vidare med parternas överenskommelse om LAS ger man tummen upp för men flera av de välfärdssatsningar som budgeten rymmer kommer enligt Svenskt näringsliv minska arbetskraftsutbudet och drivkrafterna att arbeta.
Regeringen måste redan nu avsätta medel så att lärosätena kan utveckla utbildningar som riktar sig till yrkesverksammas behov
I synnerhet familjeveckan, kortare karens i a-kassan och den höjda nivån i sjukförsäkringen kommer göra det mindre lönsamt att gå från transfereringar till arbete.
Därutöver hade Svenskt näringsliv önskat sig en större förståelse från regeringens sida vad beträffar de utmaningar som klimatomställningen kommer att medföra från regeringens sida.
– Det råder just nu stor osäkerhet om förutsättningarna för investeringar i en lång rad verksamheter som behövs för att klara klimatomställningen. Tyvärr visar regeringen lite förståelse för det i budgeten. Regeringen behöver vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa en fungerande elförsörjning och att underlätta tillståndsprocesserna, uppger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.