”Jag undrar vad regeringen har för jobbpolitik”

Mattias Dahl är vice vd hos Svenskt Näringsliv. Han är chef för arbetsgivarfrågor och arbetar med arbetsmarknadsfrågor och sköter förhandlingar med facken. Han är mycket kritisk till att regeringen och Sverigedemokraterna ska höja lönekravet för arbetskraftsinvandrare samtidigt som regeringen enligt hans mening inte gör något för att stoppa svartarbete och utnyttjande av arbetskraft.

− Regeringen väljer att lägga förslag som försvårar för den legala, positiva och nödvändiga arbetskraftsinvandringen. Vad är det för fel med kollektivavtal? De finns i de olika branscherna och det finns lönereglerna i kollektivavtalen.

Regeringens paradigmskiftet ger sig på fel område och försämrar något vi behöver mer av samtidigt som regeringen låter det illegala vara.

Han säger att regeringens politik innebär statlig inkomstpolitik och det är inte den svenska modellen, som bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om lön och andra villkor på arbetsmarknaden.

− Vi tycker inte att regeringen adresserar de problem som onekligen finns − både i samhället och i näringslivet − när det gäller migrationspolitiken. Det handlar om svartarbete och utnyttjande av människor. Det snedvrider konkurrens, men viktigast är att människor far illa, säger Svenskt Näringslivs vice vd.

Han vill se många åtgärder som gör myndigheter mer effektiva och bryter sekretess och underlättar information mellan myndigheter.

− Både vi och facket ser problemen. Vi har lämnat förslag på förslag till den här regeringen och den förra, men det görs mycket lite. Vi är missnöjda med det.

Framför allt undrar jag vad regeringen har för jobbpolitik.

Han vill att den organiserade och systematiska brottsligheten bryts och han säger att det finns mycket pengar att tjäna på det.

− I grunden är det inget problem om någon kommer hit, jobbar, betalar skatt och skapar sig en bättre framtid här.

Mattias Dahl säger att regeringen angriper något som fungerar och att det behövs mer av arbetskraftsinvandring.

− Regeringens paradigmskiftet ger sig på fel område och försämrar något vi behöver mer av samtidigt som regeringen låter det illegala vara.

”Obegripligt att inget händer”

Han är också kritisk till att regeringen inte får etableringsjobben att fungera.

− Framför allt undrar jag vad regeringen har för jobbpolitik. Jag uppfattar inte att det finns någon klar och tydlig sådan politik.

− Fack och arbetsgivare har verkligen ansträngt sig för att skapa etableringsjobben. Facken har lämnat kollektivavtalets lägsta nivå och sänkt risken för arbetsgivare att anställa genom att göra det möjligt att avsluta en anställning för någon som inte funkar på arbetsplatsen.

Svenskt Näringslivs vice vd fortsätter:

− Det är helt obegripligt att inget händer. Alla beslut är fattade. Jag kan inte förstå det på något annat sätt än att regeringen inte vill integrera nyanlända och få långtidsarbetslösa i jobb.

Johan Pehrssons pressekreterare Christopher Heimbrand har tidigare givit följande kommentar till Arbetsvärlden:

– Processen fortskrider, men det finns ingen tidsplan. För att kunna införa etableringsjobb krävs också vissa förordningsändringar.

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt bekräftar för TT att etableringsjobben förhandlas mellan SD och regeringen. Sverigedemokraterna är kritiska till etableringsjobben som man anser vara ineffektiva och tränga ut sverigefödda löntagare.

Med sifferlöst får man acceptera lägre löner lokalt

För mindre än två månaders sedan kom parterna i industrin överens om ett tvåårigt löneavtal. Avtalsmodellen bygger på att industrins avtal om kostnadsökningar blir normerande för alla andra på arbetsmarknaden. Mattias Dahl tycker det ser ut som industrins avtal blir styrande för andra avtal. På Svenskt Näringsliv kan man se antydningar till löneglidning − lokala lönepåslag utöver märket. Det är något nytt eftersom det nästan inte funnits någon löneglidning under många år.

− Det är upp till företaget hur de hanterar lönediskussionerna. Om företaget efter dialog med facket kommer överens om något utöver det centrala avtal så är det en lokal fråga, säger han.

Det har dock visat sig att flera fack − bland annat Vårdförbundet, Vision och Sveriges Lärare − med sifferlösa avtal ibland lokalt fått betydligt lägre löneökningar än märkets nivå. Mattias Dahl känner inte till detta. Han säger dock:

− Om det är så är ju ett sifferlöst avtal just sifferlöst. Om man sagt nej till den centralt beslutade siffran så får man acceptera att det ibland blir mer än märket och ibland mindre.

Respekt för problem med rutiner hos CSN

− En del av svårigheterna får man förstå. Jag har respekt för att det kan vara svårt med olika datasystem och administrativa rutiner.

Tillsammans med LO och PTK för Svenskt Näringsliv en diskussion med regeringen om vilka studier som ska få studiestöd, resurser till CSN och om utbildningssystemet. I de fall som CSN fattat beslut om vilka utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd anser parterna att CSN varit för strikt och skapat en för hård praxis. Detta rör anställda som inte har kollektivavtal och som inte är kopplade till någon omställningsorganisation som till exempel Trygghetsrådet TRS.

Brister i utbildningssystemet

Nyligen kritiserade Handelshögskolan i Stockholm betygen. Enligt Handelshögskolan ger en del gymnasier glädjebetyg och dåliga kunskaper är ett växande problem bland dem som börjar på Handelshögskolan.

Det vill Mattias Dahl inte kommentera. Det är inte hans område, men han säger:

− Sedan mycket länge finns det ett generellt problem med skolväsendet i Sverige. Det levererar inte det näringslivet behöver. Vi har en skriande kompetensbrist. Det kommer inte fram tillräckligt många hantverkare och yrkesutbildade ingenjörer. Däremot utbildas många andra grupper som näringslivet inte har lika stort behov av.