Flera fackliga organisationer och Svenskt Näringsliv höjer tonläget mot regeringen i omställningsstudiestödsfrågan. De är kritiska till att regeringen inte skjuter till de extrapengar som CSN bedömt att de behöver för att klara uppdraget.
Regeringens linje att CSN skulle kunna lösa problemen genom omprioriteringar, tror inte kritikerna på. Fackförbundet Visions ordförande ger bilden av ett antiklimax.
Det är viktigt att arbetsmarknadens parter kan känna att regeringen hedrar överenskommelsen
Veronica Magnusson, Vision
– Det är fantastiskt att se att det är en så stor efterfrågan på stödet. Men när det faller på att stödet inte kan handläggas är det en oerhörd besvikelse, säger Visions Veronica Magnusson, och fortsätter:
– CSN har varit tydliga, och regeringen hade alla möjligheter att skjuta till medel. Vad ministern sagt i media är inte tillräckligt. Alla inom offentlig verksamhet vet att det inte finns sådana resurser att det går att omfördela dem utan att det påverkar verksamheten i en annan ände.
Vad vill ni se ska hända nu?
– I det akuta skedet är det en resursfråga. Men i förlängningen är det viktigt att arbetsmarknadens parter kan känna att regeringen hedrar överenskommelsen, att de visar att det finns en plan. Det är väldigt viktigt för hela reformen, och för att staten ska uppleves som en part som facken och arbetsgivarna kan lita på, säger Veronica Magnusson.
Visions ordförande beskriver tre stora brister. Den första är att staten inte håller sin del av uppgörelsen. Den andra är att bristen på personal inom flera sektorer nu inte kan mötas. Och den tredje handlar om alla individer som inte får utbilda sig.
– Situationen är väldigt allvarlig av alla tre skäl. Men det som är bra är att det kan fixas. CSN har begärt extra medel. Det finns en väg.
Avtalsbrott gentemot arbetsmarknadens parter
SSR:s samhällspolitiske chef Ursula Berge beskriver det som sker som ett löftesbrott gentemot arbetstagarna och ett avtalsbrott gentemot arbetsmarknadens parter.
Detta eftersom det nya huvudavtalet kompletterades med en överenskommelse där det framgår att staten åtar sig att leverera vissa saker, inte minst gällande omställningsstudiestödet som var den största uppsidan för den fackliga rörelsen.
Ett omställningsstudiestöd som ingen får är ju ingen uppsida
Ursula Berge, SSR
– Men ett omställningsstudiestöd som ingen får, eller väldigt få nås av, är ju ingen uppsida. I denna historiska överenskommelse ligger ett volymantagande och om inte staten kan leverera på den volymen, kan man inte se det på ett annat sätt än att det är ett avtalsbrott.
Omställningsstudiestödet
För 2023 skulle omställningsstudiestödet räcka till motsvarande drygt 8 800 yrkesverksamma personer.
Men utan extra pengar klarar CSN bara att handlägga stöd till cirka 5 000 personer.
Stödet är, när reformen är fullt utbyggd, tänkt att räcka till 44 000 personer årligen.
Hon ställer sig frågande till utbildningsminister Mats Perssons (L) formulering i SR:s Ekot nyligen om att utmaningen kan lösas genom omprioriteringar inom myndigheten, då CSN signalerat att de redan gjort allt vad de kunnat.
– Vi andra hedrar ju detta avtal. Vi accepterar ju förändringarna i LAS med bland annat ändring av turordningsreglerna, då måste staten leverera på uppsidan.
Kompletterar statens stöd
– Vi har också skrivit in i våra kollektivavtal att vi tillsammans kompletterar statens stöd. Vi har byggt upp en topping på stödet. Detta är en jättekonstruktion, och då kan inte staten säga ”tyvärr, en av våra myndigheter kan inte leverera”.
Hon har förståelse för att det finns barnsjukdomar i samband med en stor reform.
– Men att man i april, ett halvår efter den första sökomgången, inte orkar se dessa problem är anmärkningsvärt. Man borde såklart skjutit till pengar i vårändringsbudgeten när man upptäckt att resurserna inte räcker. Detta signalerar att denna regering ser annorlunda på överenskommelsen än den tidigare regeringen.
Anna Ekström (S) var utbildningsminister åren 2019 – 2022 och tog fram reformen tillsammans med arbetsmarknadens parter.
– Problemet bara måste lösas. När Svenskt Näringsliv, arbetsgivarna och facken kommer överens om ett nytt Saltsjöbadsavtal och staten satsar många miljarder, då är det viktigt att CSN har tillräckligt med förvaltningsresurser.
– Jag la mycket möda på att se till att CSN skulle få de resurser de behövde. Jag vet ju själv som före detta myndighetschef, att det krävs både bra IT-system och tillräckligt med personal. Om det inte finns tillräckligt med folk kommer det inte fungera.
Hur ser du på att CSN kan behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor i omställningsstöd till staten?
– Det får ju bara inte ske. Där måste regeringen se till att CSN får förutsättningar att göra sitt arbete. Vi har enorma behov när det gäller kompetensförsörjningen. Det saknas till exempel tågförare, personal till den gröna omställningen, lärare och sjuksköterskor.
Viktig utbildning riskerar att inte bli av
– Då kan inte regeringen acceptera att viktig utbildning inte blir av för att det saknas i sammanhanget väldigt små pengar, säger Anna Ekström (S), som numera är ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO
Kunde ni som satt i regeringsställning när överenskommelsen klubbades ha gjort något annorlunda?
– Här är det ju upp till varje regering att se till myndigheterna har tillräckligt med resurser. Jag var ju generaldirektör på Skolverket på alliansregeringens tid, och när det verkligen knep var det ju en uppgift för mig att förklara situationen, och en uppgift för ministern att få fram pengar, och det hade jag inte några problem med.
Det är inte svårt att hitta högt uppsatta företrädare från arbetsmarknadens organisationer som nu reagerar mot att trygghetsöverenskommelsens första år ser att bli ett misslyckande.
Saco skriver i en debattartikel att det är oacceptabelt att omställningspengarna fryser inne, att det är ”katastrofalt illa och ett enormt slöseri av den potential som omställningsstudiestödet har”.
Organisationen kräver att regeringen ger CSN de 50 miljoner kronor som de bedömt som nödvändiga. Svenskt Näringsliv, LO och tjänstemannarörelsens PTK kräver samma sak i en debattartikel i Arbetet.
”Det duger absolut inte att den som är berättigad till stöd inte får det, till följd av ett underfinansierat CSN”, skriver Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp tillsammans med LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Mattias Dahl, som är vice vd för Svenskt Näringsliv.
Har gett CSN i uppdrag att vidta åtgärder
Arbetsvärlden har bett utbildningsdepartementets politiska ledning att kommentera och bemöta kritiken om löftes- och avtalsbrott samt resursslöseri. Utbildningsdepartementets statssekreterare Erik Scheller (L) svarar skriftligt att regeringen såklart ser det som ett stort problem att handläggningstiderna är så pass långa som de är.
”För att nu skyndsamt skapa handlingsutrymme för CSN att ytterligare prioritera omställningsstudiestödet har regeringen därför beslutat att ge myndigheten i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta handläggningstiderna till exempel genom effektiviseringar eller omprioritering av resurser från andra delar av myndighetens verksamhet”, skriver han.
”Utgångspunkten för uppdraget är att åtgärderna inte ska få någon större påverkan på övriga studiestödstagare”, fortsätter statssekreteraren.
Han skriver också att regeringen följer frågan noga och att CSN fått i uppdrag att återkomma till regeringen ”om vilka eventuella andra beslut som regeringen kan fatta för att ytterligare avlasta myndigheten och se till att resurser kan tillföras omställningsstudiestödet”.